KrigarSjäl skrev:Ska jag kunna skriva bra krävs det helt andra saker än 20/20 på högskoleprovets orddel.

Sorgligt men sant, inte minst för en majoritet av oss aspergare antar jag. Det hjälper ju inte att vara en duktig "ordbehandlare" när ens föreställningsförmåga på ett effektivt sätt hindrar ens försök till skönlitterärt skapande.

Man får trösta sig med att det gissningsvis ligger mera pengar i mindre kreativa yrken. Surt sa räven...


Moderator: Avdelat från denna tråd akiane-underbarnet-t8204.html. Flyttad från Aspergare off-Google med tillstånd från dem som skrev inlägg i tråden då den låg där.

Gafsan skrev:

KrigarSjäl skrev:Ska jag kunna skriva bra krävs det helt andra saker än 20/20 på högskoleprovets orddel.

Sorgligt men sant, inte minst för en majoritet av oss aspergare antar jag. Det hjälper ju inte att vara en duktig "ordbehandlare" när ens föreställningsförmåga på ett effektivt sätt hindrar ens försök till skönlitterärt skapande.

Man får trösta sig med att det gissningsvis ligger mera pengar i mindre kreativa yrken. Surt sa räven...

Alltså, sämre föreställningsförmåga tror jag mig inte ha...när jag läser en del författare känns det som att sitta och resonera med dem livs levande.
Det är som att umgås med en likasinnad polare eller nåt.
Alltså nåt helt annat än att bokstavstolka, kräva logik i handlingen, hänga upp mig på betydelser av ordspråk och liknande.

Det jag letar efter hos författare är saker som temperament, iakttagelseförmåga, mod, grader av utanförskap, integritet.
Upplevelser och omständigheter jag kan relatera till.
Rätt abstrakta känslomässiga prylar alltså.
Så alla som vill göra gällande att mitt inre skulle vara torftigt och fyrkantigt kan dra åt helvete.
Möjligen upplever de mitt inre som torftigt eftersom jag träffat valet att inte visa dem nåt av det inre.
Och det är ett val som bara jag förfogar över.
Mot falska människor har jag en hel kennel cerberoshundar.

Det jag är sämre på är allt tekniskt.
Vilket kanske gör mig otypisk, men så är det.
Jag är inte ämnad att bli ingenjör eller programmerare.
Alltifrån begåvningskurvor till erfarenheter och intresseområden pekar åt det hållet.

KrigarSjäl skrev:

Gafsan skrev:

KrigarSjäl skrev:Ska jag kunna skriva bra krävs det helt andra saker än 20/20 på högskoleprovets orddel.

Sorgligt men sant, inte minst för en majoritet av oss aspergare antar jag. Det hjälper ju inte att vara en duktig "ordbehandlare" när ens föreställningsförmåga på ett effektivt sätt hindrar ens försök till skönlitterärt skapande.

Man får trösta sig med att det gissningsvis ligger mera pengar i mindre kreativa yrken. Surt sa räven...

Alltså, sämre föreställningsförmåga tror jag mig inte ha...när jag läser en del författare känns det som att sitta och resonera med dem livs levande.
Det är som att umgås med en likasinnad polare eller nåt.
Alltså nåt helt annat än att bokstavstolka, kräva logik i handlingen, hänga upp mig på betydelser av ordspråk och liknande.

Det jag är sämre på är allt tekniskt.
Vilket kanske gör mig otypisk, men så är det.

Enligt Wings symtomtriad så är just bristande föreställningsförmåga en av de tre hörnpelarna i autismspektrumproblematik. Har man inga problem på den fronten så är man med ganska stor säkerhet feldiagnosticerad.

Naturligtvis är vi inte helt utan föreställningsförmåga bara för att den är sämre än andras. Jag uppskattar också skönlitteratur (och det verkar ju mycket vanligt bland aspergare). Men helt ärligt så tror jag att jag är en avsevärt duktigare skribent när det gäller faktatexter än skönlitteratur, och jag misstänker att jag är i gott sällskap.

Vet du någon skönlitterär författare som är diagnosticerad eller misstänkt aspergare? Jag kan inte komma på någon så här på rak arm.

Rakt av: Martina Lowden.

Mindre rakt av: det finns en uppsjö av sk knepiga personligheter i författarvärlden. Jag tror mig inte om att kunna ställa diagnoser postumt; vi har problemen tidsanda, samhällstyper etcetera att ta hänsyn till.

Men ingen kan slå i mig att de knepiga personligheterna är vanliga genomsnittssvenssons.

KrigarSjäl skrev: Rakt av: Martina Lowden.

