Hej i gen!

Min kille har ju som sagt berättat för mig att hon har svårt att acceptera mig på grund av saker som hänt längre bak i tiden.

Men som jag ser det är det ju ändå min killes beslut att han vill vara tillsammans med mig.

Har som sagt berättat för min kille att jag inte tycker om hans mamma på grund av de saker hon tidigare har sagt till mig.Har även berättat för honom att jag försöker bita i hop och följa med och träffa henne vid tex födelsedagar,jul etc

Jag mår som sagt dåligt av de saker hon tidigare har sagt till mig och sen mår jag allmänt dåligt av att träffa henne (säkert en del på grund av min diagnos AS/ADHD)

Jag försöker så gott jag kan att respektera att han tycker om sin mamma även om det samtidigt sårar mig en del (jag tror hon styr honom till att ta lite avstånd från mig)

Så frågan är: ska jag göra försök att träffa henne och om då en situation uppstår att jag helt neutralt bara går där i från? eller ska jag ta hjälp av min kille att förklara för henne att jag aldrig vill träffa henne mer?

Jag känner att jag snart inte orkar längre då jag snart kommer uppleva henne som ett hot.

Tack på för hand!

Hej i gen!

Nej, min kille är inte yngsta barnet.

Han är skriven på sin hemort och sover där 2 dagar i veckan.
Annars så bor han hos mig.

Som det är så träffar jag min killes mamma mest när vi tex firar födelsedag etc

Har som sagt slutat följa med till min killes farfar och spela kort då de flesta situationer har uppstått just då.

Jag är ganska duktig på kortspel och har märkt att hon blivit frustrerad på mig när det går dåligt för henne!

Jag vet ju som sagt att hon har svårt att acceptera mig då jag gjorde dumt mot min kille och det ledde till att förhållandet tog slut.

Nu är vi tillsammans igen och det är nu problemet med min killes mamma har uppstått.

Det känns som hon påverkar honom till att ta lite avstånd från mig (han är alltid välkommen att sova hemma hos dom).

Känner att jag snart inte orkar mer.

Måste få ett slutgiltigt svar hur jag ska göra?

Tack!

blue30 skrev:Så frågan är: ska jag göra försök att träffa henne och om då en situation uppstår att jag helt neutralt bara går där i från? eller ska jag ta hjälp av min kille att förklara för henne att jag aldrig vill träffa henne mer?

Båda delarna eller en kombination?

Jag tycker att hon måste få veta hur du mår av hennes behandling, hon kanske inte inser hur mycket du såras.

Tala om för henne, tillsammans med din pojkvän, hur hon sårar dig och hur du mår av hennes behandling.
Klargör för henne, tillsammans med din pojkvän, att du inte kommer att acceptera att hon hackar på dig igen. Och säg att om det händer kommer du bara att gå och inte träffa henne igen.

Fråga är ju om jag ska stå ut att träffa henne vid tex födelsedagar eller om jag via min kille meddela att jag aldrig vill träffa henne mer?

Detta känns så jobbigt för mig då det har pågått sen min kille och jag blev tillsammans i gen!

Tack på för hand!

blue30 skrev:Hej i gen!
Ja,hon har sagt följande saker till mig: att hon ska strypa mig, du är ingen snäll svärdotter, att min kille inte älskar mig,du är inte min kompis i alla fall,nu blev du rädd va?

Sen mår jag allmänt dåligt av att träffa henne då hon har ett ganska så jobbigt sätt.
Hon är ganska så livlig av sig och är svårt att prata förtroligt med henne.

Sen känns det lite som att hon kör lite med mig då det ofta är jag som får hjälpa till med att plocka bort disk etc när vi tex har haft födelsedagsfirande.

Har som sagt fått höra av min kille nyligen att hon har svårt att acceptera mig.

Kan det vara anledningen till att hon beter sig som hon gör mot mig?

Jag mår dåligt av detta om vill som sagt framföra på att bra sätt att jag inte vill träffa henne mer.

Tack på för hand!

Men vilken synnerligen vidrig kärring du beskriver !

Är det så illa tycker jag att du ska sätta ner foten och helt enkelt vägra träffa henne, undvik till varje pris. Du ska inte behöva må dåligt för att hon är en ragata.

