hej, e de nån mer som har sömnproblem o har svårt me att andra inte lyssnar/hör en alls. vill bara diskutera allt möjligt. har en teori om varför andra inte riktigt förstår hur svårt man har de me att göra vissa saker, (asp e en funktions-nedsättning som inte alltid syns på utsidan, så därför tror jag att de e svårt för "onormala" människor att förstå, för att dom flesta lever efter sina fördommar o e en hajjare på att dömma andra) nån som hänger me?

Du får väl förklara för de hur det fungerar och om de ej förstår så sluta umgås med de ifall det tar en massa nettoenergi.

Frågan är lite svårtolkad.

sunshinemalin skrev:har en teori om varför andra inte riktigt förstår hur svårt man har de me att göra vissa saker, (asp e en funktions-nedsättning som inte alltid syns på utsidan, så därför tror jag att de e svårt för "onormala" människor att förstå, för att dom flesta lever efter sina fördommar o e en hajjare på att dömma andra) nån som hänger me?

Nej jag hänger inte med. Berätta mer utförligt om din teori. Vilka saker syftar du på? Vilka fördomar menar du? På vilka sätt dömer somliga människor andra baserat på fördomar?

min teori: (tar från min synvinkel) alla problem jag har, dom syns inte på utsidan spec mycke. o me tanke på att dom inte syns på utsidan, så tar folk runt om kring, att jag inte har svårt me dessa saker, även om ja talar om de för dom o verkligen förklarar in i minsta detalj. o jag kan bara inte skita i dom, me tanke på att jag bor på ett stödboende o alltid har möten me beroendecentralen(bc). så kan bara inte vända ryggen om. o fördommar har nästan alla, tro mig, jag har då stött på bara folk me liknande fördommar(menar då med missbruk, o allt som de innebär, om att inte ha nå jobb, boende, mitt beteende, ) folk dömmer en för allt, de e så alla e uppbyggda, att inte kunna ha en självinsikt o me de innebär de att trycka ner andra, för att dom inte ka ta tag i sina egna liv. att sticka ur mängden, e inte heller ok. jag kanske kommer från en annan mörkare del av livet, där många inte har vart, vilket man ska va glad över, med tanke på att jag inte önskar min värsta fiende de jag vart me om. (har missbrukat i 10år o har behövt kämpa hela mitt liv, ända sen jag var 5år typ) hänger du me nu?

sunshinemalin skrev:min teori: (tar från min synvinkel) alla problem jag har, dom syns inte på utsidan spec mycke. o me tanke på att dom inte syns på utsidan, så tar folk runt om kring, att jag inte har svårt me dessa saker, även om ja talar om de för dom o verkligen förklarar in i minsta detalj.

Okej ja så kan det vara för mig med ibland men jag brukar inte påverkas så mycket av vad andra i min omgivning vet om mig eller inte. De flesta av mina Aspergerrelaterade problem är subjektiva och dolda för observatörer. För mig handlar det mest om ångestproblem.

sunshinemalin skrev:o jag kan bara inte skita i dom, me tanke på att jag bor på ett stödboende o alltid har möten me beroendecentralen(bc). så kan bara inte vända ryggen om.

Jaha. På vilket sätt blir andra människors bristande insikt i dina problem extra viktigt för dig i din nuvarande situation?

sunshinemalin skrev:o fördommar har nästan alla, tro mig

Ja det håller jag med om.

sunshinemalin skrev:folk dömmer en för allt, de e så alla e uppbyggda, att inte kunna ha en självinsikt o me de innebär de att trycka ner andra, för att dom inte ka ta tag i sina egna liv.

Okej. Blir det svårt att ignorera obefogade domar ifrån dina medmänniskor?

sunshinemalin skrev:hänger du me nu?

Ja eventuellt hänger jag med lite bättre nu. Menar du att vissa utav dina medmänniskor ibland kan ha förutfattade meningar om grupper utav människor vilka du enligt deras kriterier kan sorteras in i som egentligen inte stämmer överens med dina egentliga egenskaper? Menar du att dessa domar då kan göra att du på grund utav någon slags beroendesituation gentemot andra människor blir felaktigt behandlad av personer i din omgivning som egentligen skulle behövt vara mer objektiva?

I så fall måste det ju kännas jobbigt ifall det inte är domar som man kan ignorera. Vad jobbigt. Själv känner jag inte igen mig i att påverkas av andra människor men jag är å andra sidan mindre beroende av kontakter med medmänniskor i mitt liv. Finns det någon möjlighet för dig att förändra dessa personers fördomar för att förbättra det sätt som du blir behandlad på? Ifall det är professionella personer som i sin yrkesroll applicerar obefogade fördomar alltför generaliserande så kan man ju vanligtvis påpeka deras misstag så att beteendet förändras. Ifall det gäller människor som bara bor i närheten eller på annat sätt i sin privata roll yttrar dessa domar så kan man ju ignorera budskapen.

jo men prec, tror du hajjat läget där alltså.
ja, de e profitionella, spelar ingen roll om man tror att nån av dom faktiskt e här för att hjälpa en, för eefter ett tag så kommer det fram, att de ire alls e så, att dom bara e här för att få sin lön. tro mig, jag har haft me myndigheter hela mitt liv, o de e alltid samma visa varje gång. dom skiter i en i grundobotten. låter stört, nästan intill overkligt, för man vill tro att dom e här för att hjälpa en, men så ligger de inte till.
o visserligen människor i min omgivning som inte e myndigheter, dom som har fördommar o allt sånt skit, dom vänder ja ryggen om, men går ju inte när de handlar om alla inom myndigheterna. hajjar du?

