barracuber skrev:Jag älskar riskakor men har slutat äta dem sedan jag lärde mig att de innehåller en massa kolhydrater.

Inte bara kolhydrater utan även oerhört snabba kolhydrater. Deras glykemiska index är ofta skyhögt.

När man har ett extremt lågt energiintag är det nog dumt att äta sånt.

Jag har det problemet att jag kan bli super trött efter att ha ätit, och jag hatar det. Jag behöver ofta vila efter ex middagen, kan bara inte hålla ögonen öppna. Om jag behöver koncentrera mig på något en längre tid, typ att plugga, kan jag skjuta upp ätandet, för att just slippa bli så trött.

Har någon nått tips för att slippa detta?

emmalind skrev: Har någon nått tips för att slippa detta?

Äter du mycket vitt bröd, pasta eller sockerprodukter så dra ner på det lite i taget och ersätt med grönsaker.

emmalind skrev:Jag har det problemet att jag kan bli super trött efter att ha ätit

Trollmor skrev:Paltkoma, är inte det när blodförsörjningen och därmed kroppens energi styrs över till matsmältningen, och det är meningen att man ska ägna sig åt den?

Från svenska Wikipedia om paltkoma:

Dåsigheten kommer av att kroppen efter intagande av föda uppreglerar det parasympatiska nervsystemet för att fokusera på matsmältningen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Paltkoma

emmalind skrev:Jag behöver ofta vila efter ex middagen, kan bara inte hålla ögonen öppna.

Fenomenet består tillsynes utav fyra komponenter som tillsammans bidrar till trötthetskänslan.

PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET
När födoämnen når magsäcken och tunntarmen ökas aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet emedan det sympatiska nervsystemets aktivitet minskas. Dessa två nervsystem är delar utav det icke-viljestyrda autonoma nervsystemet. Skillnaden mellan det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet är den fysiologiska aktivitetsnivå dessa båda ger upphov till. Det parasympatiska systemet styr matspjälkning och sömn emedan det sympatiska systemet styr flykt och fysisk stress.

Similarly, the stimuli associated with the entry of food into the stomach are conveyed by afferent fibers of the vagus nerve to the command station or nucleus of the vagus in the brain whence messages are automatically conveyed through efferent fibers of the vagus back to the stomach. These stimulate the secretion of gastric juices and peristaltic contractions of the stomach to mix the food with the secreted digestive juices and gradually to convey the gastric contents into the intestines where a similar process is initiated through essentially the same parasympathetic nerve pathways.

http://www.ndrf.org/ans.html#The

INSULINETS KOPPLING TILL MELATONIN
Födoämnen med höga s.k. glykemiska index (eller GI-värden) leder som bekant till förhöjda insulinnivåer. Det fungerar genom att kolhydraternas glukos absorberas genom tarmväggar till blodomloppet. För att kompensera för detta och driva insulinet ut till kroppsvävnader tillsätter kroppen insulin till blodet: annars blir blodsockervärdet för högt. Insulinnivåerna stimulerar till upptag av många av kostens aminosyror i skelettmuskulaturen, men dock ej till upptag av aminosyran tryptofan. Detta gör att jämvikten mellan aminosyrorna i blodet förskjuts när andelen tryptofan blir högre än de andra. Det gör att just ämnet tryptofan blir oftare transporterat igenom den stora aminosyratransportören CD98 vid blod-hjärnbarriären. Tryptofan kan i hjärnan bilda serotonin vilket kan bilda melatonin och det är ett sömnhormon. Därav tröttheten.

The carbohydrate-rich and protein-rich breakfasts had significantly different effects on both the plasma tryptophan-LNAA and tyrosine-LNAA ratios (each P < 0.01). Among the 8 subjects who consumed both breakfasts, the median difference for tryptophan:LNAA was 54% (range: 36–88%) and for tyrosine:LNAA was 28% (range: 10–64%). Insulin concentrations rose significantly after the carbohydrate but not after the protein meal.

http://ajcn.nutrition.org/content/77/1/128.abstract

OREXINHYPOTESEN
De förhöjda blodsockernivåer som födointag medför kan hämma aktiviteten i vissa orexinutsöndrande neuroner i hypotalamus. Orexin är två peptidhormoner som bl.a. reglerar vakenheten. Anledningen är att glukoset aktiverar kaliumkanaler vilka inhiberar de nämnda neuronerna. Genom att orexinneuronerna annars aktiverar de system av monoaminer, acetylkollin och glutaminsyra som påverkar hjärnans uppväckande mekanism som blir man tröttare när orexinnivåerna sjunker.

Moreover, we provide evidence that glucose acts at an extracellular site on orexin neurons, and this information is transmitted to the channels by an intracellular intermediary that is not ATP, Ca2+, or glucose itself. These results reveal an unexpected energy-sensing pathway in neurons that regulate states of consciousness and energy balance.

http://www.cell.com/neuron/retrieve/pii/S0896627306003692

INSULININDUCERAD HYPOKALEMI
Eftersom insulin påverkar natrium-, kalium- och ATP-nivåer leder födointagets förhöjda blodinsulinnivåer till ökad transport av kalium ifrån extracellulär vätska in till cellerna. Detta kan leda till ett milt tillstånd utav hypokalemi: alltså för låg halt kaliumjoner i blodet. Detta tillstånd kan i sig orsaka trötthet.

