Har egentligen inte sagt något åt nån, förutom åt mina närmaste, men jag har varit på en utredning som pågått tre veckor. Blev "klar" i måndags. Tydligen har jag inte Aspergers, utan ADD med drag av AS. Jag hade en del Asperger-poäng, men inte så det räckte till en diagnos. Det var en AS-"expert" som strax innan jul började fundera på ifall jag faktiskt har det. Så jag har nu varit på några samtal med psykolog, psykiater, pedagogisk handledare och några till med befattningar jag inte kommer ihåg. Tydligen hade jag också social fobi som liten, men inte längre. Hade också visst beteende som var väldigt typiskt för Aspies, så därför fick jag väl då den diagnosen. Men som sagt, inte längre. Så jag antar att jag inte ska vara kvar på forumet då, eller?

Du har alltså haft AS och nu blivit friskförklarad?

LordNelson skrev:Du har alltså haft AS och nu blivit friskförklarad?

Jag läser det som att en AS-expert ansåg att utredning borde göras, att utredning sedan gjorts och visat att hon Mymlan inte uppfyller diagnoskriterierna.

Edit: Läste igen och gjorde nu din tolkning. Tar tillbaka ovanstående.

Mymlan skrev:Har egentligen inte sagt något åt nån, förutom åt mina närmaste, men jag har varit på en utredning som pågått tre veckor. Blev "klar" i måndags. Tydligen har jag inte Aspergers, utan ADD med drag av AS. Jag hade en del Asperger-poäng, men inte så det räckte till en diagnos. Det var en AS-"expert" som strax innan jul började fundera på ifall jag faktiskt har det. Så jag har nu varit på några samtal med psykolog, psykiater, pedagogisk handledare och några till med befattningar jag inte kommer ihåg. Tydligen hade jag också social fobi som liten, men inte längre. Hade också visst beteende som var väldigt typiskt för Aspies, så därför fick jag väl då den diagnosen. Men som sagt, inte längre. Så jag antar att jag inte ska vara kvar på forumet då, eller?

Klart att du får vara kvar på forumet! Det här forumet är ju inte bara till för aspergare, om jag förstått saken rätt, utan alla som har någon form av asperger-anknytning eller -intresse kan vara här.

De flesta här har aspergers, men det verkar även finnas ganska många som "bara" har drag av AS eller misstanke om AS eller andra diagnoser som autism.

Om man har tillräckligt mycket AS-drag för att ha haft en diagnos (om jag förstår dig rätt så har du haft en diagnos men uppfyller inte längre diagnoskriterierna fullt ut?) så tror jag att man kan ha mycket utbyte av att vara här. Hur som helst, grattis till att du inte längre har tillräckligt svår autismspektrumproblematik för att uppfylla asperger-kriterierna! Det är ju positivt såklart, men jag hoppas verkligen att du inte känner att du måste lämna forumet för den sakens skull!

Och jag håller med Gafsan, klart du kan vara här!

Själv funderar jag på om det bara inte råkar vara så att du idag är kapabel att kompensera din eventuella AS till den punkt att du inte längre tycks uppfylla kriterierna?
Själv skulle jag aldrig fått diagnos baserat enbart på mig själv idag - det var faktiskt min barndom och uppväxt som gjorde diagnosen solklar.

LordNelson skrev:Du har alltså haft AS och nu blivit friskförklarad?

Nej, om jag förstod rätt har jag aldrig haft AS, utan man har bara TROTT att jag haft det. Skumt...

Schmetterling skrev:Och jag håller med Gafsan, klart du kan vara här!

Vad bra

Mymlan skrev:Nej, om jag förstod rätt har jag aldrig haft AS, utan man har bara TROTT att jag haft det. Skumt...

Jag tänkte att någon behörig tidigare gett dig AS-diagnos?

En utredning består av flera delmoment där den kliniska bilden är en stor del av bedömningen. Människor är olika, doktorer är olika, synen på AS är olika och frågeställningen ses från olika perspektiv. Det betyder att man kan få olika diagnos av olika bedömare.

LordNelson skrev:

Mymlan skrev:Nej, om jag förstod rätt har jag aldrig haft AS, utan man har bara TROTT att jag haft det. Skumt...

Jag tänkte att någon behörig tidigare gett dig AS-diagnos?

Jodå, visst fick jag diagnosen av någon behörig. Minns dock inte om det var läkare, psykolog, psykiater eftersom jag bara var sex år då.

