Milyc skrev:Jag kom dit som omyndig (16 år) och personliga protester tolkades som en del av min "problematik" och vändes alltså istället till argument FÖR att jag behövde vara där.

Kristofer skrev:

Tomtenissa skrev:Det jag observerat på mina arbetsplatser är att de flesta andra anställda ser ner på arbetspraktikanter eftersom det är "allmänt känt" att de som är det har mycket stora problem i livet (läs: droger, är "invandarare eller annat drägg", är lätt förståndshandikappade eller som inte kan sköta sig som vanliga anställda och folk som inte får plats på Samhall).
De får ofta göra de tråkigaste och mest bisarra uppgifterna och cheferna ser dem bara som "gratis arbetskraft" som kan slängas bort så fort praktiken är över.

Här sammanfattar du precis det som jag tidigare också försökt påtala som motivering till min skepsis kring praktik.

Kristofer skrev:

Milyc skrev:Jag kom dit som omyndig (16 år) och personliga protester tolkades som en del av min "problematik" och vändes alltså istället till argument FÖR att jag behövde vara där.

Men borde de inte märkt att du klarade uppgifterna lite för bra, dvs. var överkvalificerad? Om fallet var sådant måste jag säga att de använda ojusté härskarmetoder.

KrigarSjäl skrev:Jag vet tillräckligt mycket om människorna för att våga påstå att Milyc är en fighter. Vilket han bevisat en gång för alla genom sina universitetsstudier. "Från särskolan till universitetet", hur många hade fixat det på en skala?

KrigarSjäl skrev:Skulle tro att det finns en icke obetydlig mängd aspergare som hamnat i den miljön; dagcenter, särskola samt övriga kommunala handikapprojekt. Och där får de lära sig att de är mer handikappade än vad de är, att de tillhör de mindre vetandes skara. Och bemöts därefter.

KrigarSjäl skrev:En positiv sak som kommit ur det hela, tänker på Milycs situation, är Organiserade Autister. Om jag förstått det hela rätt är det Milyc som är skaparen, och att organisationens tillblivelse är pga missnöje med RFA & Attention. Så den negativa erfarenheten har iaf vänts till något positivt.

Tomtenissa skrev:Det jag har märkt av observation och hört berättas är att man INTE vill vara ARBETSPRAKTIKANT. D.v.s. genom arbetsförmedlingen.

Det jag observerat på mina arbetsplatser är att de flesta andra anställda ser ner på arbetspraktikanter eftersom det är "allmänt känt" att de som är det har mycket stora problem i livet (läs: droger, är "invandarare eller annat drägg", är lätt förståndshandikappade eller som inte kan sköta sig som vanliga anställda och folk som inte får plats på Samhall).
De får ofta göra de tråkigaste och mest bisarra uppgifterna och cheferna ser dem bara som "gratis arbetskraft" som kan slängas bort så fort praktiken är över.

Min kusin är en av dem som berättat om liknande erfarenheter. Hon har en högskoleutbildning men kände att hon ville pröva på något annorlunda innan hon sökte ett jobb som hon egentligen är utbildad för. Ingen av hennes arbetskamrater eller arbetsgivare ville tro på henne när hon väl berättade att hon hade en utbildning och de frågade varför hon i så fall var arbetspraktikant. Hon berättade att hon inte kunde bli vanlig praktikant inom företaget eftersom man då samtidigt ska utbildas till det man praktiserar som (eller ha väldigt många inflytelserika kontakter) och därför endast kunde pröva på som arbetspraktikant.

En annan person berättade en nästan exakt likadan historia. Hon är biomedicinsk analytiker men fick nog och ville göra nåt annat ett tag. Eftersom hon inte hade någon journalistutbildning var hon tvungen att ta arbetspraktikantjobb i två månader och hon blev konstant behandlad som att hon hade lägst IQ på hela arbetsplatsen.

(Ja, båda är NT.)

Men båda dessa personer sökte ju till jobb där det egentligen krävs en utbildning. Men vad jag märkte på ett lager var att den negativa mentaliteten kring arbetspraktikanter är ÄNNU mer utpräglad. Kanske beror det på att man inte måste ha en utbildning där och att de som då är arbetspraktikanter är de lägsta av de lägsta.

Alien skrev:Kanske man skulle skilja på "praktik" = lära sig yrket och "arbetsträning" = visa att man klarar av att öht gå till jobbet i tid och jobba.

