http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar ... v-flicka-/ Regeringsrätten har slagit fast att adhd och autism inte är tillräckligt skäl för lvu.









[mod]
mnordgren:
Slog ihop två trådar som handlar om samma rättsfall.[/mod]

Ja, det var verkligen intressant! Tack för informationen!

Regeringsrätten konstaterar att en ungdom som lider av en psykisk störning inte enbart av det skälet får bli föremål för vård enligt LVU. För detta krävs till exempel att personen i fråga missbrukar eller bedriver brottslig verksamhet eller uppvisar något annat socialt nedbrytande beteende.

Om någon av dessa situationer är för handen kan LVU på samma sätt som gäller andra ungdomar komma i fråga. Att det finns en psykiatrisk grundproblematik utgör alltså inget hinder mot att tillämpa LVU men är inte heller en tillräcklig förutsättning.

Enligt Regeringsrätten innebär detta att ett beteende som närmast kan betraktas som symtom på en psykisk störning inte utgör ett sådant socialt nedbrytande beteende som avses med 3 § LVU.

Är du med i OA, narran? Detta borde postas i OAs forum också.

Instämmer.

Ser väldigt bra ut i tidskriftens referat. Inte för tidigt! Får hoppas att referatet stämmer och att domen blir känd ute i kommunförvaltningarna och som prejudikat.

Skulle vara underbart ifall tidningen citerat regeringsrätten fel. För förhoppningsvis har inte domstolen förväxlat psykisk störning och neuropsykiatrisk diagnos. Om de gjort det , och om deras beslut gäller psykisk störning, så har flickan formellt sätt inte klarat sig undan ännu. Men det är förstås då istället positivt för folk med psykiska strörningar.

Och på sätt och vis förhoppningsvis för flickans del, så har just hon både och.

Den fåten är så vanlig så jag bortsåg storsint från den (i just det här sammanhanget). Skulle någon utnyttja den mot oss får vi påpeka att domen avser en person med ADHD och autism.

Zombie skrev:Den fåten är så vanlig så jag bortsåg storsint från den (i just det här sammanhanget). Skulle någon utnyttja den mot oss får vi påpeka att domen avser en person med ADHD och autism.

Där hänger jag inte alls med, intressant nog. Dels verkar det där inlägget betyda att en sån "frikännande" dom skulle kunna användas "mot" någon, exempelvis AS-diagnosticerade då. Och bör man väl se det som fullständigt hårresande ifall domstolar fäller domar som gäller något helt annat än det de tror de dömer om?

Eller utgick du bara från att det var tidnignen som felciterat?
Kanske reser sig mitt hår nog nån gång under dagen för att jag ska kolla hur domen egentligen lyder.

Vad jag antar är att vem som än har felkategoriserat NPF och misstolkat "psykisk störning" så bör det framgå av sammanhang och övriga ordalag att domen gäller alla slags "fel i huvudet" som någon lägger till grund för ett omhändertagande enligt LVU - åtminstone tills någon genomdriver en specificering.

jonsch skrev:Skulle vara underbart ifall tidningen citerat regeringsrätten fel. För förhoppningsvis har inte domstolen förväxlat psykisk störning och neuropsykiatrisk diagnos. Om de gjort det , och om deras beslut gäller psykisk störning, så har flickan formellt sätt inte klarat sig undan ännu. Men det är förstås då istället positivt för folk med psykiska strörningar.

Och på sätt och vis förhoppningsvis för flickans del, så har just hon både och.

NPF brukar nog räknas in bland "psykiska störningar" när man talar om psyk-diagnoser i stora drag, även om man sedan kan differentiera och specificera. Det är inte en term man bör haka upp sig på, så länge alla är införstådda med vad den innefattar.

Hmm. Kanske det, att ett sådant giltighetsområde framgår av sammanhang och övriga ordalag. Men jag är ju knappast övertygad om att det finns något objektivt sätt att visa, för alla som kommer i behov av ett dylikt "frikännande", att de hör till "gruppen av dem med fel i huvet".

Om citatet är rätt så litar domstolen alltså till riktigheten hos sina ... ledamöters, heter det så?... fördomar. Vilket gör dess utslag ogiltigt de gånger som de fördomarna kan visas vara inkorrekta. Det reser mitt hår. Om det är så.

NPF brukar nog räknas in bland "psykiska störningar" när man talar om psyk-diagnoser i stora drag, även om man sedan kan differentiera och specificera. Det är inte en term man bör haka upp sig på, så länge alla är införstådda med vad den innefattar.

Blir jag bedömd utifrån innehavet av "psykisk störning" i en domstol, p.g.a. att jag har NPF-diagnos, så kan jag lätt finna behov att slåss för livet. Vilket innebär dödligt våld mot andra. Ingen bör alltså godta att någon utsätter oss för den risken.

