kullan skrev:Det kan heta stabisileringsmedel eller surhetsreglaerande medel. Men det är lik förbannat socker.

Den var ny. Att tillverkarna aldrig slutar att leka med namnen och smyga in skit.

Fenren skrev:

barracuber skrev:nu pratar du om SNABBA kolhydrater och de är värst helt sant.

Men även de långsamma kolhydraterna som finns i bröd, potatis, ris, pasta, bönor, linser, frukt, grönsaker, rotfrukter ÄR trots allt kolhydrater. Ok, inte riktigt lika onyttiga. Men de blir ändå glukos i blodet.

Så visst, det är kanske inte jättemängder RENT socker i maten vi köper idag. Men det är ändå kolhydrater i form av stärkelse och andra olika långa sockerkedjor vi får i oss. Vilket alltid blir ren glukos i blodet. Vilket ökar på insulinproduktionen för att sänka blodsockernivån. Vilket det visserligen gör. Men om man äter FÖR MYCK€T kolhydrater kan insulinet inte ta hand om all glukos - den överstigande delen av glukosen till kroppsfett! Därav all den ökande fetma och övervikt vi ser idag worldwide. När insulinproduktionen rasar ihop får vi diabetes.

fast det där är omöjligt sant. så enkelt kan det inte vara, då bröd historiskt sett varit en av de absolut viktigaste källorna till energi, utan att folk blev feta för det.

Det var faktiskt först när vi gjorde bröd som vi kunde producera mer mat än vi åt, så vi kunde börja bygga städer och förstöra jorden.

Intressant och viktig fråga. Hinner inte utveckla nåt längre svar just nu. Hänvisar bara till mina "husgudar" Lars Wilsson och Staffan Lindeberg. Några länkar:
Docent: Ät fett för att bli smal
Välfärdens ohälsa: Naturlig mat ger naturlig hälsa, 2:a Upplagan (bra bok, vidrigt omslag)
Paleolitisk kost – en evolutionsmedicinsk programförklaring (PDF)

Om det bröd jag äter till frukost står det att 2% "naturligt förekommande socker" ingår. Alltså inte tillsatt socker, kanske det som uppkommer i surdegsjäsningen?

Men kan verkligen socker gömmas bakom "stabiliseringsmedel", kan det vara lagligt? Här finns en lista över stabiliseringsmedel, jag ser inga sockerarter där? http://sv.wikipedia.org/wiki/Stabiliseringsmedel

Vad beträffande lagligheten i olika tillsatser verkar inte matindustrin bry sig så mycket om. man döper om sakerna så att vi konsumenter blir förvirrade ett tag.

Läser man på köpebröd och det står 5 % socker så räknar man det socker som blir kvar efter jäsningsprocessen. Nästan allt bröd innehåller socker som inte jäser bort, allramest mörkt "nyttigt" bröd som ligger på ca 7 % efter jäsning.

Det som blivit så fel är att man jämför kolhydratrik kost som blir till glukos, det man förr kallade druvsocker, och socker som är en annan sak. Glukos är det som cellerna lever på. Så vi får numera lära oss att grova grönsaker, potatis, ris och pasta är livsfarligt. Det är ju inte riktigt sant. En frisk människa tål att äta dessa kolhydrater. Det vi inte tål är ju sockret som inte är naturligt. Folk har lärt sig skämmas nu för att de äter potatis eftersom LCHF-maffian säger att en potatis är "rent socker". Men pasta och potatis mättar och innehåller förhållandevis lite kalorier. Och är gott! Får man för lite kolhydrater kanske det inte är konstigt att kroppen börjar skrika efter kakor och godis.

kiddie skrev:...

Får man för lite kolhydrater kanske det inte är konstigt att kroppen börjar skrika efter kakor och godis.

Men det där stämmer inte riktigt eftersom sötsuget eller suget efter kakor, godis m.m. reduceras kraftigt eller försvinner helt när man äter minimalt med kolhydrater eller LCHF.

Kanske. Men för mig försvann sockersuget när jag slutade äta just socker. Jag kanske är konstig, men mitt sötsug har aldrig triggats av en macka t ex. Eller ett glas fil.

Hela ämnet / området känns som en ofantligt stor maskburk. Ju mer man öppnar den desto mer kryper det iväg åt alla håll. Googlade fram denna extremt låååånga, intressanta, aktuella och förvirrande blogginlägg+diskussionstråd nyss, orkade läsa cirka en fjärdedel innan jag fick huvudvärk.