Aha, intressant. Hon verkar ju populär bland kritikerna, själv får jag erkänna att jag inte kände igen namnet.

KrigarSjäl skrev:Mindre rakt av: det finns en uppsjö av sk knepiga personligheter i författarvärlden. Jag tror mig inte om att kunna ställa diagnoser, vi har problemet med tidsanda, samhällstyper etc att ta hänsyn till.

Men ingen kan slå i mig att de knepiga personligheterna är vanliga genomsnittssvenssons.

Nej, men alla som avviker från genomsnittet är ju inte aspergare. Det finns ju andra sätt att skilja sig från mängden. Sen tror jag att mycket av "knepigheterna" är rent poserande också. Många verkar väldigt benägna att se graden av excentricitet hos en konstnär som ett kvitto på dennes/dennas genialitet. Jag är dock ganska skeptisk.

Det jag är skeptisk mot är en eventuell tro att vanliga familjesvenssons skulle vara skapande genier, helt utan avvikelser.
De finns, men de knepiga typerna hör inte dit, de hör inte till det där Emma Hamberg-gänget.

Alla känner vi till exempel på 'självförbrännande konstnärsskap' och jag tror alltså inte att det rör sig om enbart poserande.

Leta gärna upp intervjuer med Martina Lowden, hon ger svar på tal angående misstankar om poserande.

Gafsan skrev:Enligt Wings symtomtriad så är just bristande föreställningsförmåga en av de tre hörnpelarna i autismspektrumproblematik. Har man inga problem på den fronten så är man med ganska stor säkerhet feldiagnosticerad.

Vad är föreställningsförmåga? Dum fråga kanske men ordet är lite en abstraktion och sånt vet jag inte på rak arm vad det är.

Det finns egentligen inte många människor alls som blir författare. Det är extremt svårt att bli publicerad. Jag vill ju självklart att du ska ha fel och att det visst finns ungefär procentuellt så många aspergare bland författarna som aspergare ur hela befolkningen. Men samtidigt så... det kanske inte gör det.

Jag gick flera år med tankarna att jag kan inte skriva längre för jag har aspergers och de kan inte skriva skönlitteratur. Började fundera över processen att skriva och undrade om min skapandeprocess var helt annorlunda andras, om jag kom förbi mina "problem" genom att vara kreativ på ett annat sätt. Och till viss del, ja jag tror faktiskt det.

Men det var trista år där jag trodde att jag kanske kan skriva faktatexter jag inte har intresse av osv. Eftersom jag kan det om jag sätter den sidan till. För skönlitteratur det kan inte aspergare skriva, det vet väl vem som helst!

Sedan träffade jag på ett helt gäng aspergare på sajten for NaNoWriMo, och jag bollade tankar med dem. De hade oxo hört att vi inte "kan", men avfärdat det som skitsnack. Det kändes verkligen skönt att faktiskt veta att det fanns andra kreativa aspergare därute.

Jag har en stor låda med låtar jag skrivit för 20 år sedan med text och musik, en färdigskriven roman som jag skrev som mycket ung (började när jag var 18, skrev sista lilla biten när jag var 20) innan diagnosen och två färdigskrivna efter. Jag kan se nu varför den första refuserades, inte för att den saknade ande, utan för att den var rätt illa tillrättalagd, ganska obeabetad och inte riktigt mogen. De andra har jag inte försökt få publicerad, en är behöver bearbetas massor men en är ganska klar egentligen. Har även ett otal oavslutade romaner. Började skriva romaner när jag var 14, men ingen av dem som så ung blev klar.

Lider fortfarande lite av sviterna "aspergare kan inte skriva skönlitteratur", för roman nummer ett är mycket mer intressant än roman nummer två. Den enda som gillat första delen av roman nummer två var en aspergare (romanen har två väldigt skiljda delar, en mycket introvert utan mycket handling och en händelserik med mycket dialog).

Men som sagt, inget utgivet men har en bekant som oxo skriver och hon har inte heller fått ut något, trots att hon är NT.

Om man tänker sig den där triaden så kanske alla är lite olika, att man inte har lika mycket i varje tredjedel beroende på person? Jag har märkt att jag är väldigt aspig på vissa områden och inte alls lika mycket på andra, och man kan träffa en aspie som har det motsatta och det kan bli rätt... spännande.

För jag är INTE feldiagnosticerad. Kändes lite som om... kanske är jag det kanske har jag för svaga drag för att vara på riktigt. Ganska lätt ibland att jag får det tvivlet. Det brukar gå över efter att jag umgåtts med NT dock. Men ibland med andra med aspergers kan jag ibland känna att jag har det nog väldigt milt. Och sedan så har de mildare drag än jag på en annan aspiegrej. Och sedan så blir jag bara sååååå förvirrad och vet inte vad jag ska tro och tycka och känna.