Ingen fara i sikte men jag blir upprörd ändå. Och det kan ju finnas många som reagerar som jag.

Vilket är helt onödigt och för omgivningen säkert rätt löjeväckande. AS står trots allt i manualer över pskyiska åkommor, om det sedan är en permanent/medfödd eller tillfällig/botbar åkomma är det nog ingen annan än vi själva och berörd vårdpersonal som är särskilt intresserade av att differentiera.

Det viktiga är inte vad vi kallas utan vilka befogenheter Soc har att låsa in oss om vi är avvikande utan att vara kriminella.

Inger skrev:Vilket är helt onödigt och för omgivningen säkert rätt löjeväckande. AS står trots allt i manualer över pskyiska åkommor, om det sedan är en permanent/medfödd eller tillfällig/botbar åkomma är det nog ingen annan än vi själva och berörd vårdpersonal som är särskilt intresserade av att differentiera.

Det viktiga är inte vad vi kallas utan vilka befogenheter Soc har att låsa in oss om vi är avvikande utan att vara kriminella.

Sjukdomar och defekter är sådant som det är berättigat att begränsa friheten för innehavarna av - vilket goda människor måste kompensera innehavarna för så långt möjligt men dock. Alltså ges alla rätt att begränsa min frihet, i samma stund som det fastslås att jag är sjuk eller defekt. Om min NPF-diagnos fastslås i domstol som defekt eller sjukdom, kan jag därför mycket väl finna behov att slåss för livet. För med min frihet begränsad på inkorrekta grunder ser jag inte mitt liv vara mycket värt. Inget överdrivet med det.

Antingen är det du eller jag som inte fattar. Överlåter åt någon annan att avgöra vilket.

Såhär stod det i artikeln:

Regeringsrätten konstaterar att en ungdom som lider av en psykisk störning inte enbart av det skälet får bli föremål för vård enligt LVU. För detta krävs till exempel att personen i fråga missbrukar eller bedriver brottslig verksamhet eller uppvisar något annat socialt nedbrytande beteende.

Låter inte som om de kommer låsa in dig, oavsett vad de kallar din åkomma, om du inte dessutom är brottslig eller missbrukar.

Eller får frispel i rätten för att domaren använde 'fel' ord.

Eftersom flickan i artikeln har ADHD och en autismspektrumstörning så antar jag att man här menar att npf är att räkna som psykisk störning? Eller var det det att hon skar sig (eller vad hon nu gjorde som var självdestruktivt, jag har glömt nu... så vimsig är jag) som var störningen? Intressant hursomhelst.

Inger skrev:Antingen är det du eller jag som inte fattar.

Jag är övertygad om att jag förstår vad du menar. Och vi är ju rätt överens om att du inte förstår mig men jag undrar var du tappar tråden. För låsa in mig, nej, det hotar ingen med. Det påstår jag inte. Fast en svårbegriplig grej finns kanske kvar i det jag faktiskt skrev. Kortversion:

Ett domstolsutslag som fastslår mig som sjuk eller defekt på inkorrekta (eller icke bevisstödda) grunder, vore ett domstolsutlag på inkorrekta (eller icke bevisstödda) grunder, om att alla och envar har rätt att begränsa min frihet (enligt längre resonemang). Min, eller för vilken NPF:are det nu än är som sitter i rättssalen.

...

Det hemska med det vore inte att min (eller nåns) frihet (gällande kärleksliv, vänskap, försörjning, drömmar...) skulle begränsas (i den mån folk utnyttjade domstolsutslaget). Här ligger kanske det svårförståeliga.

Det hemska vore nämligen istället att tvingas hålla sig inom de begränsningarna, trots att man själv kände att samhället skulle funka minst lika bra om man gavs normal frihet. Därmed vore det ett liv av bugande inför folk som egentligen inte är (påvisat) mindre sjuka eller defekta än jag (eller vem det nu gällde).

Nu ska det bli intressant att få en ny kommentar av min länsstyrelseanmälan av en viss stadsdelsnämnd i Göteborg angående Opterons fall. Där var det som bekant klockrent de rena symptomen på typiska AS-drag som alla, inklusive ansvarig personal på Klarälvsgården, härjade om att man helst skulle träna eller lobotomera bort, så han blev "normal"...

Skadestånd?!?

Inte lobotomera, snälla herr ordförande i OA! Jag håller med dig i själva sakfrågan, men hur många utomstående vill göra det med sådana överdrifter?

En liknande överdrift här, förresten.

Ah, den vinkeln igen... ja, möjligt att du har rätt... frågan är bara hur självutplånande vi ska lägga band på oss och om vi når resultat i längden vare sig vi försöker vara lite extra skarpa och provokativa i det vi säger eller strävar efter att vara så neutrala som möjligt. Kanske dags att vi börjar resonera i de frågorna i en egen tråd i ämnet?

