tahlia skrev:Många aspergare har problem med förändringar - det stressar dem, framkallar ångest och gör dem oroliga/osäkra. Handlar det om att de aldrig kunnat tänka sig att något någonsin skulle kunna vara annorlunda? Nej, det handlar om att det ligger mycket trygghet i igenkänning och stabilitet.

En anledning att jag själv har svårt med förändringar (inte i beteendet men i miljön) är att jag verkar se så mycket som andra inte ser. De verkar se en sammanslagen bild av vad de såg i går och för tio år sedan och så projicerar de ut den på världen. Jag verkar ta in mer av hur världen ser ut dag till dag. Minns jag var liten och de hade asfalterat om utanför vårt hus. Jag insåg det måste göras men hade en klump i magen och ville att asfalten skulle blekas snabbt för den nya, mörka asfalten syntes så tydligt för mig medan andra inte ens såg att det var nytt!

Lite på liknande sätt vill jag ha rutiner. Inte för att jag bara kan se att det går till på ett sätt, utan för att jag kan föreställa mig så många sätt det kan gå till på så att det hela verkar kaos. Har jag mitt sätt så är det iaf en bana som är utstakad medan hela världen egentligen är ett stort kaos. Nu är jag INTE ett skolboksexempel, jag är mindre strukturerad än vad jag skulle behöva. Det tar väldigt lång tid för mig att träna in en vana. Men får jag en vana så är den trygg.

Men samtidigt kan jag även vara enkelspårig, särskilt på det rent praktiska området. Jag tycker man gör på ett visst sätt och så är det bra med det, men när jag samarbetar med min kompis kommer hon ofta på smartare sätt! Jag blir full av beundran. Så då kanske man är "rigid" på vissa områden. Men det som är intressant är att hon OXO är NPF, fast jag vet inte vad hon skulle få för diagnos om hon ville ha en, kanske atypisk autism och ADHD.

Moderator Titti:
Avdelad diskussion från tråden om Akiane Kramarik.

Alltså, nu måste jag ha lite hjälp.

Vad ÄR föreställningsförmåga? Och vad ÄR fantasi?

Gärna med några konkreta exempel.

Aspergarens bristande föreställningsförmåga gör det svårt för den att föreställa sig något den själv inte kunnat föreställa.

kiddie skrev:En anledning att jag själv har svårt med förändringar (inte i beteendet men i miljön) är att jag verkar se så mycket som andra inte ser. De verkar se en sammanslagen bild av vad de såg i går och för tio år sedan och så projicerar de ut den på världen. Jag verkar ta in mer av hur världen ser ut dag till dag. Minns jag var liten och de hade asfalterat om utanför vårt hus. Jag insåg det måste göras men hade en klump i magen och ville att asfalten skulle blekas snabbt för den nya, mörka asfalten syntes så tydligt för mig medan andra inte ens såg att det var nytt!

Oj vad jag känner igen detta. Jag tror att din förklaring är helt riktig. Våra sinnen bombarderas hela tiden med intryck och jag tror att det "normala" är att man omedvetet väver ihop de här intrycken med tidigare erfarenheter till ett sammanhang, och det är ju (om jag förstått saken rätt) en av de funktioner som verkar vara bristfällig hos oss aspergare. Därför kan det kännas jättejobbigt när saker förändrats - man får ju en helt "ny" situation att hantera och inte (som NT) samma situation med en liten detaljförändring.

kiddie skrev:Vad ÄR föreställningsförmåga? Och vad ÄR fantasi?

Jag tror att föreställningsförmåga skulle kunna beskrivas som förmågan att använda tidigare erfarenheter och aktuella intryck för att bilda sig en uppfattning av någonting (t.ex. hur man ska gå för att hitta mellan två olika ställen, hur en annan människa kan tänkas uppleva en situation, eller hur man kan lösa ett problem som man ställts inför).

Fantasi är väl kanske när man använder föreställningsförmåga när det egentligen inte är nödvändigt för förståelsen av en situation?

Jag tror iofs att begreppen i stor utsträckning går i varandra och ofta används som synonymer.

DIProgan skrev:Angående andra saker än människor är jag dock tämligen övertygad att vi kan ha mycket väl godkänd föreställningsförmåga.

Det är en uppfattning som jag inte delar, och jag har heller aldrig hört den förespråkas av någon som är insatt i autismspektrumproblematik, snarare tvärtom. Om du har några källor som stöder din uppfattning så får du gärna dela med dig!

