Enligt artikeln fungerar katederundervisning bäst och man förklarar orsakerna i svenska skolans allt sämre resultat,
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern ... -underkant

Jag delar uppfattningen.

Äntligen!

Hoppas att detta forskningsresultat tas på allvar och att det görs något av det.

Jag minns när det talades om "problembaserad undervisning" för studenter och jag tyckte det lät som en bra idé, att det skulle var lättare att få kunskaperna att fastna då. Men uppenbarliglen inte, el kanske det funkar på universitetsnivå, inte på skolnivå:

DN skrev:Problembaserat lärande är en pedagogik som har blivit allt vanligare i Sverige. I stället för traditionell katederundervisning med lärare som förklarar ett sammanhang, bygger teorin på att eleverna lär sig genom fallstudier och problemlösning.
---
Problembaserat lärande, som alltså har blivit populärt i Sverige, har ett så lågt resultat att förändringen till och med kan ha en skadlig effekt.
---
Enligt Martin Karlberg, skolforskare vid Mälardalens högskola, bör man skilja på ytinlärning och lärande för fördjupad förståelse.

– Det är de svagaste eleverna som förlorar mest på problembaserat lärande. Effekterna på ytinlärningen är små eller negativa. Däremot kan effekterna på djupare förståelse vara positiva ifall eleven har tillräckliga förkunskaper. Problemet med detta lärande är att det kan ställa för höga krav på individen själv. Om du har goda förkunskaper, är motiverad och driftig kan pedagogiken passa bra. Däremot om du har bristande förkunskaper eller bristande motivation kan problembaserat lärande ställa för höga krav, säger han.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern ... -underkant

Det här känns nästan för enkelt, som något självklart:

En av de åtgärder som har mycket stor betydelse för elevernas utveckling är lugn och ro i klassrummen.

Kristofer skrev:Äntligen!

+1

Tror dock inte att nåt kommer att ändras...

Och här klagar universiteten på att dagens studenter inte kan svenska:

UNT Debatt skrev:Att historiestudenter saknar grundkunskaper i historia har vi accepterat. Men när de saknar redskapet för att ta till sig humanistisk vetenskap – språket – måste vi slå larm. Det skriver ­Hanna Enefalk och åtta andra historiker vid Uppsala och Linköpings universitet.

http://www.unt.se/debatt/vara-studenter ... 27570.aspx

Under en följd av år har vi som undervisar vid universitetet noterat sjunkande förkunskaper hos studenterna som kommer till oss från gymnasiet.

Våra iakttagelser stämmer tyvärr väl överens med PISA 2009 och andra mätningar av svenska elevers studieresultat. Svenska elevers läsförståelse har försämrats under 2000-talet. Rapporten Effekterna av en dåligt organiserad skola från Lärarnas riksförbund (2012/04) visar, att trots att lärare på grund- och gymnasienivå får allt fler arbetsuppgifter har lärarens tid för varje enskild elev minskat.
---
I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.
---
Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig. Detta brukar vi emellertid överse med, eftersom man i de flesta situationer i arbetslivet har tillgång till datorer.

Mer beklämmande är att studenterna har ett oerhört begränsat ordförråd, och verkligt oroväckande är att ordförståelsen är grund eller direkt felaktig.

Uttryck – även enkla vardagsuttryck – blandas ihop och används fel. (För att ge ett fåtal exempel: man kan skriva ”gav födsel till” i stället för ”gav upphov till” och ”menar på” i stället för ”avser”. ”Tar plats” betyder för det mesta ”äger rum”, inte ”breder ut sig”.) Den grammatiska förmågan är ytterst begränsad och ligger ibland på en nivå som gör studenternas utsagor direkt obegripliga.
---
Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning. En växande trend är således att studenterna spelar in föreläsare. Det är uppenbarligen mer tidseffektivt för dem att lyssna igenom en ljudfil än att läsa kurslitteraturen.

Ja, vad beror detta på? Den berömda flumskolan?

I viss mån kan vi även skönja en utveckling där studenter i mindre grad än tidigare studentkullar är villiga att åtgärda sina kunskapsluckor genom självstudier. Man ser sig själv mer som kund än som student, och förväntar sig att ”skolan” ska leverera. Historiska samband som är komplicerade avfärdas som irrelevanta, föreläsare som fokuserar på fakta i stället för på ett underhållande framförande får omdömet ”mycket dålig föreläsning”, och får studenten påpekat för sig att studieresultaten inte håller måttet händer det allt oftare att man anser sig kränkt.