Mitt specialintresse sedan jag var 8 är att skriva. Jag ville bli författare. Inget annat dög. Det intresset har alltid varit med mig. Känns som det är därför jag föddes till detta livet. Inte mycket annat spelar roll.

Har Martina Lowden skrivit annat än Allt? Jag tycker nämligen inte att en "roman" som i princip är ens säreget skrivna dagbok utgiven av ett förlag är en roman. Den kallas "dagboksroman" och det mest intressanta med den är att den handlar om språk (jag gillar "romanlika" böcker om språk) snarare än har en handling. Det finns ingen röd tråd i handlingen. Den är i mina ögon inte ett tecken på fantasi i alla fall, däremot språklig förmåga.

Att kulturkritikerna älskade henne är väl inte så konstigt. De brukar älska litteratur som är språkligt avancerad och speciell och balanserar på gränsen till vad svenssons över huvud taget klarar av att hacka i sig.
Nu är det många år sedan jag läste den, men den står i bokhyllan. Jag kanske borde läsa om den för att se om jag har samma uppfattning i dag.

Gafsan skrev:Enligt Wings symtomtriad så är just bristande föreställningsförmåga en av de tre hörnpelarna i autismspektrumproblematik. Har man inga problem på den fronten så är man med ganska stor säkerhet feldiagnosticerad.

Jag är fortfarande övertygad om att du läser det där alldeles för bokstavligt. Står det verkligen att alla autister garanterat och bevisat har en bristande föreställningsförmåga?

tahlia skrev:

Gafsan skrev:Enligt Wings symtomtriad så är just bristande föreställningsförmåga en av de tre hörnpelarna i autismspektrumproblematik. Har man inga problem på den fronten så är man med ganska stor säkerhet feldiagnosticerad.

Jag är fortfarande övertygad om att du läser det där alldeles för bokstavligt. Står det verkligen att alla autister garanterat och bevisat har en bristande föreställningsförmåga?

Hörnpelarna är ju sånt som ska finnas med. De är grunden. Om en hörnpelare rycks bort rasar hela bygget.

Schmetterling skrev:

tahlia skrev:

Gafsan skrev:Enligt Wings symtomtriad så är just bristande föreställningsförmåga en av de tre hörnpelarna i autismspektrumproblematik. Har man inga problem på den fronten så är man med ganska stor säkerhet feldiagnosticerad.

Jag är fortfarande övertygad om att du läser det där alldeles för bokstavligt. Står det verkligen att alla autister garanterat och bevisat har en bristande föreställningsförmåga?

Hörnpelarna är ju sånt som ska finnas med. De är grunden. Om en hörnpelare rycks bort rasar hela bygget.

Jag får väl helt sonika finna mig i att bli kallad "feldiagnostiserad" av någon. Jag har vanan inne - rdos har slängt det på mig i åratal.

tahlia skrev:

Schmetterling skrev:

tahlia skrev:
Jag är fortfarande övertygad om att du läser det där alldeles för bokstavligt. Står det verkligen att alla autister garanterat och bevisat har en bristande föreställningsförmåga?

Hörnpelarna är ju sånt som ska finnas med. De är grunden. Om en hörnpelare rycks bort rasar hela bygget.

Jag får väl helt sonika finna mig i att bli kallad "feldiagnostiserad" av någon. Jag har vanan inne - rdos har slängt det på mig i åratal.

Det finns ju inget som säger att Wings beskrivning är hela sanningen. Den är ett försök att sortera, inte mer än så.

Schmetterling skrev:Har Martina Lowden skrivit annat än Allt? Jag tycker nämligen inte att en "roman" som i princip är ens säreget skrivna dagbok utgiven av ett förlag är en roman. Den kallas "dagboksroman" och det mest intressanta med den är att den handlar om språk (jag gillar "romanlika" böcker om språk) snarare än har en handling. Det finns ingen röd tråd i handlingen. Den är i mina ögon inte ett tecken på fantasi i alla fall, däremot språklig förmåga.

Att kulturkritikerna älskade henne är väl inte så konstigt. De brukar älska litteratur som är språkligt avancerad och speciell och balanserar på gränsen till vad svenssons över huvud taget klarar av att hacka i sig.
Nu är det många år sedan jag läste den, men den står i bokhyllan. Jag kanske borde läsa om den för att se om jag har samma uppfattning i dag.

