När någon river i papper, t.ex. öppnar brev eller liknande. Det skär i hela kroppen och jag känner mig spyfärdig. Går dock oftast bra när jag själv gör det. Hundskall gör mig vansinnig. Likaså radioprat, speciellt om det är på låg volym så att man inte kan urskilja orden. Verkar som att många andra tycker att det är behagligt och rentav lugnande, men för mig är det raka motsatsen - jag blir stressad och får i värsta fall panikångest.

Motorcyklar/mopeder/bilar som gasar väldigt mycket (det här är det absolut värsta, skriker högt och länge när sådana åker förbi och det tar lång tid att lugna ner mig).
Kastruller, bestick, tallrikar som slamras med.
Skåp (t ex skafferiluckor) som stängs hårt.
När någon smackar.
Kläder som gnisslar.
Barnskrik.
Höga skratt.
Kardborrband.
Hårda steg inomhus. När någon går med hälarna i golvet på ett argt sätt.
Plötsliga ljud överhuvudtaget. Sådana som skall vara till för att skrämmas.

Någon skrev om att ljudet när man river i papper är obehagligt. Jag tycker det är väldigt lugnande! I alla fall om man drar sönder papperet långsamt.

Överlag är det konstigt hur mycket oväsen vi för till skillnad från alla andra djur. Alla andra djur måste tycka att vi är riktigt konstiga, högljudda och dumma djur!

Sanning med viss modifikation det jag sa senast. När jag ska sova kan jag ibland och ibland inte vara ljudkänslig. Ibland känns det som jag är alldeles för mycket i världen för att få ro. Då brukar jag ligga på sidan och trycka en kudde mot uppåtörat. Har funderat på mjuka öronmuffar till detta ändamål. Måste inte ta bort alla ljud, bara få dem tystare. Öronpluggar kan jag inte med.

När jag var liten var tickande klockor ett helvete när jag skulle sova. Även om de tickade jättelågt. Nu kanske inte alla kan relatera eftersom det är vanligt att vakna till mobilen numera. Men klockor är mindre stressande nu men jag tror att jag pga ålder helt enkelt inte hör lika bra (och för många musikkonserter....).

Folk som knaprar på nåt, när man tar ut nåt ur frysen och när man går i snön när det är väldigt kallt ute.

Lunso skrev:Folk som knaprar på nåt, när man tar ut nåt ur frysen och när man går i snön när det är väldigt kallt ute.

och klockor som tickar!

Jag kom på att jag är nog lite ljudkänslig generellt. När jag lyssnat på något med hörlurar kan jag glömma att ta av dem. Och när jag kommer på så känns det nästan som det var bättre med dem på, utan ljud...

Snörvlande, när folk tar av sig ytterkläderna, (i klassrummet) prasslande med pappers och plastpåsar och det värsta av allt. Tangentbordsknappande! (förutom när jag själv skriver. Extra illa är det när jag måste fokusera.

Skvalradio.

Vinterstudion och all annan sporttv på hög volym hos släktingar.

Lunso skrev:när man går i snön när det är väldigt kallt ute.

Det är ett av mina absoluta favoritljud. Detta knarrande ger mig absolut tillfredsställelse i kombination med den kristallklara iskalla luften man samtidigt andas in.

Personer som har väldigt högljudda, skarpa och genomträngande röster. Dessa människor tycker ofta att det är en bättre idé att skrika för att kommunicera med familjemedlemmar/vänner på avstånd (t.ex. i en affär), än att helt enkelt gå tre extra meter till dem och samtala i normal ton.

Jag har fått veta att jag smyger, vilket jag tycker verkar vara en fysisk omöjlighet. Men det händer att folk ropar efter mig och så står jag redan en meter ifrån och de ropar mig nästan i örat. Då får de känna sig lite dumma. :p

biologic skrev:Personer som har väldigt högljudda, skarpa och genomträngande röster. Dessa människor tycker ofta att det är en bättre idé att skrika för att kommunicera med familjemedlemmar/vänner på avstånd (t.ex. i en affär), än att helt enkelt gå tre extra meter till dem och samtala i normal ton.

Medhåll...

När min kollega tuggar hårdbröd eller morötter med uppen mun, blir jag tvungen gå ut.

Ugglan skrev:Vinterstudion och all annan sporttv på hög volym hos släktingar.

Lunso skrev:när man går i snön när det är väldigt kallt ute.

Det är ett av mina absoluta favoritljud. Detta knarrande ger mig absolut tillfredsställelse i kombination med den kristallklara iskalla luften man samtidigt andas in.

Jag gillar det ljudet oxo. Fast nu är det nog med vinter på ett tag! Nu ser jag framemot andra naturljud som åskan.

När jag var yngre hade jag hemska problem med att gå på toaletter med utsug - de lät mycket högt och det var ett mycket obehagligt ljud, så pass att jag var tvungen att rusa ut och med händerna för öronen för att slippa höra. Eller alt. leva med skammen om att inte ha spolat, usch, så jobbigt det var.