Säg till din pojkvän rakt upp och ner att pga hans mammas elaka beteende vill du inte träffa henne.

snuggelhund skrev:Men vilken synnerligen vidrig kärring du beskriver !

Är det så illa tycker jag att du ska sätta ner foten och helt enkelt vägra träffa henne, undvik till varje pris. Du ska inte behöva må dåligt för att hon är en ragata.

Säg till din pojkvän rakt upp och ner att pga hans mammas elaka beteende vill du inte träffa henne.

Håller med helt.

Detta med min partners mamma känns som ett jäte stort problem för mig!

Så valet är ju att bita i hop och träffa henne i vissa sammanhang eller att inte träffa henne alls?

Hur löser jag det sistnämnda på ett bra sätt?

Tack på för hand!

Låter som en taskig figur den där mamman.
Nog för att jag hört om föräldrar som haft åsikter på sina barns val av partner men de brukar inse att det inte är de som väljer utan just barnen själva som väljer, föräldrar har inte något som helst inflytande över detta val.

Jag hejar på dig blue30

blue30 skrev:Så valet är ju att bita i hop och träffa henne i vissa sammanhang eller att inte träffa henne alls?

Hur löser jag det sistnämnda på ett bra sätt?

Skulle ju kunna avfärda hennes uttalanden med "då tycker vi olika" eller något liknande, en jag känner sade ofta "jasså är det så" om påståenden han inte tänkte diskutera".

Vet inte riktigt hur du menar?

Förklara gärna!

Har läst hela tråden och skulle vilja veta hur vissa medlemmar resonerar. Mamman har hotat att döda blue30 och ni säger åt honom/henne att försöka resonera med mamman?!

Mitt råd är: Sig åt din pojkvän att du älskar honom, men inte vill träffa hans mamma. Det finns inget tvång på att följa med sin partner överallt. Du kan gå till platser utan din pojkvän och om han nu ska träffa den där idioten så kan han göra det själv.

Om det fanns vittnen när hon hota dig så kan du polisanmäla henne.

Hej igen!

Jag har försökt rådfråga med min mamma angående detta men hon säger bara att min killes mamma bara skämtar med mig och att jag måste bita i hop för min killes skull.

Men ska jag tolka det hon ar sagt till mig på allvar eller skämt?

I så fall är det okej att skoja som hon har gjort?

Ska jag säga rakt ut att jag inte vill träffa henne mer eller måste det gå via min kille som meddelar det till henne?

Tack!

Eftersom du sagt till din kille redan flera gånger och ingenting hänt så kan du ju inte gå den vägen.
Du måste säga åt hans mor exakt vad du tycker och att hon inte kan bete sig sådär. Det är ju för tusan olaga hot att säga att man ska strypa någon, sådant kan hon hamna i fängelse för.

Om hon ändå inte slutar efter det så ställer du ultimatum till din kille. Antingen ser han till att sin mamma slutar eller att du inte behöver träffa henne igen annars kan inte ni vara tillsammans längre.

Man kan inte leva med en sån där satkärring som tar all ens energi i ett helt liv det är omöjligt. Du kommer bli allvarligt deprimerad, självmordstankar, och din kille kommer göra slut med dig tillslut eller så lever ni tillsammans och bara bråkar hela tiden vilket gör ditt psykiska tillstånd ännu värre.

Angående skämt-grejen så har din mor helt fel. Ingen människa i sina sinnes fulla bruk skämtar om sådana saker vid upprepade tillfällen och till sitt barns flickvän.

Hej i gen!

Jag upplever detta som sagt som väldigt jobbigt och funderar mycket över det!

Tidigare följde jag som sagt med min kille till hans farfar och spelade kort.
Det var oftast i de situationerna som min killes mamma har sagt dumma saker till mig.

Jag är som sagt ganska duktig på vissa kortspel och märkte då att hon blev frustrerad på mig när hon förlorade gång på gång.

När när vi har träffats allihopa har hon inte sagt dessa saker men på något sätt så kör hon mer med mig än de övriga tex att jag ska hjälpa till att plocka undan disk osv

Kan ju säga att jag tycker allmänt att hon är ganska så intensiv som person dvs pratar mycket men verkar inte ha någon verklighetsuppfattning om mig.

Jag måste få fråga om det är så som sagt att hon rent ut av ogillar mig eller har svårt att acceptera mig på grund av tidigare saker som hänt?