Det finns ingenting som säger att en roman måste ha en röd tråd i handlingen för att vara en roman.

KrigarSjäl skrev:Det finns ingenting som säger att en roman måste ha en röd tråd i handlingen för att vara en roman.

Nej, det inser jag också, men det var ju inte heller det enda jag skrev om Allt.

Jag delar alltså inte din uppfattning att romanen inte skulle vara kreativ.

OK läst på lite.

Enligt Wiki:

Frånvaro av eller bristande socialt samspel, i synnerhet med jämnåriga.
Frånvaro av eller bristande utveckling av verbalt och icke-verbalt språk.
Repetitiva och stereotypa aktiviteter av vilket slag som helst.

Avvikande socialt samspel skulle jag vilja säga, men bristande duger oxo.

Icke-verbala saker är väl det svåra, det formella språket klarar rätt många aspergare, fast visst kan man kalla det avvikande i vissa fall.

Stereotypier. Här tycker jag man blandar ihop två skilda saker. Jag har svårt att jämföra ett specialintresse med någon som hoppar upp och ner och viftar med händerna. Det sistämnda känns mer som antingen en reaktion mot stimuli (saknar en hörnsten i min fyrkant, sensorisk känlighet), eller ett sätt att skapa sitt eget fokus.

Nåväl, vad har föreställningsförmåga med detta att göra? Och vad menas med ordet? Menar ni att tänka på hur en miljö ser ut? Eller vilken handling som skulle kunna utspela sig och hur denna kan utvecklas åt olika håll? Eller handlar den om social föreställning, att man ska veta vad andra tänker? Eller är jag helt fel ute?

Det var också Lorna Wing och Judith Gould som i slutet av sjuttiotalet utvecklade den så kallade symtomtriaden, vanligen kallad Wings triad, som beskriver de avvikelser inom framförallt tre områden som personer med diagnoser inom autismspektrumet uppvisar.

Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel
Frånvaro av eller begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation
Nedsatt föreställningsförmåga, vilket innebär begränsningar i beteende, fantasi och intressen.

Det är den triaden som åsyftades.
Notera orden "i slutet av sjuttiotalet".

Lorna Wings triad kallas också för Wings triad eller bara symtomtriaden. Triaden utvecklades av forskarna Lorna Wing och Judith Gould i slutet av 1970-talet. De tre områdena är huvudrubriker i de olika diagnosmanualerna som används idag.

Symtomtriadens tre områden
Frånvaro av eller bristande socialt samspel, i synnerhet med jämnåriga
Frånvaro av eller bristande utveckling av verbalt och ickeverbalt språk
Repetitiva och stereotypa aktiviteter av vilket slag som helst

Flerinformation. Frågan är vilken av dem man går efter idag. Den här, så jag är inte feldiagnostiserad trots allt tydligen... förvirrande.

tahlia skrev:Notera orden "i slutet av sjuttiotalet".

Bara för att en teori är gammal behöver den inte vara felaktig. Teorin att jorden är rund har rätt många år på nacken och den står sig rätt så bra än idag...

Om Wings symtomtriad hade skrotats till förmån för nya förklaringsmodeller är jag säker på att NÅGON som läser här borde ha känt till det.

Gafsan skrev:

tahlia skrev:Notera orden "i slutet av sjuttiotalet".

Bara för att en teori är gammal behöver den inte vara felaktig. Teorin att jorden är rund har rätt många år på nacken och den står sig rätt så bra än idag...

Om Wings symtomtriad hade skrotats till förmån för nya förklaringsmodeller är jag säker på att NÅGON som läser här borde ha känt till det.

Den senare varianten (min post #2) tycks vara den aktuella, den nämner inget om föreställning eller fantasi.

OK då är jag med på att det finns olika triader.

Men hur bedömer man fantasi? Det finns ju de med autism som målar rent fantastiskt. Om de gör det realistiskt antar jag att det räknas som fantasilöst.

Och hur vet man vad någon annan kan föreställa sig? Och ju mer jag funderar på detta ORD ju mer vagt blir det, och jag fattar inte vad det betyder. Konkret.

Det är obsoleta uppfattningar om att vi skulle ha ett mer fyrkantigt och torftigt inre.
Det tänket kan dra åt fanders, jag har känslor så det både räcker och blir över.
Trots ett eventuellt kargt yttre.
Jag delar gärna med mig därav till förståsigpåarna.

Jag vet inte var du har hittat din triad, min finns bl.a. på autism- och aspergerförbundets hemsida

http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19410

och i boken "Autism - gåtans förklaring" av Uta Frith.