Lärarna i debattartikeln avslutar med att vädja om mer resurser till svenskundervisningen i skolan. Men är det bara brist på pengar, tänk om det är fel pedagogik och fel attityder hos föräldrar och elever?

Man får nog ta bort politiken ur skolan och använda mer vetenskapligt grundade metoder. Att döma ut metoder för att man använt de felaktigt med för små resurser vore fel.

Skolans problem: För lite lärartimmar och för stora dokumentationskrav.

Skolans problem är väldigt mycket en usel lärarutbildning, de lär sig ju ingen vettig pedagogik.

Jag tror det är för mycket flum och oordning.

Och allt kan inte skyllas på resursbrist.

Mobilförbud på skolans område skulle göra stor skillnad tror jag och en sån åtgärd kostar inte en krona.

Tyst i klassen och handuppräckning kostar inte heller nåt.
Tror resultaten skulle öka markant bara där.
Det är inte bara vi NPFare som tar stryk av för mycket ljud, forskning visar att inlärningen funkar betydligt bättre i lugna miljöer än i stökiga.

En svensklärare kan ge till uppgift att hitta en bok på biblioteket att läsa och skriva recension på till exempel.
Finns ingenting som säger att skolan måste köpa in den boken till alla elever.

Alien skrev:Jag minns när det talades om "problembaserad undervisning" för studenter och jag tyckte det lät som en bra idé, att det skulle var lättare att få kunskaperna att fastna då. Men uppenbarliglen inte, el kanske det funkar på universitetsnivå [...]

Jag tyckte också att det lät som en bra idé först. Sen fick jag prova det på en labbkurs i fysik på universitetet och nu tycker jag att det är mest skit. I huvudsak tycker jag att två saker gör den problembaserade "undervisningen" problematisk; för det första verkar det som att det blir grupparbeten av det, med alla de nackdelar det innebär med obefintlig ledning och liknande. För det andra så fungerar både problembaserat lärande och grupparbeten uselt när deltagarna har olika förkunskaps- och ambitionsnivåer, det är helt enkelt ineffektivt när inte alla kan gå för fullt merparten av tiden.

Ineffektivt är ordet.
Den tid & energi som kunde ha lagts på den egentliga uppgiften går åt till att vänta in andra, ta kaffepauser, onödiga diskussioner och kompromisser, mobilsamtal, val av mötesplats etc.

Alien skrev:Ja, vad beror detta på? Den berömda flumskolan?

Tja, det beror ju på vad man menar med "flumskola".
Men jag tror att en viktig orsak är precis samma sak som det som ligger bakom till exempel diverse skandaler i vården och vår ofungerande järnväg; nämligen att det inte ställs konkreta och verifierbara krav.
I det här fallet skulle det ställas mätbara och standardiserade krav på vad eleverna ska kunna. Alla kurser borde ha klara och tydliga mått på vad man ska kunna för att bli uppflyttad till nästa kurs och de kraven måste vara samma i hela landet och ska helst kontrolleras, åtminstone någon gång per termin, med nationella prov.
Dessutom kan kraven naturligtvis inte vara så lågt satta att alla kommer igenom och får högskolebehörighet - att studera på universitetet kräver, för seriösa kurser och program, ett rejält mått av både envishet, intellektuell ansträngning och stringens.

Varför skolan inte ens funkade på min tid undrar jag. Vi hade katederundervisning med enstaka gruppövningar med bänkgrannar, ganska klassiskt tror jag. Ändå var det väldigt svåra problem på min skola. Det handlade mest om disciplin. De som inte kunde sköta sig, störde de som kunde.

Lärarkompetens var vårt minsta problem. Våra bästa lärare hade inte kompetens och var eldsjälar för sitt ämne medan de som hade kompetens hade noll koll på vad tonåringar kunde ställa till med, och inga idéer om hur man kunde göra ämnet intressant. För det måste det vara eftersom det "konkurrerar" med typ sju andra ämnen som alla ska intas under samma dag.

På lågstadiet var problemet att alla skulle lära sig samma, dvs de med svårigheter fick extra hjälp medan de som redan kunde det som skulle läras ut dog av uttråkning samt fick en chock i fjärde klass då det verkligen kom nytt och ingen studieteknik hade innötts. Då blev det plötsligt för svårt...

Jag har ingen erfarenhet av den moderna skolan mer än jag sett på TV. Det verkar väldigt rörigt och stojigt. Inte högre ljudnivå än vi hade med våra odisciplinerade elever, men här verkar alla dessutom springa runt i klassrummet.

