DN skrev:Han lyfte inte ett finger på fjorton år. En 65-årig tysk kommunanställd erkänner att han bara gick till jobbet och satt av sin dag medan lönen trillade in. Några arbetsuppgifter utförde han aldrig.

Den 65-årige mannen som var anställd på byggavdelningen inom den kommunala förvaltningen i Menden öster om Essen avslöjade hur lite han gjort i ett avskedsmejl till 500 anställda:

”Sedan 1998 har jag varit här, men ändå inte. Så jag går väl förberedd mot min pension. Adieu”, skrev han.

Totalt har mannen kunna hämta ut 6,5 miljoner i lön under sina improduktiva år.

Orsaken till att mannen kunnat sitta av åren utan att göra den minsta nytta förklarar han med att hans arbetsuppgifter tagits ifrån honom och lagts ut på andra samtidigt som andra avdelningar utfört annat som han själv skulle ha gjort.

Och ingen har brytt sig om att kontrollera vad han egentligen gjorde.

Mannens stol kommer inte att återbesättas och han kommer heller inte att straffas för det han gjort. Eller snarare, inte gjort.

DN skrev:Ett 40-tal personer som bara ägnar hälften av sin arbetstid åt att faktiskt jobba har intervjuats av sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet. Avhandlingens titel är ”Tomt arbete” vilket syftar på de privata aktiviteter som i själva verket pågår på arbetsplatser.

Paulsen har funnit flera skäl till att anställda maskar på jobbet:

Meningslöshet. Det känns som att arbetsuppgifterna är meningslösa och inte angår dig.
Hämndbegär: Riktat mot chefen eller hela företaget.
Protest: En ovilja av ideologiska skäl att bidra till ett samhällssystem man känner sig utnyttjad av.

– Arbete antas idag vara det som ska fylla våra liv med mening och gemenskap, men arbetsplatsen har alltid varit en arena för frustrationer, för makt och motstånd. Internationella enkätmätningar har visat att kring två timmar per dag och anställd går till tomt arbete, säger Roland Paulsen.

– Vi tillskriver ofta arbetsplatsen en rationalitet som den inte har.
---
Vad vi ser är också hur det blir viktigare att se ut som att man är produktiv och energisk än att verkligen vara det.

DN skrev:Ett tjugotal anställda vid statsägda gruvjätten LKAB har under flera år genom samarbete gjort sig lediga under helger, samtidigt som man fått ut full lön. Det ska ha gått till så att en person stämplat in på arbetsplatsen och även stämplat in för övriga i laget.
---
– Det handlar om underhållspersonal som varit skiftlagda även under helgerna. När jag talar om tjugo personer så har inte alla haft arbetstid samtidigt. Men det antal som skulle ha varit på plats har stämplats in genom att en av dem infunnit sig, säger Grete Solvang-Stoltz.

Alien skrev:Det viktiga är ju att vara socialt kompetent, så man kan komma överens med arbetskamraterna om att fuska.

UNT Kultur skrev:Sedan 1930-talet har produktiviteten i Sverige mer än femdubblats. Men det har inte lett till att vi arbetar fem gånger mindre, tvärtom.
– Politiken har förlorat sina stora ideologiska frågor. Debatten handlar om vilket tekniskt system som håller arbetslösheten nere på bästa sätt. Vad vi borde diskutera är varför vi tycker att det är så viktigt att fylla människors liv med meningslösheter.

UNT Kultur skrev:Roland Paulsen har intervjuat ett fyrtiotal svenska tjänstemän om hur mycket de jobbar – eller rättare sagt hur lite.
– Han som hade rekordet var en banktjänsteman som var anställd på heltid men bara arbetade en kvart om dagen, berättar Roland Paulsen.

Bankmannen i fråga skulle leda ett flerårigt projekt men fick inga arbetsuppgifter. När han läst klart Herman Lindqvists samtliga krönikor i Aftonbladet sedan 1998 blev han uttråkad och sade till chefen att han inte kunde fylla sin arbetstid. Då omvandlades tjänsten till halvtid.
– Men han fick inga nya arbetsuppgifter och fortsatte att jobba en kvart om dagen projekttiden ut. Fast med halva lönen.

Överutbildningen av befolkningen är också ett tecken på att vi har svårt att hitta meningsfulla arbetsuppgifter åt människor. Ekonomen Mats Alvesson hävdar i boken Tomhetens triumf att utbildningshysterin inte gynnar alla, att det snarare är en politisk potemkinkuliss för att dölja en skenande arbetslöshet.

Har du själv något meningslöst arbete?
– Hmm, nja, jag har ju inga fasta arbetstider.

Karl Marx förutspådde kapitalismens fall. Effektiviseringen av arbetet skulle leda till en ökad arbetslöshet som i sin tur ledde till att allt färre skulle ha råd att köpa de produkter som tillverkades. Köpkraften skulle urholkas och därmed var kapitalismen dömd att misslyckas.
– Karl Marx hade fel. Vi löste problemet genom att skapa meningslösa arbeten, säger Roland Paulsen.

plåtmonster skrev:Fast hur går detta ihop med att det finns så många tomma arbetstimmar?

Alien skrev:Roland Paulsen har också skrivit boken Arbetssamhället (2010):

Wine skrev:Jag har svårt att förstå hur man i längden står ut med att stanna kvar på en arbetsplats med ett arbete där man inte har några arbetsuppgifter utan bara sitter av tiden. Borde ju kännas totalt meningslöst att överhuvudtaget gå till arbetet och vistas på arbetsplatsen. Att slösa bort en så stor del av sitt liv, så mycket tid på total meningslöshet borde ju leda till nedstämdhet och kanske till och med att livslusten försvinner.

plåtmonster skrev:Fast hur går detta ihop med att det finns så många tomma arbetstimmar när vården behöver så mycket folk ..?