Känner inte till denne Jacob Gudiol (nickname Guddi), leg. sjukgymnast och civilingenjör (??), som skrivit inlägget med efterföljande diskussion med bl a Kostdoktorn där alla de kända namnen i debatten nämns - Robert Lustig, Staffan Lindeberg, Gary Taube m fl. Många sågas på löpande band. Även medias något bristfälliga roll diskuteras.

Intressant är det men som sagt extremt förvirrande åtminstone för mig. Säger som Shrinkin David i tråden:

Shrinkin David skrev:Suck. Att inget kan vara enkelt…

Kommer också tänka på

någon skrev:Ju mer man vet desto mer förstår man vad lite man vet.

eller hur det nu var

Har haft perioder med rejält sockerintag. Inget händer.. ingen diabetes, ingen tjockhet
Det enda som någonsin varit i närheten är kopiösa mängder glass..

Bra det. Man kan få invärtes fett som man inte ens märker och fettlever. Huga. Men alla vi är väl olika känsliga.

barracuber skrev:Känner inte till denne Jacob Gudiol (nickname Guddi), leg. sjukgymnast och civilingenjör

Han är en av två som driver http://traningslara.se/. De har också givit ut boken Forma kroppen och maximera din prestation tillsammans.

plåtmonster skrev:Har haft perioder med rejält sockerintag. Inget händer.. ingen diabetes, ingen tjockhet
Det enda som någonsin varit i närheten är kopiösa mängder glass..

Det har väl att göra med hur fysiskt aktiv man är också och så tar det väl ganska lång tid innan man utvecklar metabolt syndrom som i sin tur ökar risken för att insjukna i diabetes. Hur långa var perioderna med rejält sockerintag?

kiddie skrev:Kanske. Men för mig försvann sockersuget när jag slutade äta just socker. Jag kanske är konstig, men mitt sötsug har aldrig triggats av en macka t ex. Eller ett glas fil.

Hur starkt socker- eller sötsug man har är individuellt och till viss del genetiskt bestämt, personer som har en familjehistoria av depression eller alkoholism kan ha en större preferens för söta smaker än personer som inte har sådan familjehistoria:

Alkoholism och sötma
Av Charlotte Erlanson-Albertsson

När söta drycker utsätts för jäsning bildas alkohol. I diskussionerna om orsakerna till alkoholism har under senare år beskrivits ett samband mellan intag av söta drycker och uppkomst av alkoholism. Ett sådant samband har setts både i djurförsök och hos människa. Kanske kan alkohol och intensiv sötma ge en euforisk upplevelse av samma karaktär och samma biokemiska uppbyggnad.

Har gener betydelse för kopplingen mellan alkoholism och smak för sött?

Nästa fråga som forskarna ställde sig var om preferensen för sötma bland alkoholisterna jämfört med icke-alkoholister hade ett ärftligt inslag. När det gäller betydelsen av gener för uppkomst av alkoholism är man idag överens att ärftlighetsfaktorer står för 40-60 %. Detta har visats bland annat genom tvilling och adoptionsstudier. Potentiella gener har identifierats, men det finns idag ännu ingen användbar markör i den professionella medicinen, för att testa om man är en riskperson för att utveckla alkoholism. Kanske preferens för sötma kunde vara en enkel markör för alkoholism.

Kampov-Polevoy beslöt sig för att undersöka denna fråga och gjorde en liknande jämförande studie på en grupp alkoholister och icke-alkoholister (Kampov-Polevoy, et al., 2001), som den presenterad i figuren på sidan 16. Det nya var att eventuell förekomst av alkoholism hos de biologiska fäderna till personerna i undersökningen samtidigt undersöktes. Försöket utföll så att preferensen för sött hos icke-alkoholister och alkoholister blev identisk med tidigare observationer, d.v.s. att icke-alkoholisterna fördelade sig jämnt över skalan, medan alkoholisterna till övervägande del valde den högsta sockerkoncentrationen (se Figur). En genomgång av de biologiska papporna visade att de som tyckte om sött hade pappor som var alkoholister, både i gruppen icke-alkoholister och i gruppen alkoholister. Det fåtal i icke-alkoholistgruppen (15 %), som tyckte om den söta lösningen hade alltså pappor, som var alkoholister! Det finns alltså enligt denna undersökning en stark relation mellan preferens för sött och familjär alkoholism. Uttryckt i andra ord kan vi dra slutsatsen att preferens för sött är en riskfaktor för att utveckla alkoholism. Det behöver inte innebära att alkoholism utvecklas, men risken finns.

