Är det någon som vet hur vanligt det är för aspies att bli utsatta för sexuella övergrepp? Känner flera aspietjejer som blivit utsatta för våldtäkt och undrar om detta kan vara vanligare bland oss än neurotyperna eftersom vi ofta inte är lika bra på att läsa av situationer. Vad tror ni?

Pazuzu93 skrev:Är det någon som vet hur vanligt det är för aspies att bli utsatta för sexuella övergrepp? Känner flera aspietjejer som blivit utsatta för våldtäkt och undrar om detta kan vara vanligare bland oss än neurotyperna eftersom vi ofta inte är lika bra på att läsa av situationer. Vad tror ni?

Du kanske borde precisera lite? I vilket sammanhang:

1. Som barn av bio-föräldrar
2. Som barn av adoptivföräldrar
3. Som vuxna av NT
4. Som vuxna av andra aspies.

Isf skulle jag finna det mycket intressant, men jag vet inte hur det förhåller sig, fast det är ju möjligt att reda ut (quizen ).

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar?

Jag menade: hur vanligt är det att folk med AS blir utsatta för sexuella övergrepp? Inte bara i barndomen utan främst som tonåringar och vuxna (för där tror jag det är vanligast). Vem förövaren skulle vara är jag helt ointresserad av, jag vill veta om vi är extra utsatta för detta eftersom vi ofta har svårt att avläsa situationer och människors intentioner.

Attans, nu höll jag på att skicka samma inlägg igen. Man ska inte göra sjutton saker samtidigt när man internettar...

Nu är ju sexuella övergrepp väldigt vanliga ö h t så det är förstås svårt att veta om Aspergare är extra utsatta, men jag gissar att medfödd naivitet och lågassertivitet ändå ger extra stor risk att bli måltavla för predatorer med näsa för vem som blir lättaste bytet.

Jag känner många Aspergare/känsliga personer - både manliga och kvinnliga - som blivit sexuellt utnyttjade av lärare, familjemedlemmar, barnvakter mm. Några har blivit våldtagna av främmande män, inkl min lillasyrra.

Andra (som jag t ex) har mer bara dragit till oss partners som gärna utnyttjar en på alla möjliga sätt, inkl ekonomiskt och sexuellt, för att man var för timid och lättmanipulerad för att fatta läget eller våga säga ifrån. Dock så tvingar ju nödvändigheten fram att man faktiskt lär sig det så småningom och då kanske man blir mer vaken och svårmanipulerad än de flesta.

Jag har också hört det där.men allså jag menar Aspergare som säger att dom har blivit utsatta för våldtäkt och sånt.

Hej Salemo! Vad menar du med "säger att de blivit utsatta för våldtäkt"? Menar du att det är vanligt att man anklagar oskyldiga människor för såna brott?

Nej så menade jag inte. vad jag menar att personer med AS har ofta blivit utsatta för sånt.jag snackar inte om falska anklagelser. det är inte jag för att döma. det finns rättssystem,domstolar och polismyndighet.
allså jag vill inte säga så mycket eftersom dessa saker har kommit upp i en studiecirkel som jag har varit på.

Aha, då förstår jag hur du menade!

Pazuzu93 skrev:Är det någon som vet hur vanligt det är för aspies att bli utsatta för sexuella övergrepp? Känner flera aspietjejer som blivit utsatta för våldtäkt och undrar om detta kan vara vanligare bland oss än neurotyperna eftersom vi ofta inte är lika bra på att läsa av situationer. Vad tror ni?

minna egna erfarenheter...
tror för gått om menniskor.. jag hanmnar i en situva tjon å innser inte de förns de e försent..just för att jag tror så gott.. lätt lurad ..ett lätt byte..
jag har själv råkat välllldigt illa ut å mitt svar på din fråga ... jag kenner oxå många å alla tyx ha hamnat i nästan edentiska hendelser.. jag tror vi e lätta byten för de som ser oss ser oss som ett litet barn som tyr sig till någon att lita på.....en venn

fan va otäckt.. har aldrig tänkt på det där...

Jag har blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Utav två killar som troligtvis visste om min funktionsnedsättning.

Min tolkinging utav det, nu efteråt, är att jag tror dom killarna (fulla) trodde jag var mindre intelligent, eller på något sätt förståndshandikappad, och trodde inte jag skulle förstå vad dom höll på med, när dom väl vräkre ur sej dom oerhört grova orden och meningarna. Det var en utav dom två som sa orden, och den andre stod bakom och skrattade. I mina ögon är dom båda lika mycket skyldiga.