Gafsan skrev:Jag tror att föreställningsförmåga skulle kunna beskrivas som förmågan att använda tidigare erfarenheter och aktuella intryck för att bilda sig en uppfattning av någonting (t.ex. hur man ska gå för att hitta mellan två olika ställen, hur en annan människa kan tänkas uppleva en situation, eller hur man kan lösa ett problem som man ställts inför).

Just att pussla ihop bitar från sådant jag varit med om, som folk har sagt, vad jag läst är jag synnerligen bra på. På något sätt trodde jag nog att föreställningsförmågan skulle vara lite mera magisk och spännande.

kiddie skrev:Just att pussla ihop bitar från sådant jag varit med om, som folk har sagt, vad jag läst är jag synnerligen bra på. På något sätt trodde jag nog att föreställningsförmågan skulle vara lite mera magisk och spännande.

Jag tror att när föreställningsförmågan fungerar så känns den självklar - inga konstigheter alls. Man inser nog själv sällan att det är just föreställningsförmågan som man använder öht. Men på de områden som ens föreställningsförmåga INTE funkar, så verkar det lätt som att andra har någon sorts nästan övernaturlig förmåga att få ihop saker...

(och ingen har ju påstått att aspergare helt skulle SAKNA föreställningsförmåga)

Nä, vi är ju alla olika.

Men jag har svårt med ord folk har lätt att förstå så det är bra om någon förklarar ibland.

Finns säkert olika sätt att föreställa sig, jag menar jag är på ett annat forum (majoriteten NT) och bad de som "tror" på evolution låtsas som de är kreationister och omvänt. När folk debatterar saker så ser jag rätt mycket från den andra sidan även när jag inte alls håller med, för att försöka förstå tankegången.

Så att föreställa sig att man inte tror på evolutionen borde väl vara lätt? Nehej det var det inte. Folk hade jättesvårt att komma med bra argument. Och då handlar det egentligen mest om att minnas andras argument men det gör de väl inte... Jag blev jätteförvånad att de var så klent byggda vad gällde att byta synvinkel på lek.

Jag försöker nog mer än de andra flesta att förstå hur andra tänker.

Jag vet de närstående med drag av aspergers har supersvårt att förstå mig, men det handlar kanske mer om att de vill ha sin vilja igenom om man ska göra ngt tillsammans. Men samtidigt tror jag oxo att de faktiskt inte förstår att andra kan tycka vissa saker är jobbiga. Så jag kan se hur vissa aspergare säkert inte alls kan föreställa sig speciellt bra.

Vilket som är vanligast vet jag inte. Jag menar jag har ju säkert nedsatt förmåga när jag inte orkar förstå folk som jag anser är för konstiga, när de ska se Lets dance och sånt tjafs.

Jag har ovanligt bra fantasi för att ha asperger, kanske lite för bra ibland. Rädd för mörkret .. kan ju finnas spöken där..

Detta med att personer med asperger ej skulle ha fantasi är nog mer ett utslag av ens egna upplevelser av personer med asperger än något som generellt kan sägas om gruppen. Då asperger är ett syndrom behöver inte alla uppfylla alla symptom. Så egenskaperna är helt olika.

Gafsan skrev:Enligt Wings symtomtriad så är just bristande föreställningsförmåga en av de tre hörnpelarna i autismspektrumproblematik. Har man inga problem på den fronten så är man med ganska stor säkerhet feldiagnosticerad.

Om Wings symtomtriad hade skrotats till förmån för nya förklaringsmodeller är jag säker på att NÅGON som läser här borde ha känt till det.

Definitionen utav autismspektrumet har förändrats i vissa avseenden. Att idag hävda att man med stor säkerhet är feldiagnosticerad för att man inte har problem med föreställningsförmågan är ett alltför absolut yttrande.

Autismsmurfen skrev:Att ha asperger innebär att man tänker lite annorlunda, och kan göra att man kommer på något som ingen annan har tänkt på. Några som misstänks ha asperger är Gary Nyman, Einstein och skaparen av Pokemon. Deras idéer är så pass långt från det normala att det nog vore svårt för en kreativ NT att få dem.

Klokt skrivet. Mycket träffsäkert. Jag anser också att personer med Asperger enbart tänker lite annorlunda, inte mer begränsat än andra.

Gafsan skrev:Vi som har aspergers syndrom har en nedsatt föreställningsförmåga (den ligger ju till grund för vårt stereotypa beteende - har man inte förmågan att föreställa sig olika alternativ så väljer man gång på gång samma beteende

Jag tror inte att man måste ha en nedsatt föreställningsförmåga för att ha Asperger så således håller jag inte med om det absoluta påståendet. Vidare anser jag inte att ett stereotypt beteende har någonting att göra med en bristande föreställningsförmåga. Jag tror att det handlar om trygghet.