Känner nu att det snart dags att fatta beslut i hur jag ska göra angående henne

Tack!

Det finns INGEN ANLEDNING att acceptera den sortens beteende från någon oavsett anledning. Om din kille inte kan säga åt sin morsa att bete sig som folk får han finna sig i att du inte följer med om han ska hälsa på henne eller träffa folk någonstans där hon är med. Undantag för storhelger och liknande får man förhandla om men det är ju inte meningen att du ska må dåligt.

Hej i gen!

När det gäller tex födelsedagar känns det okej för mig att följa med då det blir så mycket annat att tänka på då.

Hon brukar då heller inte då säga dumma saker till mig men kör som sagt med mig en del då.

Har ju som sagt berättat för min kille hur jag känner angående hans mamma och har märkt att han bara frågar mig om jag vill följa med just när det gäller högtider som tex födelsedagsfirande

Men i övriga undrar jag hur jag ska göra så att hon inte får styra hur pass mycket jag får tillhöra deras familj? vill ju inte hamna utanför min killes övriga familj!

Sen undrar jag om hon vet om att jag inte gillar henne?

Hon tar aldrig kontakt med mig på tex telefon

Tack!

blue30 skrev:Sen undrar jag om hon vet om att jag inte gillar henne?

Skulle vara intressant att veta hur du väntar dig att okända människor på ett internetforum som inte känner er ska kunna svara på den här typens frågor.

Hej!

Forumet går ju bland annat ut på att dela erfarenheter med varandra!

Sen tror jag att mitt problem inte är alltför ovanligt och personer här på AS forumet har säkert stött på liknande problem.

Att fråga här på AS forumet känns som ett bra alternativ för mig!

Tack!

Du ger intryck av att vilja ha definitiva svar, vilket inte är ovanligt när man har AS. Men faktum kvarstår att fast vi har samma diagnos så har vi inte exakt samma erfarenheter och kan därför inte svara på om en person vi aldrig träffat och enbart har andrahandsuppgifter om vet vad en annan person som vi aldrig träffat tycker om henne.

Hej i gen!

Jag letar inte efter exakta svar utan försöker komma i kontakt med folk här på AS forumet som kanske har eller har haft liknande problem som mig och där med kan dela med sig av sina erfarenheter!

Sen handlar det ju som klart om sunt förnuft dvs tänka efter och välja de råd som man själv tror på!

Att skriva om sina problem och funderingar är ett sätt för mig att göra situationen lite lättare i alla fall!

Är ju fritt fram att skriva om sina problem och funderingar här på AS forumet!

Tack!

blue30 skrev:Jag letar inte efter exakta svar ...

Men det är väl just det du gör??

Du skriver ju:

blue30 skrev:Måste få ett slutgiltigt svar hur jag ska göra?

Moderator mnordgren: fixade citatet.

Förlåt, men din svärmor beter sig som ett kräk och förtjänar stryk, och din kille beter sig ryggradslöst som inte ber sin mor dra åt h-vete.

Vägra träffa kärringen och ge henne riktigt elaka svar på tal, om du orkar. Tro mig, du måste stå upp för dig själv, för sådana där människor kan knäcka en utan att man fattar det förrän det är för sent.

Alltså, jag vill bara åka hem till henne och ge henne en bitchslap med järnhandske!

blue30 skrev:Är ju fritt fram att skriva om sina problem och funderingar här på AS forumet!

Det är också fritt fram att komma med andra infallsvinklar.

Hej i gen!

Ja så klart är det ju det!

Jag kom i kontakt med AS forumet för cirka 1 år sedan och tycker det är ett bra sätt att komma i kontakt med folk som har likande diagnos(har själv asperger/adhd)

Känns bra för mig att dela mina problem och funderingar med andra här på AS forumet

Som sagt jag försöker använda mig av sunt förnuft dvs lyssna på de råd jag tycker passar just angående problemet jag har med min killes mamma

Hon har sårat mig om man säger så och överväger nu att inte träffa henne alls i fortsättningen.

För mig handlar det nu i så fall om att hitta ett bra sätt att framföra det på dvs så att relationen mellan mig och min kille inte påverkas negativt.

Tar tacksamt emot alla tips och råd jag kan få!