Du får flytta ut i skogen om du ska slippa grannar och deras barn . Har man valt att bo i radhus kan det tyvärr bli så här .

Helt riktigt, detta är radhus.
Vi har inga glasklara regler på samma sätt som när man bor i lägenhet om när man får och inte får väsnas utan det upp till det egna omdömet.

Utifrån det perspektivet tycker jag inte att det är så bra att man låter barnen gapa, skrika och kasta saker omkring sig på valfria tider, när jag själv gör mitt bästa för att visa hänsyn till min omgivning.
Att de sen inte vårdar sin trädgård utan ber mig göra det åt dem när jag påtalar detta gör inte saken bättre.
Och nu senast har de kört på garageväggen som behöver repareras, men likt en struts stoppar pappan huvudet i sanden och låtsas som ingenting.

Självklart kan jag ge igen, (med ränta..) men det är inte min melodi.
Jag vill hellre lösa detta på ett sätt som gagnar båda parter men just nu går det trögt.

Sur_gubbe skrev:Att de sen inte vårdar sin trädgård utan ber mig göra det åt dem när jag påtalar detta gör inte saken bättre.

Men det angår väl inte dig?

Hallonsaft skrev:Jag har hört om många sura gubbar som bara hör konstiga ljud hela tiden, utan att förstå att det är en normal tillvaro, och då kan det vara så att en familj har olyckan att bli granne med en sådan gubbe. Alla andra familjer är normala i dennes ögon, eftersom de ej har dem inpå sig, men just grannfamiljen blir föremål för en latent fixering orsakad av ensamhet. Nu säger jag inte att det är trådskaparen men...

+1

Det är dessvärre min tolkning av situationen med.

Dessutom tror jag inte det i grunden handlar om AS, utan ADHD. Sådana barn kan lätt klättra på väggarna. Förmodligen så vågar familjen inte ha barnen ute så mycket p.g.a. grannar och potentiella anmälningar till socialen.

Till de som står på surgubbens sida kan jag bara säga att ni inte fattar det här. De flesta av er är singlar och har inga barn, och då ska ni hålla k**t om andras barn.

rdos skrev:De flesta av er är singlar och har inga barn, och då ska ni hålla k**t om andras barn.

Så länge ungdjävlarna håller käft och inte stör så...

Att de inte vårdar sin trädgård angår väl mig i högsta grad när det växer in hos mig på ett sätt som är svårt för mig att hålla efter.
Enkla lösningen är att de klipper sitt träd från balkongen istället för att jag skall behöva luta mig ut från ett fönster på övervåningen för att klippa kvistar för att trädet inte skall gå emot min fasad eller mitt fönster.

Att man skjuter över sitt ansvar på sin granne (som i fallet med trädgården) tyder på en lathet och denna lathet går som en röd tråd genom deras tillvaro.
Som till exempel när pappan sover på soffan medan barnen är ute på området och leker när det pågår trädgårdsunderhåll med verktyg och maskiner och folk överallt.
Jag skulle inte släppa mina barn fritt en sådan dag.

Egentligen skiter jag fullkomligt i deras barn, om de kunde ge fan i att störa mig på detta vis.
Jag vet inga andra barn som stökar lika mycket, trots att jag känner många som har barn med båda en och två diagnoser.

Om jag skulle börja spela hög musik klockan 6 på morgonen skulle grannen nog knacka på och be mig sänka, med hänsyn till deras barn som störs.

nallen skrev:

rdos skrev:De flesta av er är singlar och har inga barn, och då ska ni hålla k**t om andras barn.

Så länge ungdjävlarna håller käft och inte stör så...

Vilket alltså skrevs av en kronisk singel utan barn.

rdos skrev:Vilket alltså skrevs av en kronisk singel utan barn.

Det spelar ingen roll. Det är vårdnadshavarens ansvar att se till att ungarna lär sig sitta stilla och hålla käft.

Sur_gubbe skrev:Att de inte vårdar sin trädgård angår väl mig i högsta grad när det växer in hos mig på ett sätt som är svårt för mig att hålla efter.
Enkla lösningen är att de klipper sitt träd från balkongen istället för att jag skall behöva luta mig ut från ett fönster på övervåningen för att klippa kvistar för att trädet inte skall gå emot min fasad eller mitt fönster.