Gafsan skrev:Våra ideer är förmodligen i genomsnitt sämre än NT´s ideer (det är därför AS är ett funktionshinder och NT inte är det)

Jag ser att ditt yttrande är ett förmodande men jag känner mig ändå nödgad att bidra med en mottes. Jag tror, likt Autismsmurfen, att de idéer som en person med Asperger har inte är sämre än andra människors, utan bara i vissa fall annorlunda. Funktionshindret anser jag främst ligger i individens subjektiva lidande och inte i någonting utomstående absolut måste kunna märka av, genom att exempelvis värdera ens idéer. Naturligtvis finns det även mer uppenbara områden, så som svårigheter i social interaktion, men dessa menar jag är avhängiga det samhälle man lever i. Jag anser alltså inte att det ligger någon sanning i ditt förmodande om att våra idéer generellt sett skulle vara sämre.

Schmetterling skrev:Ja, det är tryggt att göra samma lika jämt. Det är tryggt för att man vet vad som ska hända, precis som det är otryggt att inte veta det.

Jag håller med dig Schmetterling. Anledningen till att vi kan agera stereotypt eller vara extra känsliga för förändringar anser jag vara kopplat till tryggheten i det man känner till. Jag begriper samtidigt att Gafsan har gjort en koppling mellan att föredra det man känner till och en eventuellt bristande förmåga att föreställa sig det man inte känner till. För mig personligen kan jag dock föreställa mig alla slags scenarier och jag har valt att följa de rutiner som passar mig bäst. Detta valet har jag gjort efter noggrant övervägande utav alla föreställda alternativ.

Autismsmurfen skrev:Mitt ritualbeteende har också med trygghet att göra. Möjligen kan det även bero på dålig organisationsförmåga också, men inte brist på fantasi.

Ja det håller jag med dig om. Visst kan det även ha att göra med svårigheter att planera om och organisera för nya situationer.

Autismsmurfen skrev:Är det inte även vanligt att ha en egen fantasivärld vid AS?

Det sa en grabb med Asperger som en dokumentärfilm på SVT handlade om att han hade. Själv har jag väl inte direkt fantasivärldar i verkligheten, men i allra högsta grad i mina drömmar. En gång tog jag en 1½ månads paus ifrån studier och arbete för att ägna mig åt att sova på heltid. Då hann jag vara med om många storslagna och påkostade äventyr i drömlandet.

Gafsan skrev:Det vore intressant att höra vad du har för teorier kring bakgrunden till den bristande flexibilitet och variation i tanke och handling som är ett av huvudsymtomen och ett absolut krav för en AS-diagnos enligt de diagnosmanualer som används.

I Sverige används ICD-10. Även DSM-IV kan användas som vägledning men inte för diagnos.

A disorder of uncertain nosological validity, characterized by the same type of qualitative abnormalities of reciprocal social interaction that typify autism, together with a restricted, stereotyped, repetitive repertoire of interests and activities. It differs from autism primarily in the fact that there is no general delay or retardation in language or in cognitive development. This disorder is often associated with marked clumsiness. There is a strong tendency for the abnormalities to persist into adolescence and adult life. Psychotic episodes occasionally occur in early adult life.

Autistic psychopathy
Schizoid disorder of childhood

Jag utgår därför att du hänvisar till en begränsad stereotyp, upprepande repertoar av intressen och aktiviteter. Mina tankar om det är att ett ritualiserat levnadssätt inte behöver ha att göra med en bristande föreställningsförmåga, utan att det snarast torde ha att göra med trygghetskänslor.

Gafsan skrev:Om du inte håller med om att bristande föreställningsförmåga skulle vara en del av orsaken till denna märkliga egenskap (vilket ju verkar vara den allmänt vedertagna förklaringen) så antar jag att du har någon alternativ förklaring?