Kristofer skrev:Milyc:

Du borde i någon form publicera din resa. Din historia kan nog ge många ett uppvaknande och också öka förståelsen för varför vi är så emot tanter. Själv kunde jag nog ha hamnat i din sits om jag inte haft en mor som till yrket är en otantig förskolelärare och därmed kunde hävda sig mot diverse skolinstanser med argument på skolvis.

KrigarSjäl skrev:

Kristofer skrev:Milyc:

Du borde i någon form publicera din resa. Din historia kan nog ge många ett uppvaknande och också öka förståelsen för varför vi är så emot tanter. Själv kunde jag nog ha hamnat i din sits om jag inte haft en mor som till yrket är en otantig förskolelärare och därmed kunde hävda sig mot diverse skolinstanser med argument på skolvis.

Även jag uppmanar Milyc att skriva en artikel. Skicka in den till Ögonblick!

KrigarSjäl skrev:Om inte annat så kan man bevisa att de är en sekt som inte tar in meningsmotståndarnas åsikter!

Milyc skrev:

KrigarSjäl skrev:Om inte annat så kan man bevisa att de är en sekt som inte tar in meningsmotståndarnas åsikter!

Jovisst. Jag ska försöka skriva något till sommaren då jag är klar med min C-uppsats.

Vad jag undrar när jag ser dig skriva sådana här uppmaningar till mig är varför du själv inte försökt konfrontera denna sekt genom att skriva till dem om du tycker att jag skall göra det. Vad jag förstått har ju även du en hel del erfarenhet av tanter och deras olika verksamheter sedan tidigare i livet och uttrycka dig kan du ju.

MsTibbs skrev:Generellt fattar jag inte vitsen med praktikplats. Praktikplats kräver lika mycket stå-ut-med-obehag från min sida att skaffa, som att knacka på och fråga om man kan få jobb, plus att jag går minst 40kr minus per DAG ekonomiskt på att vara där (förutsatt att jag tar mig dit med stadsbuss, utan att behöva byta buss på vägen ens). Sannolikheten att jag får något positivt och konstruktivt ut av praktikplatsen har också varit försumbart liten hittills, även om jag samtliga gånger försökt göra mitt bästa.

Tomtenissa skrev:
Det jag observerat på mina arbetsplatser är att de flesta andra anställda ser ner på arbetspraktikanter eftersom det är "allmänt känt" att de som är det har mycket stora problem i livet (läs: droger, är "invandarare eller annat drägg", är lätt förståndshandikappade eller som inte kan sköta sig som vanliga anställda och folk som inte får plats på Samhall).

Beror på vad man menar med givande.
Givande på så sätt att det är roligt och kanske lärorikt.
Men arbete har det inte lett till.

Egentligen kan man känna sig lite utnyttjad som gratis arbetskraft.

MsTibbs skrev:Generellt fattar jag inte vitsen med praktikplats. Praktikplats kräver lika mycket stå-ut-med-obehag från min sida att skaffa, som att knacka på och fråga om man kan få jobb, plus att jag går minst 40kr minus per DAG ekonomiskt på att vara där (förutsatt att jag tar mig dit med stadsbuss, utan att behöva byta buss på vägen ens). Sannolikheten att jag får något positivt och konstruktivt ut av praktikplatsen har också varit försumbart liten hittills, även om jag samtliga gånger försökt göra mitt bästa.

DC skrev:

Tomtenissa skrev:
Det jag observerat på mina arbetsplatser är att de flesta andra anställda ser ner på arbetspraktikanter eftersom det är "allmänt känt" att de som är det har mycket stora problem i livet (läs: droger, är "invandarare eller annat drägg", är lätt förståndshandikappade eller som inte kan sköta sig som vanliga anställda och folk som inte får plats på Samhall).

Jag sökte praktik i en djurpark. Man sa nej flera ggr men till slut fick jag komma på intervju. Förmannen berättade då att man hade dåliga erfarenheter av praktikanter.

När vi samtalat en timme och jag tydligt redogjort mitt stora intresse för djur så fick jag veta att jag var välkommen. Hoppas andra fått chansen efter mig och inte sumpat den.

Det var mycket slit men jättekul och lärorikt. Tyvärr fick jag inte gosa med några Lodjur men väl hälsa på inne i alla hägn utom hos björnarna. Dit in går man bara om man inte vill komma ut igen.