Trädgårdar ska se vildvuxna ut. Det är en slags "aspergerstandard". Det är inget du behöver bry dig om

Sur_gubbe skrev:Att man skjuter över sitt ansvar på sin granne (som i fallet med trädgården) tyder på en lathet och denna lathet går som en röd tråd genom deras tillvaro.

Det tror jag inte. Om jag ska gissa bakgrunden så klagade du på trädgården och då tyckte de du kunde göra det själv. Det är ett typiskt argument när man inte har lust med något. Alla tycker inte att trädgårdar ska se ut som NT-mallen.

Sur_gubbe skrev:Som till exempel när pappan sover på soffan medan barnen är ute på området och leker när det pågår trädgårdsunderhåll med verktyg och maskiner och folk överallt.
Jag skulle inte släppa mina barn fritt en sådan dag.

Med lite inlevelseförmåga så borde du ganska lätt kunnat fatta att man som förälder inte vill ha sina barn ute när surgubbar som dig regelbundet klagar på vad de gör. Det är av ren självbevarelsedrift. Som trevlig granne kunde du t.ex. lekt med dem istället. Men jag antar att du bara samlar poäng för hur förfärliga dina grannar är.

Sur_gubbe skrev:Egentligen skiter jag fullkomligt i deras barn, om de kunde ge fan i att störa mig på detta vis.

Just det hade jag redan räknat ut. Du är helt enkelt en gnällpetter.

nallen skrev:

rdos skrev:Vilket alltså skrevs av en kronisk singel utan barn.

Det spelar ingen roll. Det är vårdnadshavarens ansvar att se till att ungarna lär sig sitta stilla och hålla käft.

Att vissa barn inte fungerar så saknar ni singlar förmåga att förstå. Låna några hyperaktiva ADHD barn några veckor och kom sedan igen och diskutera hur ni fick tyst på dem.

Vad säger de andra grannarna om det hela ? Blir de också störda ?

rdos skrev:Låna några hyperaktiva ADHD barn några veckor och kom sedan igen och diskutera hur ni fick tyst på dem.

Nej. Det är fortfarande enbart vårdnadshavarens problem. Det finns inga ursäkter för att väsnas och störa.

Övriga grannar klagar också, men inte lika mycket numera då det inte ger någon större effekt.
Grannen på andra sidan av denna familj har klagat sig trötta genom de år de har bott där och har gett upp och har funderat på att flytta.

nallen skrev:

rdos skrev:Låna några hyperaktiva ADHD barn några veckor och kom sedan igen och diskutera hur ni fick tyst på dem.

Nej. Det är fortfarande enbart vårdnadshavarens problem. Det finns inga ursäkter för att väsnas och störa.

Fegis.

Vi hade med en hyperaktiv kille som ingen kunde hantera på några dagars utflykt. Han uppträdde närmast exemplariskt. Det berodde troligen på att vi inte jämt och ständigt klagade på honom utan förstod hur han fungerade.

Som trevlig granne så engagerar man sig självklart i grannens barn istället för att jämt och ständigt klaga på deras beteende. Som sur och otrevlig granne så för man listor över allt grannarna gör för att samla poäng.

Sur_gubbe skrev:Övriga grannar klagar också, men inte lika mycket numera då det inte ger någon större effekt.
Grannen på andra sidan av denna familj har klagat sig trötta genom de år de har bott där och har gett upp och har funderat på att flytta.

Jo, ni NTs är riktiga klagomaskiner. Det är väl på det området er sociala kompetens lyser igenom?

Hallonsaft skrev:Jag har hört om många sura gubbar som bara hör konstiga ljud hela tiden, utan att förstå att det är en normal tillvaro, och då kan det vara så att en familj har olyckan att bli granne med en sådan gubbe. Alla andra familjer är normala i dennes ögon, eftersom de ej har dem inpå sig, men just grannfamiljen blir föremål för en latent fixering orsakad av ensamhet. Nu säger jag inte att det är trådskaparen men...