Som andra, och nu även jag själv, har beskrivit så tror jag att det handlar om trygghet. En jämförelse kan göras med barn som också föredrar repetition och trygghet. Förutsägbarheten i sig är lugnande. För en person med Asperger så uppfattas delar utav världen som väldigt oförutsägbara och ger upphov till oroskänslor. Jag hänvisar då främst till exempelvis social interaktion, mänskligt beteende och kroppsspråk. För att lugna sig själv ifrån all den oron så krävs lite ökad trygghet. Därför söker man sig till upprepade handlingar och förutsägbara situationer, för att inte bli överfylld utav oro.

tahlia skrev:Många aspergare har problem med förändringar - det stressar dem, framkallar ångest och gör dem oroliga/osäkra. Handlar det om att de aldrig kunnat tänka sig att något någonsin skulle kunna vara annorlunda? Nej, det handlar om att det ligger mycket trygghet i igenkänning och stabilitet.

Just så anser jag också att det ligger till. Bra beskrivet, och givetvis (som du skrev bara att jag inte fick med det i citatet) så gäller detta för alla människor. Vårt eventuella extrabehov har enligt min uppfattning enbart att göra med att kompensera för den extra ångestbelastning vi utsätts för.

DIProgan skrev:Mina egna drömmar brukar vara filmiska till upplägget men intressantare än något jag sett i verkligheten och jag brukar få visionär på personlighets tetsterna.

Där är vi väldigt lika. Jag fungerar på samma sätt och har inga problem alls med min kreativitet. Eventuella brister ligger i sånt fall i min förmåga att genom intuition förutse mänskligt beteende.

kiddie skrev:Lite på liknande sätt vill jag ha rutiner. Inte för att jag bara kan se att det går till på ett sätt, utan för att jag kan föreställa mig så många sätt det kan gå till på så att det hela verkar kaos. Har jag mitt sätt så är det iaf en bana som är utstakad medan hela världen egentligen är ett stort kaos.

Oh även det var en väldigt vis tanke. Ja visst kan ens förmåga att föreställa sig fantastiskt många eventuella sätt bli alarmerande jobbig att hantera. För mig handlar det främst om att jag tänker i ett sådant detaljstyrt tänkande att varje metod blir en fil. Får man för många filer blir det för mycket och eftersom jag inte bedömer filerna och placerar dem i grupper utefter likheter etc så får jag jättemånga saker att hålla reda på. Likadant är det när jag minns människor. Jag grupperar dem inte utan minns dem en och en. Likadant är det när jag minns historiska händelser ur mitt liv. Jag minns dem en och en i kronologisk ordning. Detta detaljtänk är vad som för mig leder till kaoset, och som du beskrev det kiddie så kan det således bli bekvämare att följa en rutin jämt och ständigt.

LordNelson skrev:Aspergarens bristande föreställningsförmåga gör det svårt för den att föreställa sig något den själv inte kunnat föreställa.

Det är en universell regel som gäller alla människor.

Gafsan skrev:Våra sinnen bombarderas hela tiden med intryck och jag tror att det "normala" är att man omedvetet väver ihop de här intrycken med tidigare erfarenheter till ett sammanhang, och det är ju (om jag förstått saken rätt) en av de funktioner som verkar vara bristfällig hos oss aspergare. Därför kan det kännas jättejobbigt när saker förändrats - man får ju en helt "ny" situation att hantera

Ja. Varje situation, metod, människa, händelse osv blir till en enhet att hantera. Utan att generalisera och sätta saker i sammanhang blir det lätt jobbigt. I det konceptet tror jag att man ligger betydligt närmare sanningen om vad som föranleder Aspergares rutinbehov än att hävda att det skulle ha att göra med bristande föreställningsförmåga.

Gafsan skrev:

DIProgan skrev:Angående andra saker än människor är jag dock tämligen övertygad att vi kan ha mycket väl godkänd föreställningsförmåga.

Det är en uppfattning som jag inte delar, och jag har heller aldrig hört den förespråkas av någon som är insatt i autismspektrumproblematik, snarare tvärtom. Om du har några källor som stöder din uppfattning så får du gärna dela med dig!

Jag delar den uppfattningen och konceptet att ha en obehindrad föreställningsförmåga för allt utom för just hur medmänniskor tänker stämmer väl överens med mitt eget sätt att fungera.

xayide skrev:Jag har ovanligt bra fantasi för att ha asperger, kanske lite för bra ibland. Rädd för mörkret .. kan ju finnas spöken där..

Det finns inget fog för fördomen att personer med Asperger absolut skulle ha sämre fantasi än de människor som inte har diagnosticerats med Asperger. Jag blir också ibland obefogat rädd när jag är i exempelvis mörka byggnader, och det tror jag att många andra människor också blir.

- - -

Angående min egen föreställningsförmåga.

Jag kan föreställa mig mekaniker.
Med lätthet kan jag få upp en bild i mitt huvud av hur maskiner fungerar.