Inte för att jag i min vildaste fantasi kan förstå att det skulle vara någon slags ursäkt att ge sej på någon med handikapp eller funktionsnedsättning. Men det finns tyvärr dom som inte är modigare än så, och tror att det är OK, och något man kan komma undan med att göra.

catasa skrev:Jag har blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Utav två killar som troligtvis visste om min funktionsnedsättning.

Min tolkinging utav det, nu efteråt, är att jag tror dom killarna (fulla) trodde jag var mindre intelligent, eller på något sätt förståndshandikappad, och trodde inte jag skulle förstå vad dom höll på med, när dom väl vräkre ur sej dom oerhört grova orden och meningarna. Det var en utav dom två som sa orden, och den andre stod bakom och skrattade. I mina ögon är dom båda lika mycket skyldiga.

Inte för att jag i min vildaste fantasi kan förstå att det skulle vara någon slags ursäkt att ge sej på någon med handikapp eller funktionsnedsättning. Men det finns tyvärr dom som inte är modigare än så, och tror att det är OK, och något man kan komma undan med att göra.

Det är så extremt lågt att göra så, både att säga själva orden och att stå bredvid och skratta eller hålla med. Jag förstår precis hur du kände dig då även om jag aldrig blivit utsatt för just sexuella trakasserier utan mobbing, men det är precis lika illa båda två.
Jag önskar jag hade varit där och kunnat ge dem en tillrättavisning.

<a href="http://www.sos.se/sos/publ/referat/0036-008.htm">Neuropsykiatriska aspekter av sexuella övergrepp, av Christopher Gillberg</a>.

Deprimerande och bitvis fördomsfullt, men läsvärt. Vad jag mest av allt saknar är förslag till lösningar. Hur skyddar man sig själv, eller sitt barn?

Isabo skrev:

catasa skrev:Jag har blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Utav två killar som troligtvis visste om min funktionsnedsättning.

Min tolkinging utav det, nu efteråt, är att jag tror dom killarna (fulla) trodde jag var mindre intelligent, eller på något sätt förståndshandikappad, och trodde inte jag skulle förstå vad dom höll på med, när dom väl vräkre ur sej dom oerhört grova orden och meningarna. Det var en utav dom två som sa orden, och den andre stod bakom och skrattade. I mina ögon är dom båda lika mycket skyldiga.

Inte för att jag i min vildaste fantasi kan förstå att det skulle vara någon slags ursäkt att ge sej på någon med handikapp eller funktionsnedsättning. Men det finns tyvärr dom som inte är modigare än så, och tror att det är OK, och något man kan komma undan med att göra.

Det är så extremt lågt att göra så, både att säga själva orden och att stå bredvid och skratta eller hålla med. Jag förstår precis hur du kände dig då även om jag aldrig blivit utsatt för just sexuella trakasserier utan mobbing, men det är precis lika illa båda två.
Jag önskar jag hade varit där och kunnat ge dem en tillrättavisning.

Tack. Du får gärna "skydda" mej i framtiden, om något sådant skulle hända igen. Men då med ord bara.

Agatha skrev:<a href="http://www.sos.se/sos/publ/referat/0036-008.htm">Neuropsykiatriska aspekter av sexuella övergrepp, av Christopher Gillberg</a>.

Deprimerande och bitvis fördomsfullt, men läsvärt. Vad jag mest av allt saknar är förslag till lösningar. Hur skyddar man sig själv, eller sitt barn?

Den där texten handlade väl inte om sårbarheten för sexuella övergrepp hos NPF-personer, utan om risken för att föräldrar till dyl barn/tonåringar (särskilt odiagnosticerade) blir felaktigt misstänkta för det pga misstolkningar av barnens avvikande beteende?

I England är det en hel del föräldrar som felaktigt blivit misstänkta för övergrepp, Münchausen by Proxy mm - troligen pga att det där är mycket svårt att få AS-diagnos annat än som barn, samt att även om man har en diagnos så kan sociala myndigheter tolka barnens svårigheter i skolan, udda beteende mm som att det måste vara föräldrarna som gör något olämpligt med dem. En av dessa kände jag genom forum och fastän hon till slut fick rätt genom att slå sig ihop med andra utpekade föräldrar och ta det till TV, men kampen kostade henne livet. Mum who died of fear

Säkert kan det hända här i Sverige också, annars skulle de nog inte skriva en rapport om det. Men det löser ju inte problemet med alla de AST-personer som faktiskt blir sexuellt utnyttjade.