Myndighetsfolk är ett jävla skit ja. Man blir sedd som ärende och nåt som ska "tolkas" och det utifrån deras mallar som de inte ens har varit med om att utforma.

Man kan kalla dom många saker,
Dilettanter i diplom.
Kanslihusbirgittor.
Slipsfittor.
Seminarieråttor.
Villaamorterare.
Livspusslare.

De har lärt sig att man ska tänka som en dresserad pudel och helst uppträda som en också.
Det behöver man inte ta efter, anser jag.

Stå på dig, ta en dag i taget. Försök tänka strategiskt.
Men kom ihåg att de där mänskorna inte är ett dugg bättre än vad du är.

Sömproblem?
-You bet. Det har jag haft länge och jag vet vad Insomnia är för nåt.
Men jag har ingen missbruksproblematik - som tur är.

Kan bara hålla med Krigarn här, det är skamligt att så många människor inom myndigheter som jobbar med människor inte ser människorna dom jobbar med som individer utan som ett kollektiv och där varje fall för dom är en siffra i statistiken snarare än ett individuellt fall.

Jag säger också: ta en dag i taget. Jobba i första hand med att bli kvitt din missbruksproblematik, därefter kan du börja fundera på strategier för att börja leva ett självständigt liv och skaffa dej en utbildning inom något av dina specialintressen.

sunshinemalin skrev:jo men prec, tror du hajjat läget där alltså.
ja, de e profitionella, spelar ingen roll om man tror att nån av dom faktiskt e här för att hjälpa en, för eefter ett tag så kommer det fram, att de ire alls e så, att dom bara e här för att få sin lön. tro mig, jag har haft me myndigheter hela mitt liv, o de e alltid samma visa varje gång. dom skiter i en i grundobotten. låter stört, nästan intill overkligt, för man vill tro att dom e här för att hjälpa en, men så ligger de inte till.
o visserligen människor i min omgivning som inte e myndigheter, dom som har fördommar o allt sånt skit, dom vänder ja ryggen om, men går ju inte när de handlar om alla inom myndigheterna. hajjar du?

Tror det är smartare att göra tvärtom. Dvs säga upp kontakten till myndighetspersonerna. Just på grund av att de i grund och botten inte bryr sig. Och sedan ta egna initiativ till kontakt med människor som bryr sig om en.

Jag gillade verkligen bilden i första inlägget.
Min inre värld är så jäkla magisk och fantastisk!

till hippie o krigare:
tack, inte många som förstår detta faktiskt.
jag tar en dag i taget, finns inge annat val i min situation faktiskt. men har ändå kommit ganska lång väg i min renhet nu, vart ren i ca8mån. vilket e stort, någe att vara stolt över. o jag står på mig, jag e en hajjare på att förklare för myndigheter/alla folk i min omgivning, varför jag gör på ett sett, hur jag tänker, ni vet va jag pratar om?
men även fast jag gör de, så får jag ändå inte förståelse spec via myndighter. o jag kan bara inte byta sådära, för att få en ny, e ju så otroligt jävla jobbigt, börja om på nytt me nån människa som jag inte känner, o blir rädd på ett skumt sätt av att dom har kanske ännu värre fördommar o kanske beter sig ännu värre. hänger ni me?

dandelo: visst va den skön den bilden, jag har massa såna bilder. hehe jo sometimes e de härligare i huvet. bortom allt eleende o skit som händer.

sunshinemalin skrev:till hippie o krigare:
tack, inte många som förstår detta faktiskt.
jag tar en dag i taget, finns inge annat val i min situation faktiskt. men har ändå kommit ganska lång väg i min renhet nu, vart ren i ca8mån. vilket e stort, någe att vara stolt över. o jag står på mig, jag e en hajjare på att förklare för myndigheter/alla folk i min omgivning, varför jag gör på ett sett, hur jag tänker, ni vet va jag pratar om?
men även fast jag gör de, så får jag ändå inte förståelse spec via myndighter. o jag kan bara inte byta sådära, för att få en ny, e ju så otroligt jävla jobbigt, börja om på nytt me nån människa som jag inte känner, o blir rädd på ett skumt sätt av att dom har kanske ännu värre fördommar o kanske beter sig ännu värre. hänger ni me?