Mymlan skrev:

LordNelson skrev:

Mymlan skrev:Nej, om jag förstod rätt har jag aldrig haft AS, utan man har bara TROTT att jag haft det. Skumt...

Jag tänkte att någon behörig tidigare gett dig AS-diagnos?

Jodå, visst fick jag diagnosen av någon behörig. Minns dock inte om det var läkare, psykolog, psykiater eftersom jag bara var sex år då.

Hur känns det? Gör det någon skillnad för dej eller kvittar det?

slackern skrev:

Mymlan skrev:

LordNelson skrev:Jag tänkte att någon behörig tidigare gett dig AS-diagnos?

Jodå, visst fick jag diagnosen av någon behörig. Minns dock inte om det var läkare, psykolog, psykiater eftersom jag bara var sex år då.

Hur känns det? Gör det någon skillnad för dej eller kvittar det?

Jag kände mig ganska lättad, faktiskt. Skönt att jag inte har AS, liksom. Nu menar jag inget negativt, eller att det är nåt fel med de som har det, de flesta Aspies jag träffat är genomtrevliga och snälla, utan det känns som om ADD är ett "lättare" funktionshinder än AS, även om det kanske inte är det. Men så känner jag.

Jag har Asperger, ADD och Paniksyndrom.

Har varit nere i Indien i två veckor nu. Dem är så många och befolkningen så tät. Många av dem gör inget annat än sorterar, är tysta och har väldigt enformiga rutiner.

Många saker som beskriver Asperger syndrom...

Säger inte att halva Indien har asperger, dem är ju trots allt väldigt fattiga och klimatet är extremt varmt. 38-40 grader.

Men jag fick en vibb om att Asperger är en diagnos som folk har börjat hitta på för att vi börja bli väldigt många människor. Alla kan inte hållas vid liv och leva ett fantastiskt liv. Det gäller bara att vara nöjd med det man har. Och uppehålla det man vill ha kvar!

fredrik_192 skrev:Men jag fick en vibb om att Asperger är en diagnos som folk har börjat hitta på för att vi börja bli väldigt många människor. Alla kan inte hållas vid liv och leva ett fantastiskt liv. Det gäller bara att vara nöjd med det man har. Och uppehålla det man vill ha kvar!

Inte direkt det mest genomtänkta att säga.

fredrik_192 skrev:Men jag fick en vibb om att Asperger är en diagnos som folk har börjat hitta på för att vi börja bli väldigt många människor. Alla kan inte hållas vid liv och leva ett fantastiskt liv. Det gäller bara att vara nöjd med det man har. Och uppehålla det man vill ha kvar!

Jag förstår inte hur du menar.

tahlia skrev:

fredrik_192 skrev:Men jag fick en vibb om att Asperger är en diagnos som folk har börjat hitta på för att vi börja bli väldigt många människor. Alla kan inte hållas vid liv och leva ett fantastiskt liv. Det gäller bara att vara nöjd med det man har. Och uppehålla det man vill ha kvar!

Inte direkt det mest genomtänkta att säga.

Det mesta är genomtänkt vid en jämförelse...men det är bra att det är fler än jag som stör sig på totalt obildade hittepåresonemang.

Schmetterling skrev:Jag förstår inte hur du menar.

Jag kan spåra mina AS-gener några generationer bakåt och de personer som burit på dem har inte direkt haft en dans på rosor. Inte för att det fanns för många människor så de inte fick plats (faktum är att de alla har arbetat), utan för att de har reella svårigheter som orsakat problem.

Själv har jag t.ex stora problem att filtrera vilket gör att intryck mer eller mindre misshandlar mig, något som bevisligen inte direkt är standard, speciellt praktiskt eller på något vis "normalt". Något säger mig att jag skulle ha dessa svårigheter helt oavsett om någon "hittade på" diagnoser eller inte. Den stora skillnaden skulle vara att om ingen "hittat på" diagnosen så hade jag antingen svultit ihjäl på gatan, frusit ihjäl på dito eller helt sonika avlivat mig själv för ett flertal år sedan.

KrigarSjäl skrev:Det mesta är genomtänkt vid en jämförelse...men det är bra att det är fler än jag som stör sig på totalt obildade hittepåresonemang.

Beroende på vilket perpektiv man väljer och hur pass mycket man filterar det hela så visst finns det något där bakom, det har du rätt i, men på det stora hela känns det inte helt genomtänkt.

fredrik_192 skrev:Men jag fick en vibb om att Asperger är en diagnos som folk har börjat hitta på för att vi börja bli väldigt många människor. Alla kan inte hållas vid liv och leva ett fantastiskt liv. Det gäller bara att vara nöjd med det man har. Och uppehålla det man vill ha kvar!

