Kritiskt tänkande är inte att säga emot läroböckerna för att man inte förstår ("inte håller med... ") det som står där. Att sitta och bjäbba emot läraren är inte heller kritiskt tänkande. Ska man ha nåt kritiskt tänkande som är värt nåt så måste man först kunna ämnet så pass bra och för det krävs att man läser böckerna och sätter sig in i innehållet.

Wine skrev:

Fenren skrev:...
Mer fokus på just kunskap och katederundrvisning har gång på gång visat sig bäst för de svaga. De starka klarar sig lika bra oavsett.

Ja, och som skolan fungerar nu så verkar det ju som att det överlag är tjejer som klarar sig bäst, för killar skulle det nog vara en klar fördel om man gick tillbaka till den "gamla skolan" med just mer fokus på kunskap och katederundervisning samt att lärarna tillåts vara auktoriteter och inte "kompisar".

Men det är kanske därför feminister som Kanin är sådana motståndare till den "gamla skolan" med katederundervisning om man nu ska vara lite konspiratorisk.

Feministerna är den perfekta syndabocken. Allt som gått fel är feministernas fel (el så är det invandrarnas fel).

Exemplet Frejaskolan visar att det är just jämställdhet och normkritik som kan behövas för att det ska bli bättre både för flickor och pojkar.

Efter en kartläggning år 2010 över jämställdheten på Frejaskolan stod det klart att det fanns en ”antipluggkultur” bland pojkarna på skolan. De killar som ville satsa på studierna och göra läxor riskerade att bli retade av kamraterna.

– Det ville vi självklart arbeta med. Men vårt fokus var inte i första hand att pojkarna skulle få bättre betyg. Vi ville arbeta normkritiskt för att alla elever skulle få utrymme att vara olika som individer oavsett kön, säger Maja Thorsén, biträdande rektor på Frejaskolans högstadium.

Vinsten har blivit att flickorna vågar stå upp mer för sina ståndpunkter och pojkarna vågar stå emot grupptryck. Och att var och en får utrymme att vara sig själv.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/nar-ma ... ina-betyg/

Det är alltså grupptrycket som gör att pojkarna inte vill plugga. Att det går bättre för tjejerna beror på att de inte har samma antipluggkultur, inte på några konspirationer av feministerna.

Antifeministerna vill göra gällande att feministerna är pojkarna fiender. Så är det inte, jämställdhet är till fördel för alla. Utom möjligen för mobbarna. Ju mer tillåtande och jämställt det är i skolan, desto färre hänger på mobbningen. ("Tillåtande" i betydelsen att få vara sig själv, inte i att få mobba andra i lugn och ro, bäst att förklara för alla som vill missförstå.)

Men det handlar också om att ha nolltollerans mot ”skojbråk” i korridorerna och att eleverna vet att de vuxna alltid reagerar när någon blir utsatt eller kränkt.

Moggy skrev:Kritiskt tänkande är inte att säga emot läroböckerna för att man inte förstår ("inte håller med... ") det som står där. Att sitta och bjäbba emot läraren är inte heller kritiskt tänkande. Ska man ha nåt kritiskt tänkande som är värt nåt så måste man först kunna ämnet så pass bra och för det krävs att man läser böckerna och sätter sig in i innehållet.

Håller med.

Och för att kunna vara kritisk mot läroböckerna, så måste man faktiskt ha läst mer än läroböckerna. Och då inte random bloggar på nätet utan facklitteratur.

Men "kritiskt tänkande" kan ju också innebära att man analyserar t ex just vad som står på nätet och t ex reklam. Att lära sig fundera över "vem står bakom texten", "vad vill hen med sin text" och "hur mycket kunskap har hen, kan jag lita på vad som står"?

Moggy skrev:Ska man ha nåt kritiskt tänkande som är värt nåt så måste man först kunna ämnet så pass bra och för det krävs att man läser böckerna och sätter sig in i innehållet.