Insulin is a major regulator of potassium homeostasis and has multiple effects on sodium pump activity. Within minutes of elevated insulin secretion, pumps containing alpha-1 and 2 isoforms have increased affinity for sodium and increased turnover rate. Sustained elevations in insulin causes upregulation of alpha-2 synthesis. In skeletal muscle, insulin may also recruit pumps stored in the cytoplasm or activate latent pumps already present in the membrane.

http://www.vivo.colostate.edu/hbooks/molecules/sodium_pump.html

Så det tycks finnas flera potentiella förklaringar till varför man kan känna sig lite trött efter att ha ätit.

emmalind skrev:Har någon nått tips för att slippa detta?

Då flera utav de potentiella förklaringarna tycks vara kopplade till förhöjda insulinnivåer så ligger det nära tillhands att tänka att mat med lägre glykemiskt index inte skulle föranleda lika höga nivåer av trötthet. Ser man på det lite mindre medicinskt och mer biologiskt torde även detta vara fördelaktigt eftersom sockerhaltig föda inte är någonting man normalt sett stoppar i sig under stridens hetta. Efter en lyckosam jakt kan det ju vara klokt att fortsatt kunna försvara sitt fällda villebråd emedan det inte krävs samma försvarstänkande när man har funnit lite bär på en buske. Att tryptofan återfinns mest i kött och ost är dock inget skäl att utesluta dessa födoämnen eftersom det inte är aminosyran i sig, utan de förhöjda insulinnivåerna som ligger bakom melatoninproduktionen.

Så man bör väl äta mindre andel socker helt enkelt =)

barracuber skrev: plåtmonster skrev:Om man blir pigg av maten beror ju på om man äter regelbundet,


Det är väl inte säkert? Nu tycker jag du sammanfattar lite vårdslöst. Se bara på den här tråden.

Om magen är förberedd på att kl 12 då kommer det minsann en rejäl bit mat så förbereder den sig på det och jobbar effektivare.

barracuber skrev:Vi behöver inte tillföra socker. Det borde räcka med att äta lagom med exempelvis frukt och grönsaker för att få den mängd glukos som behövs. Levern producerar och lagrar allt det glukos som hjärnan bevisligen behöver. Har du följt debatten om sockersug?

Frukt innehåller också socker. Det fungerar dock ganska bra att äta en bit chocklad efter maten så att man kompenserar energiåtgången för matsmältningen om man behöver vara pigg även då. Annars kan man sova lunch
Balans är nyckelordet.

Denna tråd har lite koppling till Minskat energi- och proteinintag = cellreparation och nerver.

Dock kan en anledning till att man blir pigg osv.. vara att kroppen bryter ner fett och protein till druvsocker

Parvlon skrev:

emmalind skrev: Har någon nått tips för att slippa detta?

Äter du mycket vitt bröd, pasta eller sockerprodukter så dra ner på det lite i taget och ersätt med grönsaker.

Bra råd rent allmänt också eftersom jag anser att snabba kolhydrater är direkt skadliga för oss.

Hade dock inte hört att man kan bli sömnig av dem. Men jag har sällan upplevt blodsockerfall , ffa inte nu när jag äter LCHF (mild sådan). De få gånger det har hänt har jag mest känt mig matt, illamående och darrhänt.

Kolhydrater funkar ju så (till skillnad från proteiner som ger långvarig mättnad) att man får en snabb kick när blodsockret stiger för att väldigt snart, ibland bara efter nån halvtimme-timme när insulinet gjort sitt, dala igen varpå man blir hungrig och matt. Gissa ifall kolhydrater är matindustrins våta dröm.

Emmalind, blir du först pigg en stund efter maten och sedan sömnig?

Parvlon - jag äter endast saker som innehåller socker på kvällen (glass eller dylikt), äter aldrig färdigmat, äter nästa jämt grovt bröd. Men pastan är tyvärr allt för sällan fullkorn...

Gripandekylig - tack! Superintressant. Vill som oftast veta varför saker är som det är, så ditt inlägg var perfekt. Ska se till att lära mig lite mer om glykemiskt index, och se vilka förändringar jag kan göra.

Barracuber - jag tror inte att jag brukar bli pigg först, utan sömnigheten kommer så fort jag ätit klart. Och ju mer mättande mat det är - desto mer trött blir jag. Och jag vet förnuftsmässigt att jag behöver äta mer protein (är vegetarian), men eftersom bönor, linser etc är så mättande, blir jag också mer trött av att äta sånt.

Och vidare om paltkoma (säkert finns det bra synonymer): Att bli tröttare efter lunchen än efter middagen (kvällsmålet) - kan det möjligen bero på hur fort man måste rusa iväg ifrån bordet? Jag tänkte efter arbetets slut, i familjens lugna krets, mera tid för samtal och för att sitta en stund i lugn och ro efter måltiden? På lunchen kan det ju till och med vara svårt för en långsamätare som mig att hinna få i mig en hel portion.

PS OOPS!! Förlåt! Nu har jag gått vilse i en tråd till, såg inte sidan 2 ... *generad* Jag skulle inte ha skrivit det här inlägget alls, om jag hade sett era informativa inlägg ovan. Och nu hittar jag ingen knapp för Ta Bort Inlägg.

Välkänt att anorektiker blir pigga i början av en svacka. Bara att fortsätta, så går det över och endorfinerna försvinner. Been there done that - på tok för många gånger.

Lite småsvält då och då får fart på hjärnan?