Att du är ren från droger är absolut nåt att vara stolt över!
Fortsätt så.

Sen tycker jag du bör läsa på lite om dina rättigheter, ju mer du kan desto mer kan du använda myndigheter som verktyg och känna dig mindre utlämnad.

De myndigheter som struntar i lagen också?

Min teori är att det handlar om theory of mind och spegelneuroner.

"Dom" tror att vi inte kan se saker ur andras perspektiv, förstå andras tankar och tolka andras känslor, vilket både stämmer och är helt vansinnigt eftersom vi kan sätta oss in i förstå mer än dom flesta andra bara folk skulle säga som det är.

Dock kan inte dom se saker ur ett annat perspektiv, dom ser allt ur sitt eget neurotypiska perspektiv och kan inte föreställa sig hur det är att uppleva och känna saker annorlunda, eller ens förstå att det går att göra det.

Hur välvilliga en del är så är det samma barriär åt båda hållen.


sunshinemalin:

Låter jättejobbigt, sådär ska du inte behöva ha det, att folk inte fattar är en sak, respekt kan och ska man kräva, har du testat med ett personligt ombud? min erfarenhet är att dom är bra på att ta tag i sådana saker.

@petrus, Du har en klar poäng.

Om man har en ypperlig förmåga att förstå hur andra tänker men där motparten är helt ovillig att förklara "självklara" och "sådant vet alla" osv. Men denne motpart är helt oförmögen (eller ovillig) att sätta sig in i annat tankehanteringssätt så kan man helt klart ifrågasätta vem som saknar förmåga till Theory-of-mind.

plåtmonster skrev:@petrus, Du har en klar poäng.

Om man har en ypperlig förmåga att förstå hur andra tänker men där motparten är helt ovillig att förklara "självklara" och "sådant vet alla" osv. Men denne motpart är helt oförmögen (eller ovillig) att sätta sig in i annat tankehanteringssätt så kan man helt klart ifrågasätta vem som saknar förmåga till Theory-of-mind.

Deras "Empati"(mirror neurons) funkar inte på oss, och skapar motsättningar eftersom "Dom" inte får signalerna som dom är vana vid, det gör att dom har omöjligt att förestäla sig hur vi känner och upplever saker, presis på samma sätt som i inte kan föreställa oss hur dom känner och uplever saker.

Men till skillnad från dom tvingas vi hela tiden ta reda på vad andra tänker och känner så vi är ofta mycket bättre på det än dom.

Det sista ska man nog inte underskatta. Tvingas man ifrågasätta sina föreställningar ökar sannolikheten att man kan tänka utanför den berömda boxen.

petrus skrev:Men till skillnad från dom tvingas vi hela tiden ta reda på vad andra tänker och känner så vi är ofta mycket bättre på det än dom.

plåtmonster skrev:Det sista ska man nog inte underskatta. Tvingas man ifrågasätta sina föreställningar ökar sannolikheten att man kan tänka utanför den berömda boxen.

Ja det stämmer. Att ha en distans till det andra ser som självklart, och att behöva notera, katalogisera, systematisera och bläddra runt bland empiriskt lagrade erfarenheter, gör att man kan komma att dra betydligt klarare slutsatser kring mänskligt beteende än de som obehindrat brukar det kan. Det är det som är positivt med att inte förstå något. Någonting som då kan bli extra intressant är att vända på saken och fråga sig själv vad man personligen tycker är självklart eller lätt. Genom att granska det man själv tycker är vardagligt kan man upptäcka oväntat intrikata bakomliggande system. Jag har lika svårt att förstå varför jag drabbas av ångest som mina bekanta har svårt för att förstå varför de automatiskt ändrar tonläge under konversationer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sociologi

här har du och verkligheten är tyvärr inte så simpel att en sak kan förklara varför man inte förstår andra.
Det är bättre att acceptera att samhället är komplex och de svaret sitter bortom vår förmåga men om du fortfarande intresserade och vill ha en inblick på komplexiteten , rekommenderar jag e klassiska verken av Emile Durkheim, Max weber, Georg simmel; Goffman,Pierre bourdieu, Karl Marx samt George Herbert Mead,. Efter dessa verk var det iallafall lättare för mig att fatta att det är varken mitt eller någon annans fel när de kommer till att förstå varandra. Du kanske till och med hittar att din teori och tankar bekräftas när du läser dessa. Jag skulle rekommendera GOffmans verk jaget och maskerna för dig specifikt (http://sv.wikipedia.org/wiki/Erving_Goffman).

Ps: om de finns grammatiska fel så får de stå kvar för budskapet framgår fortfarande även om grammatiken är fel. Om texten tolkas vara negativ i någon mån är de ej menad och hoppas mitt svar bidrog med något .

Ja, att vetenskapligt läsa sej till hur samhället, mänskligheten och det personliga psyket funkar ur ett nt-perspektiv är nog den enda vägen för oss aspergare att förstå den verklighet vi lever i.