Man kan undersöka specifika påståenden och lära sig på vägen genom att läsa sig till det som är relevant för den specifika frågan under tiden man fördjupar sig. Då ger det sig oftast till slut vad som gäller. Att läsa in hela ämnet är förstås ännu bättre men kanske inte tidseffektivt.

Om någon påstår att t.ex elektriskt styrda klaffar på flygplan är säkra för att ett stort bolag använder den konstruktionen. Så kan man läsa sig till vad specifikt klaffarnas funktion är. Vad händer om de slutar fungera eller fungerar dåligt. Hur fungerar det elektriska och vilka egenskaper har elektricitet samt elektroniska funktioner. Vad kan störa dessa och där läser man på om avbrottshantering, EMC, transienter och brownout. Man undersöker hur protokollet är uppbyggt och läser därmed specifik dokumentation. Vad händer om ett paket blir avklippt mitt i överföringen? vad gör kontrollern om den tappar kontakten? då får man titta på konstruktionen och läsa på om programmeringsteknik och lättare mekanik osv. En röd tråd hela vägen där konsten är att hålla sig till huvudspåret men ändå läsa på så att man förstår den specifika sakfrågan hela vägen. Till slut kan man då härleda och belägga om det generella påståendet är korrekt.

Ett exempel på konstruktion där svaret på om den är säker beror på mindre uppenbara parametrar är sidorodret på vissa flygplansmodeller är sidorodret manövreras med en skruv. Denna har ett bytesintervall på cirka 2500 driftstimmar. Så länge den byts ut innan dessa timmar är använda så fungerar den men ett amerikanskt flygbolag försökte ta en genväg och ökade bytesintervallet med 4 ggr varvid skruven slipades ner och till slut fungerade den inte längre med krasch som följd. Men konstruktionen är i sin ordning.

Alien skrev:Och för att kunna vara kritisk mot läroböckerna, så måste man faktiskt ha läst mer än läroböckerna. Och då inte random bloggar på nätet utan facklitteratur.

Det finns inte ett så tvärsäkert svar. Det som behövs är att gå till botten med varför sakerna är som de är. Svaret kan finnas i läroböcker men ibland behöver man gå till informationskällor på internet för att där står sådant som ingen törs trycka för att det är obekvämt eller kontroversiellt. Eller rentav olönsamt att sätta i tryck. Man behöver dock en mycket god analytisk förmåga för att gräva på rätt spår.

Förstår att en del har svårt för praktiskt utövande av inlärda kunskaper eller som lockelse för att lära sig om något men det borde bli mer av den saken för att verkligen koppla teori och praktik.

plåtmonster skrev:Man kan undersöka specifika påståenden och lära sig på vägen genom att läsa sig till det som är relevant för den specifika frågan under tiden man fördjupar sig. Då ger det sig oftast till slut vad som gäller. Att läsa in hela ämnet är förstås ännu bättre men kanske inte tidseffektivt.

Det kräver väldigt, väldigt mycket av eleven för att lära sig något på det viset.

Moderator:

Ett antal inlägg flyttades hit.

Moggy skrev:Kritiskt tänkande är inte att säga emot läroböckerna för att man inte förstår ("inte håller med... ") det som står där. Att sitta och bjäbba emot läraren är inte heller kritiskt tänkande. Ska man ha nåt kritiskt tänkande som är värt nåt så måste man först kunna ämnet så pass bra och för det krävs att man läser böckerna och sätter sig in i innehållet.

-Så sant som det var sagt.

För att kunna framställa en kritisk synpunkt behöver man förstå innehållet för den aktuella frågeställningen men det innebär inte med automatik att man måste lära sig hela boken eller böckerna.

Fenren skrev:Det kräver väldigt, väldigt mycket av eleven för att lära sig något på det viset.

Så kanske det är. Men har också förmågan att t,ex sätta mig med okända verktyg, programvaror, tjocka böcker och hundratals sidor med datablad och ändå få ihop något som fungerar på kanske 2 dygn (oftast en vecka). Men det handlar mycket om att fokusera på det relevanta hela tiden och använda kvalificerade gissningar som verifieras.