Den här insulinhypotesen stämmer inte.
Allmänheten borde ha fått upp ögonen för detta när Den lille keruben Paulin fick sin första blodpropp i hjärnan vid hela 36 års ålder.

Det spelar enormt mycket roll hur mycket man häver i sig, även om man skulle äta skitnyttig mat.
Äta mer än man gör av med = viktuppgång!

Sen är det bättre för kroppen om man äter nyttigt (konstigt va? ) alltså om man tänker på kolesterolvärde, lever, hjärta osv osv..

Men om fokus ligger på just fetma och vikt, så är det skitsnack att det spelar mer roll vad man äter än hur mycket man äter, fråga vilken dietist som helst.
Man kan äta på Mc Donalds varje måltid utan att bli fet, kroppen kommer inte må bra, men man behöver inte bli fet för det. Så länge man äter lika mycket eller mindre energi än vad man gör av med!

Och om kroppen inte är anpassad för de molekyler man får i sig så hamnar de på fel ställe i kroppen..

Wine skrev: Fett är inget man ska vara orolig eller rädd för eftersom kroppen behöver fett och det mättar bra.

Vill man göra nåt åt sin övervikt så ska man undvika fett då det är det mest kaloririka vi äter.

Moggy skrev:

Wine skrev: Fett är inget man ska vara orolig eller rädd för eftersom kroppen behöver fett och det mättar bra.

Vill man göra nåt åt sin övervikt så ska man undvika fett då det är det mest kaloririka vi äter.

Att bara tänka kalorier kaloier kalorier är ett blindspår. Vad menas eg med kalorier? Det blir en omöjlig diskussion, en hjärntvätt.

Insulin är det mest fettlagrande och öht viktigaste metaboliska hormon vi har. Insulinet produceras i bukspottskörteln när blodsockernivån stiger i blodet pga vi har klämt i oss kolhydrater (carbs). Carbs blir glukos i blodet. Insulinets uppgift är att sänka blodsockernivån genom att omvandla glukosen till energi i cellerna. Detta funkar när vi äter rimliga mängder carbs. Men när vi äter för mycket carbs blir överskottet omvandlat till kroppsfett. Skåda resultatet. Att äta fett (dvs bra fett) startar ingen insulinproduktion mig veterligen. Detta är teorier som jag tror på.

Nu börjar jag igen...

Alltså, egentligen är det ganska enkelt. Allt är dåligt i överflöd. Du kan ta livet av dig själv bara genom att dricka för mycket vatten på för kort tid. Lagom är bäst (för att var väldigt svensk). Visst socker är inte bra, men det är inte fett heller, eller vatten, eller salt - om man vräker i sig alldeles för mycket av det. Vilket också går att koppla ihop med hela "ät inte mer än du gör av med"-grejen (vilken Idiot så vänligt försökte klargöra och förhoppningsvis gjorde det tydligare än jag gjorde).

För mig har det nästan slått över och snudd på blivit extremt. Skall man undvika allt som innehåller onödiga (oftast "onyttiga") tillsatser är det bara en bråkdel av saker i en vanlig matbutik man kan äta. Så länge målet är lönsamhet kommer näringsinnehållet att få stå tillbaka. Inte för att jag någon gång köpt kassler men på senare tid har man börjat tillsätta saltvatten? Likaså kyckling 13-17% vatten gäller allt kött? Nötkreatur får inte beta utan får producerat foder som gör att de innehåller mindre näringsämnen? Laxen som är odlad innehåller inte direkt någon omega-3. Djurprodukter innehåller det som djuren själva får äta.

Bra mat är svår att hitta i en vanlig matbutik.

När det handlar om att vara fettskrämd så kan man begränsa sin misstänksamhet till att gälla transfetter och mättade fetter. Fleromättade cisfetter är bättre.

barracuber skrev:

Moggy skrev:

Wine skrev: Fett är inget man ska vara orolig eller rädd för eftersom kroppen behöver fett och det mättar bra.

Vill man göra nåt åt sin övervikt så ska man undvika fett då det är det mest kaloririka vi äter.

Att bara tänka kalorier kaloier kalorier är ett blindspår. Vad menas eg med kalorier? Det blir en omöjlig diskussion, en hjärntvätt.

Insulin är det mest fettlagrande och öht viktigaste metaboliska hormon vi har. Insulinet produceras i bukspottskörteln när blodsockernivån stiger i blodet pga vi har klämt i oss kolhydrater (carbs). Carbs blir glukos i blodet. Insulinets uppgift är att sänka blodsockernivån genom att omvandla glukosen till energi i cellerna. Detta funkar när vi äter rimliga mängder carbs. Men när vi äter för mycket carbs blir överskottet omvandlat till kroppsfett. Skåda resultatet. Att äta fett (dvs bra fett) startar ingen insulinproduktion mig veterligen. Detta är teorier som jag tror på.

Nej så är det inte ...