Själv tycker jag att det är principiellt viktigt att aktivt visa synnerligt ogillande när det handlar om väldigt felaktigt och destruktivt behandlande av aspergare från oinsattas sida, som dessutom i många fall tror att de vet en massa om Asperger och vad det är, men i handling tvärtom visar att de faktiskt har betydligt sämre koll än de tror.

Men visst, nyanserna är subtila och små, och särskilt skillnaderna i kommunikation mellan NT:s och oss kan bädda för att små nyansskillnader uppförstoras och missförstås.

Viktigt ämne, helt klart!

Pemer skrev:Ah, den vinkeln igen... ja, möjligt att du har rätt... frågan är bara hur självutplånande vi ska lägga band på oss och om vi når resultat i längden vare sig vi försöker vara lite extra skarpa och provokativa i det vi säger eller strävar efter att vara så neutrala som möjligt. Kanske dags att vi börjar resonera i de frågorna i en egen tråd i ämnet?

Kanske lämpligen ett ämne för egen tråd ja men jag är inte diskussionslysten nog ikväll för att vilja ta föräldraansvaret för en...
Så. Skjuter in ett påpekande, bara.

Officiella intresseorganisationer gör nog klokast i att hålla det provokationsliknande till satiravdelningen - i kolumner, kanske, men inte i ledaren, för att prata tidningsspråk.

Även jag hör till dem som bör vakta mitt språk om jag vill skriva "ledare" - eller snarare inte vakta språket i mitt fall, utan vara försiktig med vad jag ger uttryck för. Jag menar alltså att man knappast kan vara diplomatisk nog som intresseorganisationstalesman. Vilket i sig kanske innebär att officiella organisationer är en dålig väg om man vill göra skillnad, det är en synpunkt man kan ha i.a.f..

Pemer skrev:Men visst, nyanserna är subtila och små

Här hoppas jag att du inte syftar på nyanserna i orden "dårhus" och "lobotomera"? Jag kan ju inte färgspråk men de orden ligger väl en hel del... nyanser ifrån vad en officiell intesseorganisation bör låta världen se dem skriva på ickesatirisk plats.

Hehe... nej, de var nog mer än subtila... *ler*

Goda poänger!

Skilj på medicinska termer, diagnosbeteckningar och liknande, och vad något kallas när det gäller praktiserande av lag, alltså skrivning i domar mm. Där är det termen "psykisk störning" som gäller, oavsett vilken diagnos det sedan handlar om

jonsch skrev: Ett domstolsutslag som fastslår mig som sjuk eller defekt på inkorrekta (eller icke bevisstödda) grunder, vore ett domstolsutlag på inkorrekta (eller icke bevisstödda) grunder, om att alla och envar har rätt att begränsa min frihet (enligt längre resonemang). Min, eller för vilken NPF:are det nu än är som sitter i rättssalen.

...

Det hemska med det vore inte att min (eller nåns) frihet (gällande kärleksliv, vänskap, försörjning, drömmar...) skulle begränsas (i den mån folk utnyttjade domstolsutslaget). Här ligger kanske det svårförståeliga.

Det hemska vore nämligen istället att tvingas hålla sig inom de begränsningarna, trots att man själv kände att samhället skulle funka minst lika bra om man gavs normal frihet. Därmed vore det ett liv av bugande inför folk som egentligen inte är (påvisat) mindre sjuka eller defekta än jag (eller vem det nu gällde).

Jag förstår inte heller. Vilka begränsningar menar du att man måste hålla sig inom om man har en diagnos? Och blir det större begränsning om någon kallar det "psykisk störning" än om det kallas "Aspergers syndrom"?

A skrev:Skilj på medicinska termer, diagnosbeteckningar och liknande, och vad något kallas när det gäller praktiserande av lag, alltså skrivning i domar mm. Där är det termen "psykisk störning" som gäller, oavsett vilken diagnos det sedan handlar om

Ja, visst är det så? Det är ju därför lagen om personligt ombud egentligen inte alls är tvetydig till huruvida vi med NPF ska räknas in i gruppen som är berättigad?

(Men att många kommuner tar chansen att tolka bokstavligt och hävda att NPF inte är psykiska sjukdomar, eller psykiska störningar, för att det passar dem i sammanhanget...)

A skrev:Skilj på medicinska termer, diagnosbeteckningar och liknande, och vad något kallas när det gäller praktiserande av lag, alltså skrivning i domar mm. Där är det termen "psykisk störning" som gäller, oavsett vilken diagnos det sedan handlar om

Tack! Det var detta jag försökte få fram men lyckades inte göra det tillräckligt tydligt eftersom jag inte själv hade det lika klart för mig. Har bara noterat att detta verkar vara den i politiska och rättsliga sammanhang officiella övergripande termen som innefattar allt i psykväg.

Inget att hetsa upp sig över alltså.