Här är lite mer info om genotyper i olika gener som påverkar benägenheten eller variationen hos olika individer i att välja eller tycka om söta smaker m.m:

Sweet taste preferences are partly genetically determined: identification of a trait locus on chromosome 16.
Keskitalo K, Knaapila A, Kallela M, Palotie A, Wessman M, Sammalisto S, Peltonen L, Tuorila H, Perola M.
Department of Food Technology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.

Abstract
BACKGROUND:
Humans have an innate preference for sweet taste, but the degree of liking for sweet foods varies individually.

CONCLUSIONS:
Sweet taste preferences are partly inherited. Chromosome 16p11.2 may harbor genetic variations that affect the consumption of sweet foods.

Genetic and Environmental Determinants of Bitter Perception and Sweet Preferences
Julie A. Mennella, PhD, M. Yanina Pepino, PhD, Danielle R. Reed, PhD

Objective. Flavor is the primary dimension by which young children determine food acceptance. However, children are not merely miniature adults because sensory systems mature postnatally and their responses to certain tastes differ markedly from adults. Among these differences are heightened preferences for sweet-tasting and greater rejection of bitter-tasting foods. The present study tests the hypothesis that genetic variations in the newly discovered TAS2R38 taste gene as well as cultural differences are associated with differences in sensitivity to the bitter taste of propylthiouracil (PROP) and preferences for sucrose and sweet-tasting foods and beverages in children and adults.

Conclusion. Variations in a taste receptor gene accounted for a major portion of individual differences in PROP bitterness perception in both children and adults, as well as a portion of individual differences in preferences for sweet flavors in children but not in adults. These findings underscore the advantages of studying genotype effects on behavioral outcomes in children, especially as they relate to taste preferences because cultural forces may sometimes override the A49P genotypic effects in adults. New knowledge about the molecular basis of food likes and dislikes in children, a generation that will struggle with obesity and diabetes, may suggest strategies to overcome diet-induced diseases.

Review highlights genetic variations in sweet taste

Better understanding of the genetic factors behind the considerable variation in sweet taste perception and preferences may help to create foods that are better accepted by consumers, say scientists.

ADRA2A genen:

SNPedia rs1800544

GHSR genen:

SNPedia rs572169

TAS2R38 genen:

SNPedia rs713598

SNPedia rs1726866

SNPedia rs10246939

Vi har extremt sötsug från båda sidorna av familjen. En i familjen har löst det med en diet med mer fett och nästan inga kolhydrater och det verkar passa. Passar inte mig dock. Det som mättar denne person gör mig hungrig alldeles för snart igen.

Jag har varit sockermissbrukare och nej, det var inte roligt att sluta med socker, speciellt eftersom det var under en tid då socker "tillhörde" kosten, inte skapade fetma och framför allt INTE kunde leda till beroende. Så det var rejäl motvind. Sen abstinensen. Men jag visste att ska jag hantera detta är det allt eller inget. Folk blev enormt provocerade och tyckte att "mina hembakta kakor ska du minsann äta, bara för den här gången". Det blev väldigt laddat och många blev sårade av mitt nya ätande. Men det går ju inte att missbruka bara lite, som de tyckte. Och dessutom så deras "bara idag" skulle ju leda till "bara i morgon och på tisdag och torsdag, lördag och söndag" med, det förstod jag ju.

De andra i familjen har "löst" sitt sockerätande att köpa en viss mängd sockerhaltig föda, sedan moffar de i sig den, det bara slinker ner! Sedan gnäller de på att de är gottesugna efter några timmar men då är det goda slut!

Så ville jag inte ha det, en ständig kamp. Men de har löst det så eftersom de inte vill släppa sitt njutningsmedel. Jag får ofta höra vad lätt jag har det som bara säger nej till det söta. Det känns ojuste. Jag har ju trots allt kämpat väldigt hårt, fast det ligger i forntiden nu. För familjen är fan familjen sockerbomb....

Eftersom en diet med högt fett- och proteininnehåll inte passar mig, äter jag relativt standard, lite av varje. Det funkar bra. Jag skulle säkert kunna äta nyttigare men känner inte att jag får sug efter någon typ av föda vilket känns skönt.

Så en LCHF-light, en sockerfri och resten fortfarande i missbruk, det är min biologiska familj!