Moggy skrev:Havregrynsgröt är bland det bästa och nyttigaste mann kan äta till frukost.

havreprodukter höjer snabbt blodsocker.

Idiot skrev:Man kan äta på Mc Donalds varje måltid utan att bli fet, kroppen kommer inte må bra, men man behöver inte bli fet för det.

killen i filmen " Super Size Me " testade leva på Mc Donalds mat :


http://sv.wikipedia.org/wiki/Super_Size_Me

Jag tycker dom kunde lägga ner McDonalds.

elle skrev:

Idiot skrev:Man kan äta på Mc Donalds varje måltid utan att bli fet, kroppen kommer inte må bra, men man behöver inte bli fet för det.

killen i filmen " Super Size Me " testade leva på Mc Donalds mat :


http://sv.wikipedia.org/wiki/Super_Size_Me

Notera att han åt "MER ENERGI ÄN HAN GJORDE AV MED", hade han ätit en normal mängd näring per dag så hade han inte gått upp i vikt.

Jag tror inte det är så enkelt även om det ligger en hel del sanning i det. Kalorier är en bov och vi på norra halvklotet har mindre näringsrika försörjningsmöjligheter.

Det kan handla om livsstil och levnadsvillkor. Många på södra halvklotet skulle inte ha möjlighet att överleva utan fysiskt arbete.

Hjärnan behöver socker för att fungera och jobb som kräver en alert hjärna, stillasittande resulterar då i kaloribehov, dvs tjänstesektorn. Mycket av de fysiska jobb som finns idag kräver hög effektivitet och ger låg avkastning.

Det metaboliska syndromet tror jag ändå är ett symptom på något underliggande. Kanske ett behov av stöd, energi eller tröst. Sen finns det vissa människor som har en lägre somatisk funktion som gör att kroppen inte mår bra. Finns det tillgång till mat så kan det användas som hjälp. Vissa blir ju inte tjocka oberoende av hur mycket de äter.

matterik skrev:Jag tror inte det är så enkelt även om det ligger en hel del sanning i det. Kalorier är en bov och vi på norra halvklotet har mindre näringsrika försörjningsmöjligheter.

Det kan handla om livsstil och levnadsvillkor. Många på södra halvklotet skulle inte ha möjlighet att överleva utan fysiskt arbete.

Hjärnan behöver socker för att fungera och jobb som kräver en alert hjärna, stillasittande resulterar då i kaloribehov, dvs tjänstesektorn. Mycket av de fysiska jobb som finns idag kräver hög effektivitet och ger låg avkastning.

Det metaboliska syndromet tror jag ändå är ett symptom på något underliggande. Kanske ett behov av stöd, energi eller tröst. Sen finns det vissa människor som har en lägre somatisk funktion som gör att kroppen inte mår bra. Finns det tillgång till mat så kan det användas som hjälp. Vissa blir ju inte tjocka oberoende av hur mycket de äter.

Det är självklart inte så enkelt, det finns alltid undantag, jag talar generellt nu.
Man kan ha en hög metabolism och förbränna mer än andra, men för friska personer är skillnaden inte mer än 300kcal om dagen (om vi nu ska fortsätta på kcalspåret), vad det betyder är att man inte kan skylla sin fetma på dålig förbränning.
Eller, man skulle kunna göra det, om man ligger preciiis på gränsen och sedan är det den lilla skillnaden som går en att gå upp något hekto i veckan.

Kalorier är inte allt, inte alls, men det är en väldigt enkel riktlinje att använda.

Vikt är å andra sidan inte allt. Jag har en kroppsfettprocent på 5,5 men äter ändå ganska dåligt lite för ofta. Det finns goda chanser för mig att utveckla diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar m.m.

TS-artikeln skrev:Rätt mat kan minska risken för bland annat hjärtkärl sjukdomar, högt blodtryck och diabetes. På Lunds universitet arbetar forskare med att studera hur olika livmedel eller kombinationer av livsmedel kan bidra till att förebygga sjukdomar.

Jag tror dock på att betänka födoämnenas GI-värden och att försöka att inte äta industriella fetter. Någonting som idag har blivit allt mer aktuellt är huruvida man behöver komplettera sitt födointag med vitamintillskott eller ej. Vitaminer påverkar ju också måendet. Jag tror å andra sidan inte att det fungerar för alla att hålla stenkoll på allt man stoppar i sig. Det kan leda till ohälsosam stress i sig. Istället brukar jag rekommendera andra att tänka lite generellt mer stenåldersmetod, slänga in vetenskapen om glykemiskt index och laga mat utifrån organiskt odlade råvaror så ofta man kan. Så storleken på kroppen, vikten och kroppsfettprocenten är inga absoluta bevis för ett mående, men de kan fungera som tell tales eller indikationer i många fall.

Gripandekylig skrev:Vikt är å andra sidan inte allt. Jag har en kroppsfettprocent på 5,5 men äter ändå ganska dåligt lite för ofta. Det finns goda chanser för mig att utveckla diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar m.m.