Jag kan skriva skönlitteratur.
Med lätthet kan jag hitta på fantastiska äventyr. Någonting som mina böcker dock saknar är djupare mänskliga historier så som hur personerna tänker osv. Istället är min skönlitteratur saklig men extremt fantasifull.

Jag kan föreställa mig olika framtidsscenarier.
Inför allt jag planerar så planerar jag in i minsta detalj nödprotokoll för även de minst troliga händelserna. När jag åker bil är jag alltid redo att krocka och när jag åker till skola eller arbete så räknar jag alltid med att någon ska ha hoppat framför tunnelbanan. Jag försöker att vara redo på så mycket som möjligt, men är givetvis inte beredd på allt. När någonting för mig oväntat händer så kan jag bli helt låst. Exempelvis frågade en gång en tjejkompis mig när jag ville skaffa barn. Då vart jag tyst väldigt länge och fick svår ångest.

Jag kan tala med kopior av bekanta i min fantasi.
När jag lär känna människor så memorerar jag deras funktionssätt mycket detaljerat och skapar mig en kopia utav individen att testkonversera med inför verkliga möten. Jag blir väldigt sällan överraskad av vad människor jag känner väl säger när vi träffas i verkligheten.

osv osv osv

Så det är inte något fel på min föreställningsförmåga sålänge det inte gäller nya människor.

De problem jag har är snarare att läsa av människor, att förstå varför de tänker som de gör, att föreställa mig människors utseenden, att läsa mellan raderna osv. Sådant kan leda till ångest för mig. Även att generalisera och se sammanhang har jag svårt med. Dock har jag inga problem i övrigt med min föreställningsförmåga eller med min fantasi.

Kanske inte så konstigt om man har det lite jobbigt ibland. Brukar oxo ha massa idéer vad som kan hända även under turer eller promenader som folk uppfattar som slentrian.

Som bilar i motsatt riktning, tänker mig att en av dem bryter ut och krockar med oss, att det ska komma ett tåg fast bommarna är uppe och hur det kommer att bli och ibland även här hemma kan jag fundera på hur det skulle bli om ett flygplan störtade i vårt bostadsområde.

(Som El Al 1862...)



Finns det en drömtråd måhända? Undrar oxo hur folk med mindre föreställningsförmåga drömmer. Fan mina drömmar är galna...

kiddie skrev:Finns det en drömtråd måhända? Undrar oxo hur folk med mindre föreställningsförmåga drömmer. Fan mina drömmar är galna...

Mina drömmar är realistiskt uppbyggda i den meningen att samma fysikaliska lagar gäller däri som i verkliga livet (mestadels). Dock brukar drömmarna vara betydligt mer händelserika och äventyrliga än mitt vakna liv. Det är för mig lite som Narnia fast med högre trovärdighet.

Dock finns det ju naturligtvis undantag när jag väljer att flyga och liknande. Detta brukar dock enbart förekomma på eget initiativ: dvs att jag har blivit såpass vaken i min sömn att jag kan styra och ställa vad jag vill ska förekomma i mina drömmar. Då brukar jag passa på att bryta lite mot de fysikaliska lagarna.

Det mäktigaste tycker jag dock är alla de äventyr man är med om som man inte själv medvetet har regisserat utan som man spelar en roll i. De blir så påkostade vad det gäller specialeffekter, antal statister osv.

Jag tycker om att drömma och att fantisera även när jag är vaken =)

Men som du skrev:

Det vore intressant om någon som anser sig ha begränsad föreställningsförmåga beskrev hur de drömde.

Jag har väldigt stor? fantasi, jag tänker rent allmänt i bilder och inte linjärt, fantiserar dagligen om allt och inget, för att stimulera mitt sinne. Önskar många ggr jag kunnat måla, göra filmer å liknande, så man kunnat visa vad jag fantiserar om, för att inte tala om vad jag drömmer om.

Föreställningsförmågan min, går samma med att jag just tänker i bilder, använder det väldigt mycket i problemlösning.

Jag har AS, så de borde finnas fler som har AS och har en stor fantasi och föreställningsförmåga.

SoulPain skrev:Önskar många ggr jag kunnat måla, göra filmer å liknande, så man kunnat visa vad jag fantiserar om, för att inte tala om vad jag drömmer om.

Så känner jag också. Det finns så mycket som tyvärr bara existerar i ens föreställningsvärld och som med ord är svårt att förklara för sina medmänniskor. Främst skulle jag vilja kunna rita bra.