Som tur är så har jag inte haft några större problem med sötsug, däremot tycker jag om god mat och att äta, men jag har ju ändå märkt att när man börjar med LCHF så försvinner både hungersug och sug efter sött ganska snabbt och så länge man äter LCHF så finns det för mig inga som helst problem med att låta bli att äta onyttigt samt att äta mellan måltider, suget efter något gott som exempelvis ett kaffebröd eller godis försvinner totalt. Om jag exempelvis går i en affär och ser ett wienerbröd eller något annat gott som jag vanligtvis skulle ha blivit sugen på bara av att se eller känna lukten av är så länge jag äter LCHF inget som ens berör en, det är inga problem att bara ignorera och gå förbi.

Äter man bra brukar som sagt sockersuget försvinna. Ännu bättre är att ha ett intressant intresse. Då glömmer man ALLT annat

plåtmonster skrev:Äter man bra brukar som sagt sockersuget försvinna. Ännu bättre är att ha ett intressant intresse. Då glömmer man ALLT annat

Ja jag kan helt klart ha svårt att komma mig för att äta ibland eller så anser man sig "inte ha tid", man prioriterar det man håller på med.

Har man svåra och komplexa matmissbruk, med anorexi, bulimi inblandat, så räcker inte äta normalt och bra.

Jag är abstinent sockermissbrukare, triggas av allt.

Det kan bli bättre med tiden. Jag minns inte hur lång tid det tog, men jag har levt utan högt sockerintag väldigt länge nu. Så även om jag skulle smaka en pyttebit av något sockrat så smakar det blä för mig nu, illersött! Det triggar ingenting. Men det är väl för att jag är så många år från sockerstoppet.

http://www.svt.se/dokument-inifran/
idag kl 20.00 kanal 2 " Ska vi förbjuda sockret ? ".

elle skrev:http://www.svt.se/dokument-inifran/
idag kl 20.00 kanal 2 " Ska vi förbjuda sockret ? ".

Tack för tipset.

elle skrev:http://www.svt.se/dokument-inifran/
idag kl 20.00 kanal 2 " Ska vi förbjuda sockret ? ".

Det var jättebra!

Bra program!

På grund av ändrade importkvoter under 2016 och 2017 kommer troligtvis användningen och konsumtionen av isoglukos (HFCS) att öka kraftigt i EU:

SvD - ENNARTS HÄLSABLOGG - Nu kommer värsting-sockret
15 januari 2014 kl 10:10

I de senaste årens debatt kring farorna med socker och snabba kolhydrater har isoglukos – eller High fructose corn syrup (HFCS) som en vanlig amerikansk variant kallas – ofta pekats ut som ett värstingsocker, vanligt i sötade läskedrycker.

Hittills har isoglukos bara haft en marknadsandel på omkring 5 procent i EU. Men enligt en färsk analys från Agribenchmark väntas isoglukos snart ta över en tredjedel av hela den europeiska sockermarknaden från vanliga sockerproducenter.

På grund av handelskvoter har detta värsting-socker hittills varit relativt sällsynt inom EU med en marknadsandel på 5 procent. Men snart blir det ändring på det.

HFCS är åtta gånger sötare än vanligt socker och därmed billigare att använda. En annan anledning till att HFCS är billigare är att produktionskostnaderna i USA hålls ned av stora federala jordbrukssubventioner.

För att konkurrera med billig isoglukos måste Europas traditionella sockerproducenter sänka priset med 40 procent. ”Sockerindustrin måste inse att det blir svårt – eller omöjligt – att motverka”, skriver författarna till rapporten.

SvD - Kostexpert: Socker är redan en hälsomässig katastrof
16 januari 2014 kl 17:13 , uppdaterad: 17 januari 2014 kl 17:14

Sockerkonsumtionen är ett folkhälsoproblem oavsett sockerform. Det menar både forskare och Livsmedelsverket som kommer att ändra sina kostråd. Samtidigt menar kostdoktorn Andreas Enfeldt att om det billiga majssockret HFCS sprids på den europeiska marknaden kan det få ytterligare effekter på folkhälsan.

Redan 2005 föreslog Livsmedelsverket att politikerna borde fundera på skattepolitiska åtgärder och diskutera till exempel en sockerskatt. Men någon handlingsplan upprättades aldrig av regeringen, något Åsa Brugård Konde kallar ”pinsamt” då bara tre EU-länder saknar en sådan plan. Hon menar att om det billiga majssockret sprids i Sverige blir det ännu angelägnare att göra en handlingsplan.