Hur står man ut? (med stressen på jobbet)
51 inlägg
• Sida 3 av 3 • 1, 2, 3
Hur står man ut? (edit: med stressen på jobbet)
Ja det skulle ju kunna vara en variant att jag tog de kunskaperna och använde någon annanstans. Bara ett litet problem med det; att jag tyvärr har glömt bort mycket av de kunskaper jag lärde mig under utbildningen Samt att jag tyvärr tror att det är svårt att få tag på dessa andra arbeten som du ger förslag på. Ofta kräver ju arbetsgivare att man har erfarenhet vilket jag nog förmodligen också kommer att sakna då om jag till exempel skulle arbeta med att utforma pedagogiskt material eller instruktioner. I och med att det är en pedagogisk utbildning jag gått är jag osäker på om jag kan tillgodoräkna mig den i en annan utbildning, beror väl kanske på utbildningens karaktär såklart.
Vill passa på att säga en annan sak bara som egentligen knyter an till mitt tidigare inlägg.
Jag beundrar verkligen de som jobbar i förskolans/skolans värld med allt vad det innebär och som klarar av det. Tycker faktiskt att de alla borde få medalj samt en mycket högre lön än de har nu. För det är ett speciellt arbete att arbeta med människor och framförallt med barn (och föräldrar). Det är inte alltid ett lätt arbete så att säga och det krävs en viss typ av person tror jag för att klara av det. Och jag är väl helt enkelt inte en sådan person vilket är synd för jag önskar att jag klarade av det bättre och faktiskt kunde finnas till för barnen i deras liv som en mentor eller vad helst de kan tänkas behöva. En stor eloge till alla riktigt duktiga pedagoger som verkligen gör fantastiska arbeten där ute i förskolorna och skolorna i Sverige!
Jag, har dock kanske ett område som jag skulle kunna försöka hitta arbete inom/med - så jag får kämpa på lite mer bara så får vi se vad som händer helt enkelt.
Vill passa på att säga en annan sak bara som egentligen knyter an till mitt tidigare inlägg.
Jag beundrar verkligen de som jobbar i förskolans/skolans värld med allt vad det innebär och som klarar av det. Tycker faktiskt att de alla borde få medalj samt en mycket högre lön än de har nu. För det är ett speciellt arbete att arbeta med människor och framförallt med barn (och föräldrar). Det är inte alltid ett lätt arbete så att säga och det krävs en viss typ av person tror jag för att klara av det. Och jag är väl helt enkelt inte en sådan person vilket är synd för jag önskar att jag klarade av det bättre och faktiskt kunde finnas till för barnen i deras liv som en mentor eller vad helst de kan tänkas behöva. En stor eloge till alla riktigt duktiga pedagoger som verkligen gör fantastiska arbeten där ute i förskolorna och skolorna i Sverige!
Jag, har dock kanske ett område som jag skulle kunna försöka hitta arbete inom/med - så jag får kämpa på lite mer bara så får vi se vad som händer helt enkelt.
plåtmonster skrev:Kanske kan du använda de kunskaper som du fick på utbildningen i något annat jobb? skapa pedagogiskt material? jobba privat med mindre grupper? läste om en som fick utforma instruktioner för amerikanska soldater? utbildningsföretag där de pedagogiska kunskaperna kommer till nytta? eller tillgodoräkna sig tidigare utbildning i en annan utbildning?
Hur står man ut? (edit: med stressen på jobbet)
Min överlevnadsstrategi nuförtiden är att jobba så lite som möjligt, vägra extra ansvarsområden på jobbet, skita i stressen totalt och göra enbart en sak i taget för det måste räcka. Räcker det inte så då har jag fel jobb.
Har gjort totalomvändning i livet, var tidigare en arbetsnarkoman som brydde alldeles för mycket för mitt eget bästa, jobbade för mycket, var kontrollfreak utan dess like (tackar AS och extrem detaljsyn på det) och studerade på avancerad nivå vid sidan av heltidsjobbet inklusive massa jour- och beredskapstjänstöring.
Numera har jag sundare inställning till både livet och jobbet. Jag tror till och med att jag gör bättre jobb i dag jämfört med tidigare; högre kvalité pga sänkt kvantitet.
Jag är aspie-bestämt att inte vilja leva mitt liv som jag gjorde förut och ingen mänsklig makt kan ändra det dock är jag glad att jag har fått uppleva 'båda sidorna eller båda extremiteter" för jag har lärt oerhört mycket på vägen. Allt har sin mening känns det som.
Har gjort totalomvändning i livet, var tidigare en arbetsnarkoman som brydde alldeles för mycket för mitt eget bästa, jobbade för mycket, var kontrollfreak utan dess like (tackar AS och extrem detaljsyn på det) och studerade på avancerad nivå vid sidan av heltidsjobbet inklusive massa jour- och beredskapstjänstöring.
Numera har jag sundare inställning till både livet och jobbet. Jag tror till och med att jag gör bättre jobb i dag jämfört med tidigare; högre kvalité pga sänkt kvantitet.
Jag är aspie-bestämt att inte vilja leva mitt liv som jag gjorde förut och ingen mänsklig makt kan ändra det dock är jag glad att jag har fått uppleva 'båda sidorna eller båda extremiteter" för jag har lärt oerhört mycket på vägen. Allt har sin mening känns det som.
- Red and green
- Inlägg: 878
- Anslöt: 2011-12-17
- Ort: Stockholm och norra rymden & egen bubbla.
Hur står man ut? (edit: med stressen på jobbet)
Red and green skrev:Min överlevnadsstrategi nuförtiden är att jobba så lite som möjligt, vägra extra ansvarsområden på jobbet, skita i stressen totalt och göra enbart en sak i taget för det måste räcka. Räcker det inte så då har jag fel jobb.
Har gjort totalomvändning i livet, var tidigare en arbetsnarkoman som brydde alldeles för mycket för mitt eget bästa, jobbade för mycket, var kontrollfreak utan dess like (tackar AS och extrem detaljsyn på det) och studerade på avancerad nivå vid sidan av heltidsjobbet inklusive massa jour- och beredskapstjänstöring.
Numera har jag sundare inställning till både livet och jobbet. Jag tror till och med att jag gör bättre jobb i dag jämfört med tidigare; högre kvalité pga sänkt kvantitet.
Jag är aspie-bestämt att inte vilja leva mitt liv som jag gjorde förut och ingen mänsklig makt kan ändra det dock är jag glad att jag har fått uppleva 'båda sidorna eller båda extremiteter" för jag har lärt oerhört mycket på vägen. Allt har sin mening känns det som.
Bra insikt och beskrivning! Jag har varit in i väggen och vänt och efter det omvärderade jag jobbet helt. Det var '99 och nu vill jag mest ha egentid, ingen karriär direkt
Återgå till Studier och arbetsliv