Något som skulle passat mig var följande. Man inför någotslags straff för störande beteende. Sista steget är att om man inte slutar störa placeras man i en apbur. Man har salsföreläsningar som på högskolan där många elever samlas, undervisar, antecknar. Då sparar man lärare. Dessa utnyttjar man till att jobba i små fördjupningsgrupper där man får mycket stöd och hjälp och om man inte fattat en sak på föreläsningen tar man den då. Man har ett förmiddagsämne och ett eftermiddagsämne.

Idrotten delas upp i de som vill idrotta tävligsinriktat så de blir stimulerade, och de som man vill fånga upp och inte skrämma bort från motion för all framtid. Deras idrott är allt från promenader till stretching, till yoga och mer intensiv motion. Utan folk som fastnar på plinten och blir utskrattad av hela klassen.

Läxor avskaffas. Man sitter ju för fan hela dagen i skolan! Går det inte in då går det aldrig in! Man kan använda hemuppgifterna till uppsatser och faktasökande essäer så man lär sig att hitta och använda information.

Nu är detta något jag tänkte ut när jag var 16 år, så det kanske ska tas på den nivån. Men lite bra idéer tycker jag jag hade.

KrigarSjäl skrev:Jag tror det är för mycket flum och oordning.

Och allt kan inte skyllas på resursbrist.
...

Nej, så här skriver DN:

DN - Mer pengar – men sämre studieresultat
Publicerad 2013-03-26 06:00

Vallonskolan i uppländska Gimo har fått kraftigt ökade resurser de senaste åren. Samtidigt går elevernas resultat i motsatt riktning. ”Det hjälper inte med mer pengar”, säger rektorn Christer Fernqvist.

Lena Eriksson arbetar som svensk­lärare på skolan. När DN besöker hennes klassrum ­överröstas hon flera gånger av elever som bråkar. Några kastar suddgummi på varand­ra – mitt under lektionen.

– Det stora problemet i skolans värld är inte de elever som behöver extra stöd. Det finns stöd i form av specialpedagoger, skolpsykologer och kuratorer. Det stora problemet är elever som har tappat motivationen och som inte vill, säger Lena Eriksson.

Det blir ju en svår uppgift för lärare om elever varken är intresserade eller motiverade att lära sig något.

DN - Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden
Uppdaterad 2013-03-26 09:37. Publicerad 2013-03-26 06:00

Sverige satsar mer pengar på skolan än någon­sin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.

DN har genomfört en omfattande datakörning och studerat vad som döljer sig bakom de negativa siffrorna. Vår analys visar att varken ökat anslag, fler behöriga lärare eller högre personaltäthet har någon som helst betydelse för elevernas prestation. Detta är faktorer som Skolverket använder som kvalitetsindikatorer, men som åtminstone inte biter på problemen med fallande skolresultat.

– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.

Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång.

Undersökningen
Samband mellan resultaten i de nationella proven i årskurs nio och andra faktorer.

Andel lärare med examen: Inget samband.

Andel lärare med specialpedagogexamen: Inget samband.

Lärartäthet: Inget samband.

Kommunens anslag till grundskolan per elev (exklusive lokaler): Inget samband

Andel elever med utländsk bakgrund (Elever födda i utlandet alternativt med två föräldrar födda i utlandet): Svagt samband.

Arbetslöshet i kommunen: Starkt samband.

Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: Mycket starkt samband.

Jag tror också att det är viktigt med ordning och reda, ganska självklara saker egentligen och jag tänker på den tid man själv gick i skolan då det inte fanns distraktioner i form av exempelvis mobiltelefoner samt surfplattor. Datorer och datorspel fanns men det var inte lika vanligt att barn hade tillgång till detta och inte i den omfattning som nu.

KrigarSjäl skrev:Ineffektivt är ordet.
Den tid & energi som kunde ha lagts på den egentliga uppgiften går åt till att vänta in andra, ta kaffepauser, onödiga diskussioner och kompromisser, mobilsamtal, val av mötesplats etc.

Ja tänk om någon skulle ta och studera hur mycket tid som går åt till just dessa aktiviteter eller konsensuskulturen.

Det finns fog för det jag säger alltså. Tyvärr har jag rätt - igen.

kiddie skrev:Något som skulle passat mig var följande. Man inför någotslags straff för störande beteende.