SoulPain skrev:Jag har AS, så de borde finnas fler som har AS och har en stor fantasi och föreställningsförmåga.

Ja givetvis. Jag tror att antagandet om att människor med Asperger skulle ha en sämre generell föreställningsförmåga än andra människor är ogrundat och en efterhängsen fördom.

Gripandekylig skrev:

SoulPain skrev:Jag har AS, så de borde finnas fler som har AS och har en stor fantasi och föreställningsförmåga.

Ja givetvis. Jag tror att antagandet om att människor med Asperger skulle ha en sämre generell föreställningsförmåga än andra människor är ogrundat och en efterhängsen fördom.

Det kan ju också vara så att många av aspergarna som skrivit i tråden har högre föreställningsförmåga än aspergare generellt.

Kan absolut vara fallet. Det som är lite jobbigt med att dra slutsatser från ett internetforum är att de som inte ens använder datorer kanske, aldrig blir representerade.

Schmetterling skrev:Det kan ju också vara så att många av aspergarna som skrivit i tråden har högre föreställningsförmåga än aspergare generellt.

kiddie skrev:Kan absolut vara fallet. Det som är lite jobbigt med att dra slutsatser från ett internetforum är att de som inte ens använder datorer kanske, aldrig blir representerade.

Det är möjligt; så kan det vara.

Min ståndpunkt: att jag inte tror att en bristande föreställningsförmåga är ett absolut kriterium för att diagnosticeras med Asperger, är inte en åsikt som jag har grundat på mina erfarenheter ifrån detta forum, utan en slutsats som jag har kommit fram till efter att på ett rationellt sätt ha funderat igenom saken, utefter de egna tankar om psykiatri och beteendevetenskap som jag har utvecklat dessutom förhållandevis fritt ifrån några studier av de vedertagna vetenskapsområdena i sig. Dock prövade jag givetvis min tes gentemot den information om diagnoskriterierna som finns tillgänglig och kom fram till att den höll för en kritisk granskning. Dock är den åsikten som sagt inte grundad på några erfarenheter härifrån.

Visst kan man ändå klart se att de allra flesta som skrivit i denna tråd har varit av min uppfattning, och visst finns möjligheten att de som anser att en bristande föreställningsförmåga faktiskt är ett kriterium för att diagnosticeras med Asperger inte har kommit tilltals. Jag kan dock inte se något skäl till varför det skulle vara sannolikt, men visst är det möjligt.

Jag vet på WAIS skulle man sätta serierutor i rätt ordning. Och berätta historian. Vilket jag klarade galant. Tyckte jag. Men jag lyckades alltså få dem fel mot vad som var tänkt. Blev väldigt förvånad.

kiddie skrev:Jag vet på WAIS skulle man sätta serierutor i rätt ordning. Och berätta historian. Vilket jag klarade galant. Tyckte jag. Men jag lyckades alltså få dem fel mot vad som var tänkt. Blev väldigt förvånad.

Ja jag gjorde samma deltest. Jag kände visserligen på mig en situation där jag hade två valmöjligheter vilka föranledde två helt olika "poänger" i serien, men för att inte korrumpera framtida test så behöver vi inte gå in närmare på vilken serie det gällde. I en annan serie hade jag mixat ihop två detaljer. Jag blev också extremt förvånad över det.

Dock skulle jag tycka att det vore intressant att se hur personer utan Asperger klarar sig i just det deltestet. Överlag skulle jag vilja veta mer om testmetoderna, statistiken bakom och metodologin.

I den serie som jag mixat detaljerna i så bestod ju inte direkt mitt fel i att jag hade haft svårt att föreställa mig situationen. Snarast så var det något utav ett slarvfel utav mig att inte titta närmare på de visuella skillnaderna.

Men kan det ha med brister i föreställningsförmågan att göra?

kiddie skrev:Jag vet på WAIS skulle man sätta serierutor i rätt ordning. Och berätta historian. Vilket jag klarade galant. Tyckte jag. Men jag lyckades alltså få dem fel mot vad som var tänkt. Blev väldigt förvånad.

Det testet fick inte jag göra.

Kanske vad den som jag hittade på mer fantasirik? (Önsketänkande.) Nu så länge sedan att jag inte minns seriernas innehåll.

Gripandekylig skrev:skapar mig en kopia utav individen att testkonversera med inför verkliga möten

Det där är ett intressant verktyg. Det går att testa scenarior med grupper på 5-10 med fiktiva personer iaf på det sättet. Stoppa, backa, byta ut osv för att se vilken utfallsmängd det leder till.