TS-artikeln skrev:Rätt mat kan minska risken för bland annat hjärtkärl sjukdomar, högt blodtryck och diabetes. På Lunds universitet arbetar forskare med att studera hur olika livmedel eller kombinationer av livsmedel kan bidra till att förebygga sjukdomar.

Jag tror dock på att betänka födoämnenas GI-värden och att försöka att inte äta industriella fetter. Någonting som idag har blivit allt mer aktuellt är huruvida man behöver komplettera sitt födointag med vitamintillskott eller ej. Vitaminer påverkar ju också måendet. Jag tror å andra sidan inte att det fungerar för alla att hålla stenkoll på allt man stoppar i sig. Det kan leda till ohälsosam stress i sig. Istället brukar jag rekommendera andra att tänka lite generellt mer stenåldersmetod, slänga in vetenskapen om glykemiskt index och laga mat utifrån organiskt odlade råvaror så ofta man kan. Så storleken på kroppen, vikten och kroppsfettprocenten är inga absoluta bevis för ett mående, men de kan fungera som tell tales eller indikationer i många fall.

Vet inte om du syftade på det jag skrev eller inte, men jag skrev i alla fall tidigare att vikt inte är allt (precis som du säger) men det jag skrev hade fokus på just vikt.

Man bör absolut tänka på vad man äter för att minska risken för diverse skador osv, däremot kan jag säga att vitamintillskott är onödigt om man har en relativt bra kost.
Det är inte bra att överdosera vitaminer under längre tid, och om man tar tex extra C-vitamin kan man ligga på flera hundra procent mer än vad man behöver.

Och all den här reklamen i stil med "Jag har blivit så mycket piggare sen jag började med Vitapro" är reeeeen bullshit, kanske har de blivit piggare av andra anledningar, eller placebo.
Men man blir inte piggare av att äta mer vitamin, igen, fråga vilken dietist som helst..

Idiot skrev:Och all den här reklamen i stil med "Jag har blivit så mycket piggare sen jag började med Vitapro" är reeeeen bullshit, kanske har de blivit piggare av andra anledningar, eller placebo.
Men man blir inte piggare av att äta mer vitamin, igen, fråga vilken dietist som helst..

De har troligtvis blivit gladare och piggare av ett schysst reklamgage.

Gripandekylig skrev:

Idiot skrev:Och all den här reklamen i stil med "Jag har blivit så mycket piggare sen jag började med Vitapro" är reeeeen bullshit, kanske har de blivit piggare av andra anledningar, eller placebo.
Men man blir inte piggare av att äta mer vitamin, igen, fråga vilken dietist som helst..

De har troligtvis blivit gladare och piggare av ett schysst reklamgage.

Lite extra cash, klart man blir glad och får en naturlig lyster.

Gripandekylig skrev:Vikt är å andra sidan inte allt. Jag har en kroppsfettprocent på 5,5 men äter ändå ganska dåligt lite för ofta. Det finns goda chanser för mig att utveckla diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar m.m.

Om du nu har en fettprocent på 5,5 så är nog risken för att du ramlar ihop och dör av svält betydligt större.

Flawed skrev:Om du nu har en fettprocent på 5,5 så är nog risken för att du ramlar ihop och dör av svält betydligt större.

Ja inte så länge jag äter, men ja jag vore kanske inte den sista överlevande efter ett skeppsbrott.

Om du tror att du riskerar att få hjärtsjukdomar och diabetes på grund av vad du äter vid den lägsta fettprocenten man kan hat typ så har du anorexia.

Flawed skrev:Om du tror att du riskerar att få hjärtsjukdomar och diabetes på grund av vad du äter vid den lägsta fettprocenten man kan hat typ så har du anorexia.

Jag ser inte riktigt kopplingen mellan att undvika att äta riskabla mängder socker och att ha anorexia. Jag lider inte utav den sjukdomen; jag äter mycket men jag har gener som gör mig smal.

Vasanti S. Malik et al. skrev:In addition, because of their high amounts of rapidly absorbable carbohydrates such as various forms of sugar and high-fructose corn syrup (HFCS), and large quantities consumed, SSB’s may increase T2DM and cardiovascular risk, independent of obesity as a contributor to a high dietary glycemic load (GL) leading to inflammation, insulin resistance, and impaired ß-cell function.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2862465/

Barry M. Popkin et al. skrev:Based on data from these studies, including 310,819 participants and 15,043 cases of type 2 diabetes, individuals in the highest quantile of SSB intake (most often 1–2 servings/day) had a 26% greater risk of developing type 2 diabetes than those in the lowest quantile (none or <1 serving/month) (relative risk [RR] 1.26 [95% CI 1.12–1.41]).

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2963518/

Skall tydligen finnas en film som liknar Super Size Me fast där går deltagaren ned i vikt istället genom att enbart äta på McDonalds. Vikten är i och för sig inte nämnvärt intressant utan diverse hälsomarkörer.