Barnaskrik är inte någon höjdare heller, mest för att det många gånger är svårt att veta hur man får det att sluta så att det bara fortsätter i evigheter och evigheter...

Smaskande är också hemskt, det blir det ända jag kan tänka på då. Högst irriterande.

Ljuden som finns ute bland mycket folk kan också vara överväldigande, särskilt om man blir tvungen att åka kollektivt i rusningstid (undviker det gärna), men tack vare min mp3 går det att klara sig ganska bra många gånger.

Det är jobbigt när öronen blir trötta och inte orkar lyssna mer, då är det skönt med öronproppar för att slippa alla vanliga ljud. Det jobbiga då blir istället ljuden man hör med propparna i, "ovana ljud" kan störa galet mycket!

Finns massor... men alla ljud blir jobbiga så fort jag får "trötta öron".

Tillägg:
Och ljudet av snö kan vara antingen hemskt, och då menar jag HEMSKT , eller mysigt. Det beror på hur kallt det är tror jag. ^^

Grannar som stör genom:

- Borrningar och golvbilanden.
- Ungar som för alla möjliga slags oväsen som just ungar kan föra.
- Smattrande höga klackar.

Annars tolererar jag alla möjliga ljud t o m naglar som rispar mot krittavlor o dyl. Därmed inte sagt att jag gillar det.

antonius skrev:När min kollega tuggar hårdbröd eller morötter med uppen mun, blir jag tvungen gå ut.

Man äter inte med öppen mun. Det tillhör grundläggande etikett och fixar man inte det är man en bondlurk.

KrigarSjäl skrev:

antonius skrev:När min kollega tuggar hårdbröd eller morötter med uppen mun, blir jag tvungen gå ut.

Man äter inte med öppen mun. Det tillhör grundläggande etikett och fixar man inte det är man en bondlurk.

Exakt min åsikt.

Orkar inte lista alla ljud jag inte klarar av just nu, men förutom det så försöker jag jämt hitta "den perfekta volymen" när jag kollar på TV, datorn eller lyssnar på musik. Är det nån annan som gör det, eller har det problemet? För det får inte vara för lågt, för så stör det också, jag missar saker och får svårt att koncentrera mig på en TV-dialog, men det är ju samma sak om TV:n är på för högt också...

Det enda ljud jag inte klarar av är barnskrik. Det skär igenom hela mig och går inte att blockera.

inser att jag inte alls är så ljudkänslig. Det är nog det jag är minst känslig för.
När jag ska sova el läsa måste det vara knäpptyst men det är ju mer att jag har svårt att slappna av och hyperfokuserar på ljudet som låter.

Men jag hatar gnisslande saker som griffeltavla, kniv i tallrik, om man drar något på fönsterbrädan som gnisslar, borren el lasern hos tandläkaren. Usch det är obehagligt.

Annars är det mer att jag blir störd av ljud som musik jag inte har lust att lyssna på , andar som pratar osv. Men obehagliga ljud är nog bara gnisslande ljud.

sparklehorse skrev:När någon river i papper, t.ex. öppnar brev eller liknande. Det skär i hela kroppen och jag känner mig spyfärdig. Går dock oftast bra när jag själv gör det. Hundskall gör mig vansinnig. Likaså radioprat, speciellt om det är på låg volym så att man inte kan urskilja orden. Verkar som att många andra tycker att det är behagligt och rentav lugnande, men för mig är det raka motsatsen - jag blir stressad och får i värsta fall panikångest.

inser att jag inte alls är så ljudkänslig. Det är nog det jag är minst känslig för.
När jag ska sova el läsa måste det vara knäpptyst men det är ju mer att jag har svårt att slappna av och hyperfokuserar på ljudet som låter.

Men jag hatar gnisslande saker som griffeltavla, kniv i tallrik, om man drar något på fönsterbrädan som gnisslar, borren el lasern hos tandläkaren. Usch det är obehagligt.

Annars är det mer att jag blir störd av ljud som musik jag inte har lust att lyssna på , andar som pratar osv. Men obehagliga ljud är nog bara gnisslande ljud.

det hatar jag också. Stäng av radion eller skruva upp så man hör ordentligen. Det där bruset -usch! Jättestörigt. Lika jobbigt som en fläkt som står och går.

sen jag började ladda ned serier istället för att kolla på tv ( längesen nu) så stör jag mig otroligt mycket på tv:n. De pratar så stressigt, och reklamen hatar jag.

AnnaSue, exakt. Det är lite som sockerberoende, slutar man helt äta sötsaker ett tag så blir man ju nästan överväldigad/äcklad av en liten chokladbit.

(Reklam-)TV är som en uppmärksamhetsvampyr. Det blir omöjligt att göra något annat i samma rum, i bästa fall förstör det koncentrationen och i känsliga stunder är det som en hel clownparad marscherar genom hjärnan med sina smutsiga skor, slåendes i cymbaler och glatt jonglerandes vettskrämda hundvalpar.

Tyvärr orkar jag sällan vara sällskaplig när min sambo tittar på TV. :/