Svårt att veta när man bara hört ena sidan. Får erkänna att det här är vad jag tänker när jag hör om folk som är arga på grannarna för att dom för massa ljud. Hör massa ljud som dom förstorar upp och får för sig att det dundrar och smäller hela tiden. Sen kommer nån annan dit och lyssnar och så är det inte värre än normala ljud i ett hus. Grannar som går på golvet, barn som springer och hoppar och ljud från hissar, dörrar, ventilation och annat i byggnaden. En del människor är omöjliga eftersom dom ständigt hittar saker att bli irriterad över och aldrig blir nöjda.

Nu kanske det här är värre än så. Köra sönder en väg med bilen, ständigt låta ungen väsnas och inte bry sig om trädgården tyder på det. Men ofta så är det överdrifter från den som gnäller på grannarna.

Sur_gubbe skrev:På en städdag var barnen ute och lekte, och de vuxna frågade då var föräldrarna var. Mamman var bortrest och pappan låg och sov enligt äldsta barnet.

Hur gasmla är barnen?

Tja, de som har hört hur det låter inne hos mig är av samma uppfattning som mig.
Ljudnivån har med åren stigit i takt med att barnen blir äldre.
Om jag skulle ställa mig utomhus och gapa klockan 5 på morgonen, skulle jag nog få ta emot klagomål från både min granne, samt övriga grannar som störs.
Självklart är det svårt att göra tolkningar utifrån endast mina ord men jag har försökt beskriva situationen så gott det går utan att det blir för polariserat.

Eftersom att de förnekar allt, måste man ha torrt på fötterna när man påtalar något för annars slår det bara ifrån sig i försvar.

För några år sedan höll staketet mellan oss att falla omkull pga att det var ruttet.
Reglarna satt på deras sida och jag hade ingen möjlighet att inspektera skicket när jag flyttade in. När staketet börjat luta ganska mycket in i min trädgård gick jag över för att föreslå att vi gjorde något åt det, men pappan bliv skitsur och ansåg sig inte ha något behov av att åtgärda staketet, än mindre att han hade råd.
Någon dag senare ångrade han sig och kom över och gick med på att dela på kostnaden.
Jag anlitade en snickare som gjorde andra jobb i området och fick ett bra pris.
Vi delade på kostnaden 50/50, jag stod för rivning och bortforsling av det gamla, samt utförde inköpet av material, då han inte hade dragkrok på sin bil och inte heller verkade så intresserad av att åka till brädgården.
Måste ha varit ganska bekvämt för hans del, att få ett nytt staket utan att behöva anstränga sig. Totalkostnaden inklusive material blev 5000:- delat på två.
Mitt arbete bjöd jag på.

Så nog har jag försökt bjuda till när jag kan.

Nu är de cirka 7 och 10.
När jag flyttade in för 3 år sedan var de ca 4 och 7 år.

Köp några lyxiga fågelfrön och plantera i deras trädgård i nåt hörn där dom inte har uppsikt. sen kan du anmäla dom när det har börjat växa.

Moggy skrev:Köp några lyxiga fågelfrön och plantera i deras trädgård i nåt hörn där dom inte har uppsikt. sen kan du anmäla dom när det har börjat växa.

Haha så kommer det fram att det var han själv som gjorde det.

Om man vill få stopp på vildvuxet så mättar man en hink med salt. Det märks när mer salt inte löser sig helt enkelt. Värme snabbar på processen. När blandningen är färdig så häller man den runt roten på växten. Därefter lär det sluta växa i några år

Annars, du får nog bestämma dig hur långt in på det legala gråområdet du är villig att gå. Att spela enligt reglerna verkar ju inte fungera.

rdos skrev:Dessutom tror jag inte det i grunden handlar om AS, utan ADHD. Sådana barn kan lätt klättra på väggarna

Det skulle även kunna vara en far med as och helt normala avkommor som inte får nog med stimulans.

Vår lilla tåtrippare kan föra ett väldans liv när vi föräldrar missar i våra energinivåer samtidigt, och hon är inte så livlig av sig i normalfallet.

Slå i kopparspik i trådet funkar tydligen det med. Trädet dör av det och måste tas ned.