Alltså den vibben tror jag dessvärre bar på en falsk slutsats. Asperger har ju inte funnits särskilt länge som diagnos: det stämmer, men det har ju ingen annan diagnos heller gjort. Människans hjärna är någonting som vi upptäcker mer och mer av för varje dag och det vi tidigare inte haft ord för att beskriva får namn och diagnoser. Asperger syndrom har inte hittats på för att vi börjar bli många människor; Asperger har blivit en diagnos därför att man upptäckt ett antal drag som kan vara tillräckligt starka hos en specificerad grupp människor för att de skall kunna urskiljas ifrån resten utav människorna.

I framtiden kommer det att finnas ännu fler diagnoser och ännu mer kunskap om hur vår hjärna fungerar. Kanske kommer inte människor med en neuropsykiatrisk predisposition inom det högfungerande autistiska spektrumet att i framtiden hänvisas till som aspergare, så det är ju ingen absolut sanning. Dock är det idag det närmsta sanningen vi har. Ge det några år dock, tills dess att DNA-forskning, neurologi och psykiatri har "funnit varandra", så får du en än mer sann beskrivning av det vi kallar för Asperger syndrom.

tahlia skrev:Något säger mig att jag skulle ha dessa svårigheter helt oavsett om någon "hittade på" diagnoser eller inte. Den stora skillnaden skulle vara att om ingen "hittat på" diagnosen så hade jag antingen svultit ihjäl på gatan, frusit ihjäl på dito eller helt sonika avlivat mig själv för ett flertal år sedan.

Håller med till 100%

tahlia skrev:

Schmetterling skrev:Jag förstår inte hur du menar.

Jag kan spåra mina AS-gener några generationer bakåt och de personer som burit på dem har inte direkt haft en dans på rosor. Inte för att det fanns för många människor så de inte fick plats (faktum är att de alla har arbetat), utan för att de har reella svårigheter som orsakat problem.

Själv har jag t.ex stora problem att filtrera vilket gör att intryck mer eller mindre misshandlar mig, något som bevisligen inte direkt är standard, speciellt praktiskt eller på något vis "normalt". Något säger mig att jag skulle ha dessa svårigheter helt oavsett om någon "hittade på" diagnoser eller inte. Den stora skillnaden skulle vara att om ingen "hittat på" diagnosen så hade jag antingen svultit ihjäl på gatan, frusit ihjäl på dito eller helt sonika avlivat mig själv för ett flertal år sedan.

Jag ber om ursäkt: Det blev fel i citeringen, frågan var menad åt fredrik.

Naturligtvis ska du va kvar, annars lämnar jag åxå stället omg

Schmetterling skrev:

tahlia skrev:

Schmetterling skrev:Jag förstår inte hur du menar.

Jag kan spåra mina AS-gener några generationer bakåt och de personer som burit på dem har inte direkt haft en dans på rosor. Inte för att det fanns för många människor så de inte fick plats (faktum är att de alla har arbetat), utan för att de har reella svårigheter som orsakat problem.

Själv har jag t.ex stora problem att filtrera vilket gör att intryck mer eller mindre misshandlar mig, något som bevisligen inte direkt är standard, speciellt praktiskt eller på något vis "normalt". Något säger mig att jag skulle ha dessa svårigheter helt oavsett om någon "hittade på" diagnoser eller inte. Den stora skillnaden skulle vara att om ingen "hittat på" diagnosen så hade jag antingen svultit ihjäl på gatan, frusit ihjäl på dito eller helt sonika avlivat mig själv för ett flertal år sedan.

Jag ber om ursäkt: Det blev fel i citeringen, frågan var menad åt fredrik.

Blev lite för tagen av titeln "Tydligen har jag inte AS heller?"

I Indien kände jag mig mera Accepterad att vara den person som jag är.

Frågade på ett formellt vis, flera indier varför dem inte lider av deras fattigdom och inte blir deprimerade. Alla var för det mesta glada och arbeta samtidigt hårt.

Fick samma svar av dem flesta. Det finns något individuellt i varje person, Som skiljer sig från allt utseende (Låter som spirituellt religions rapakalja).

Men i en viss grad blev jag lite andligt berörd. Vet att detta kanske inte charmar "Krigarsjäl" men jag kände mig som en bättre människa.

Hur som helst var slutsatsen att allt handlar om att ta hand om sin familj och ta hand om dem man älskar. För att hålla dem vid liv.