SvD - Tomt arbete är ett opium för folket
14 juni 2013 kl 01:00 , uppdaterad: 14 juni 2013 kl 13:26

I en ny avhandling undersöker sociologen Roland Paulsen varför en stor del av arbetslivet består av sysslor som inte alls har med jobbet att göra. Det visar sig att det tomma arbetet särskilt ofta förekommer i kontorsmiljöer.

Vid skatteverket i Helsingfors upptäckte man en dag för några år sedan att en tjänsteman hade avlidit vid sitt skrivbord. Trots att det fanns ett hundratal andra anställda på samma våningsplan tog det två dagar att lägga märke till att han var död. Inte heller då insåg man det därför att någon hade börjat sakna hans insatser utan därför att en god vän tittade in för att göra honom lunchsällskap. En chef på verket förklarade senare att han hade ”arbetat ganska självständigt”.

Nej, det här är inte en modern vandringssägen, det är en historia ur det verkliga livet, och om inte annat så visar den att takten i arbetslivet inte alltid är så pressad som vi gärna intalar oss. Statistik från såväl Europa som USA visar att anställda använder i snitt mellan halvannan och tre timmar av arbetstiden för ”tomt arbete”, det vill säga sysslor som inget har med jobbet att göra: de tar överlånga fika-pauser, de ringer privatsamtal, de skriver privatmejl, de surfar på nätet. I USA kunde man vid millennieskiftet konstatera att 60 procent av all näthandel och 70 procent av surfandet på pornografiska sajter ägde rum på arbetstid. Man kan också maska i grupp. I februari avslöjades att mer än 20 gruvarbetare på LKAB i flera år maskat genom att låta en person stämpla in och ut för de andra som stannade hemma.

Smarta maskare utvecklar tekniker för att verka strängt sysselsatta: att ha ett kaotiskt skrivbord, att förklara att man arbetar på ”långsiktiga projekt”, att komma före chefen på morgnarna eller gå senare, att komma för sent till möten och att gå innan mötena är slut, att tala om hur mycket e-post och hur många röstmeddelanden man har och att sucka: ”Det ser ut som om jag får komma till jobbet också inkommande helg”.

Vad maskning handlar om är alltså att simulera arbete, men en av Paulsens intressantaste poänger är att åtskilliga så kallade riktiga jobb i dag går ut på att simulera: varuhuset som öppnade en blomsteraffär gjorde det mest för att det såg trevligt ut och då behövdes det också någon anställd som kunde stå där och se trevlig ut, hon med. Paulsen ironiserar också över hur man i Sverige strävat till att aktivera långtidsarbetslösa genom att låta dem måla om splitternya stolar, göra upp släktträd åt sig eller spela pingis. Om arbetsgivare – och myndigheter – prioriterar sken framom substans kommer arbetstagare nog så naturligt att göra det samma.

Daniel Miller – brittisk professor i antropologi – har berättat hur han hanterar de blanketter på vilka han ska ange hur mycket tid han lägger ner på handledning av en postdoc-forskare i ett EU-program: han ber helt enkelt en sekreterare ringa och ta reda på hur mycket tid han förväntas lägga ner och så fyller han i dessa siffror. Med all sannolikhet gör svenska professorer på samma vis, bara med den skillnaden att de sällan har sekreterare att anlita. Att lura de alltför många universitetsadministratörerna är snarast en hederssak för många akademiker.

Aftonbladet - Företagarens skräck
2013-07-17

1. Djävulens advokater
Vi känner alla till dem: personerna som förklär sitt skryt och självupplevda briljans genom att harkla sig och med myndig stämma och ett litet flin säger: ”Ta inte illa upp nu, men låt Mig vara lite av djävulens advokat … ”. Varpå en harang av risker och osannolika skräckscenarier målas upp.

2. Klonerna
Djävulsadvokaternas motsats är inställsamma ryggdunkare inte helt olika klonerna i Star Wars-filmerna.

3. Skvallerbyttorna
Finns det något som är svårare att motstå än skvaller? Knappast.

5. Olyckskorparna
"Krax krax". Umgås du med en flock olyckskorpar är det sannolikt kört för dig. De har nämligen en kuslig förmåga att förutse hinder och svårigheter som mest troligt aldrig kommer att inträffa – eller ens kan inträffa.

7. Facehugger
I filmen Alien börjar alla monster som mycket uppmärksamhetstörstande parasiter med en förkärlek att bita sig fast i ansiktet på första bästa som passerar. På likande sätt beter sig en kategori personer du ska undvika i ditt företagande.

8. Zombies
Helt planlöst går dessa personer dag efter dag från uppdrag till uppdrag. Utan anledning. Utan mål. Håll dig långt ifrån dessa.

Wine skrev:Aftonbladet listar i en artikel skräckexempel, personer som inte är bra för ett företags utveckling, bl.a. bör man se upp för zombies

Ace Wilders arbetsvägrande hit, ”Busy doin’ nothin”, kan ses som en slumpmässig schlager som råkade bli tvåa i Melodifestivalen. Men den kan också ses som en signaturmelodi till den arbetskritiska rörelse som börjat höja sina röster. Varför ska vi jobba så mycket, när andra går arbetslösa? Måste vi verkligen arbeta 40 timmar i veckan? Eller är det mest för att hålla uppe en fasad?