Hade en 17-årig HFA-flicka från Skottland (i en av de mejlinglistor jag hjälpte till att driva förut) som blev utnyttjad av sin lärare. Hon var oerhört naiv och trodde honom när han sa att det var helt normalt för alla flickor i klassen att ha sex med honom. Genom att hon anförtrodde sig till en av moderatorerna så kunde historien uppdagas och läraren anmälas. Tyvärr slutade det väldigt olyckligt. Hon hade redan anorektiska tendenser och slutade äta helt och hållet och fick läggas in och sondmatas. Hennes underbara far (en forskare som redan var änkling och medlem i vårt familjeforum) dog efter nåt år av stressen.

Inger skrev:Den där texten handlade väl inte om sårbarheten för sexuella övergrepp hos NPF-personer, utan om risken för att föräldrar till dyl barn/tonåringar (särskilt odiagnosticerade) blir felaktigt misstänkta för det pga misstolkningar av barnens avvikande beteende?

Den nämner att risken sannolikt är förhöjd, och hänvisar till Elvik.

Elvik, S. L., Berkowitz, C. D., Nicholas, E., et al. (1990). Sexual abuse in the developmentally disabled: dilemmas of diagnosis. Child Abuse Negl 14(4), 497–502.

Sammanfattningen beskriver risken för att föräldrar blir misstänkta, men fulltexten tar upp hur man kommunicerar med barn när man försöker fastställa vad som skett - oavsett om barnet blivit utsatt för ett övergrepp eller oskyldiga föräldrar misstänks.

Vissa partier gör mig arg. Jag kanske är överdrivet känslig, men nog hade man kunnat formulera det här stycket bättre?

Särskilt problematiskt är det att en del barn med Tourettesyndromet dels själva kan vara initiativtagare till sexuella handlingar, och dessutom genom sitt provocerande och sexuellt påträngande beteende utsätter sig för större risker än andra att faktiskt bli utnyttjade.

En neutral formulering hade varit att barnet genom sitt beteende utsätts för större risker.

I England är det en hel del föräldrar som felaktigt blivit misstänkta för övergrepp, Münchausen by Proxy mm -

Jag har ett vagt minne av att ha om det. Involverar något av fallen Lisa Blakemore-Brown?

Angående resten av det du skrev - jag hittar inte ord.

Inger skrev:
Hade en 17-årig HFA-flicka från Skottland (i en av de mejlinglistor jag hjälpte till att driva förut) som blev utnyttjad av sin lärare. Hon var oerhört naiv och trodde honom när han sa att det var helt normalt för alla flickor i klassen att ha sex med honom. Genom att hon anförtrodde sig till en av moderatorerna så kunde historien uppdagas och läraren anmälas. Tyvärr slutade det väldigt olyckligt. Hon hade redan anorektiska tendenser och slutade äta helt och hållet och fick läggas in och sondmatas. Hennes underbara far (en forskare som redan var änkling och medlem i vårt familjeforum) dog efter nåt år av stressen.

usch så hemskt, tragiskt och sorgligt.

Agatha skrev:

Inger skrev:Den där texten handlade väl inte om sårbarheten för sexuella övergrepp hos NPF-personer, utan om risken för att föräldrar till dyl barn/tonåringar (särskilt odiagnosticerade) blir felaktigt misstänkta för det pga misstolkningar av barnens avvikande beteende?

Den nämner att risken sannolikt är förhöjd, och hänvisar till Elvik.

Elvik, S. L., Berkowitz, C. D., Nicholas, E., et al. (1990). Sexual abuse in the developmentally disabled: dilemmas of diagnosis. Child Abuse Negl 14(4), 497–502.
Sammanfattningen beskriver risken för att föräldrar blir misstänkta, men fulltexten tar upp hur man kommunicerar med barn när man försöker fastställa vad som skett - oavsett om barnet blivit utsatt för ett övergrepp eller oskyldiga föräldrar misstänks.

OK.

Agatha skrev:Vissa partier gör mig arg. Jag kanske är överdrivet känslig, men nog hade man kunnat formulera det här stycket bättre?