Så var det på den skolan jag gick i att den som var störande fick lämna klassrummet om inte beteendet upphörde.

kiddie skrev:Idrotten delas upp i de som vill idrotta tävligsinriktat så de blir stimulerade, och de som man vill fånga upp och inte skrämma bort från motion för all framtid. Deras idrott är allt från promenader till stretching, till yoga och mer intensiv motion. Utan folk som fastnar på plinten och blir utskrattad av hela klassen.

Det här tycker jag låter som en bra idé men så var det i princip för oss i högstadiet i den skolan jag gick i. Vi som inte var så intresserade av att kämpa och kanske hade sämre förutsättningar fick exempelvis promenera istället på gymnastiklektionen. Ungefär som indelningen i olika grupper i allmän och särskild matte som vi också hade i högstadiet på vår skola. När man har kommit till högstadiet har man väl förhoppningsvis lärt sig i alla fall grundläggande matematik så då kan det ju vara bra att de som är extra intresserade och motiverade att lära sig matematik får gå i en särskild mattegrupp där man lär sig lite mer avancerad matematik medan de som har svårt för matte kan gå i gruppen för allmän matematik.

Läxor tror jag däremot är bra eftersom man får in en vana och rutin att ägna sig åt studier hemma samt lär sig studieteknik som man kan ha nytta av i framtiden. Har läst att många som har haft det lätt för sig i grundskolan kan få problem när de ska läsa på en högre nivå när kraven ökar eftersom de inte har en vana att läsa läxor och plugga efter skolan.

Det verkar som att studietraditionen hemmifrån är avgörande:

Andel elever med utländsk bakgrund (Elever födda i utlandet alternativt med två föräldrar födda i utlandet): Svagt samband.
Arbetslöshet i kommunen: Starkt samband.
Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: Mycket starkt samband.

Det pekar på en annan viktig faktor som oftast missas helt i skolan: MOTIVATION.
Hur många lärare behövs det för att lära ut hur en smartphone fungerar..?

När jag tänker på problembaserat inlärande så tänker jag på att man får en uppgift där man måste läsa in ämnesområden efter behov. Samt vara dynamisk med vilka lösningar som behövs.
Inte att man ska dras ner i något grupparbetesträsk.

Dagens utbud av distraktioner i vardagen kan göra att ungdomars förmåga att fokusera på en sak i taget försämras jämfört med t.ex. en 40-åring som inte vuxit upp med dessa distraktioner. Jag såg det i nån TV-dokumentär som bl.a. handlade om nån som forskade i ämnet (tror det var PBS Nova ScienceNow). De gjorde ett test på programledaren och en självsäker yngling: Ynglingen tyckte att testet hade varit lätt, men han förlorade stort, till sin häpnad.

Här är en mycket bra TED -video som förklarar exakt detta problem med nuvarande undervisning:
http://www.youtube.com/watch?v=c0KYU2j0TM4

Måste ses!

Kort sammanfattning?

Som jag har förstått det så ökar den friare undervisningen klyftor mellan elever. Vissa elever, de som har tillägnat sig egna förmågor till läsförståelse och är intresserade av ämnet, blir motiverade och lär sig mer. De som kommer från hem utan studietradition, inte har förstått begreppen och behöver hjälp med struktur lär sig mindre.

Eftersom olika elever lär sig bäst på olika sätt tror jag att det bästa är om man blandar olika typer av undervisning i skolan och senare anpassar det lite till de olika förutsättningarna.

Problemet är nog inte pedagogiken i sig utan att man genomfört den samtidigt som man skurit ner på resurser. Att låta elever jobba självständigt borde i många fall kräva mer lärarresurser och inte mindre eftersom man måste förklara saker flera gånger för små grupper och eleverna är på olika ställen. Det kräver också att lokaler och material är anpassade efter arbetssättet. Och det kräver stora pedagogiska och psykologiska kunskaper av lärarna vad det gäller gruppdynamik. Det finns inte alltid idag och därför fungerar det inte riktigt som man säger att det var tänkt.

Förutsatt att det är meningen att det är undervisningens underhåll som är det viktiga och det är ju inte allt skolan förväntas förmedla.

Lättare att läsa när det är friare schema om inlärningen är beroende till större del för vad man är i sinnesstämmning för att lära den dagen och att läsa i större block. Men utan lärarkompetens och tid blir det förstås inget bra. I synnerhet om förändringen genomförs i samband med för lite resurser.

plåtmonster skrev:Kort sammanfattning?

Hon snackar delvis om sin egen uppväxt som introvert flicka; men huvudämnet är hur skolorna har organiserats om till att övervärdera teamwork/extroversion och nedvärdera självständigt arbete/introversion.

Hur är det med detta i de asiatiska tillväxtländerna?