Särskilt problematiskt är det att en del barn med Tourettesyndromet dels själva kan vara initiativtagare till sexuella handlingar, och dessutom genom sitt provocerande och sexuellt påträngande beteende utsätter sig för större risker än andra att faktiskt bli utnyttjade.

En neutral formulering hade varit att barnet genom sitt beteende utsätts för större risker.

Istämmer helt!

Agatha skrev:

Inger skrev:I England är det en hel del föräldrar som felaktigt blivit misstänkta för övergrepp, Münchausen by Proxy mm -

Jag har ett vagt minne av att ha om det. Involverar något av fallen Lisa Blakemore-Brown?

Ja, det var psykologen som hjälpte Debbie i hennes kamp.

På online-autismkonferensen så var det flera föräldrar från just England som hade råkat ut för liknande saker. Och psykiatrin där är fortfarande rena medeltiden! Har dussintals artiklar om folk (ofta NPF-are) som fått felaktiga diagnoser och låsts in och tvångsmedicinerats.

Angående Debbie - problemet med att inte våga söka, eller inte få, somatisk vård finns här också. Orsakerna är inte desamma, men resultatet är det. Eftersom jag helt tycks sakna förmåga att begränsa mig till det jag borde göra idag ilar jag iväg och startar en tråd om det.

(Än mer off-topic - du får PM när jag fått bukt med min huvudvärk.)

Det lät sorligt jag får tårar i ögona fast jag sitte i skola nu jag ska läsa geno,mn allt det här 1 gång till sen men jag kan säga att jag känne till det här liknade sätt men våga inte beärtta det.

Sessan skrev:

Pazuzu93 skrev:Är det någon som vet hur vanligt det är för aspies att bli utsatta för sexuella övergrepp? Känner flera aspietjejer som blivit utsatta för våldtäkt och undrar om detta kan vara vanligare bland oss än neurotyperna eftersom vi ofta inte är lika bra på att läsa av situationer. Vad tror ni?

minna egna erfarenheter...
tror för gått om menniskor.. jag hanmnar i en situva tjon å innser inte de förns de e försent..just för att jag tror så gott.. lätt lurad ..ett lätt byte..
jag har själv råkat välllldigt illa ut å mitt svar på din fråga ... jag kenner oxå många å alla tyx ha hamnat i nästan edentiska hendelser.. jag tror vi e lätta byten för de som ser oss ser oss som ett litet barn som tyr sig till någon att lita på.....en venn

Sessan!
Jag är precis som du, lättlurad och tror gott om andra fast jag borde lärt mig att inte göra det. Jag har råkat illa ut så många gånger pga detta. Blev utsatt för incest när jag var liten och blev våldtagen som tonåring och har inte begripit förrän det varit försent att jag endast blivit utnyttjad sexuellt och inte älskad för den jag var/är som jag inbillade mig

Läste någonstans om att flickor med NPF råkar mer illa ut när det gäller sexövergrepp men hittade det inte igen. Jag hittade däremot något annat på neuronätet..
http://user.tninet.se/~fxg297r/persp_om_sexuella_overgrepp.htm

Ja, den sexuella revolutionen var allt fin fin.
Man får ta det goda med det onda.
Perosnligen förespråkar jag uppdelning av könen och burka. Jag vet att det inte stoppar ngt, i Riyad så var det en hustru som slängde över lappar med möterplataser till män från sin taxi....

Det bor en slyna i var kvinna, det bor en våldtäktsman i var man. Acceptera. äs om hur de primitiva folken lever, och hur vi levde.
Jgag tror på grottmänniskan, således så ser jag en kärring från grannbyn våldtar jag henne, för det lär gynna min by och mina gener. Och tvärtom.

Kvinnans ställning av idag är byggd på socialistsk välfärd, även om inte fadern kan betala blir det vård och skola, den bygger också på p-piller och faderskapstester, samt abortmöjligheter och kondomer.

Bort med allt detta, och sen fröbjud skiljsmässa, barnhem för alla oäktinagar som modern får betala.
Äen luther förbjöd skiljsmässa, han tillät att om man och hustru ar som hund och katt skulle de få flytta ifrån varandra, men inget sex med ngn annan, nånsinn.

Jag blir nog påhopppad nu, men i nästa sekund kommer påhopparen att tänka "det är för djävligt hur sexistiskt vårt samhälle blivit"

Förhoppningvis når vi inna jag dö muslimsk majoritet, och då är det slut på raggarknullen...inte så at ja inte uppskattar dem, men moralen har en sida och kötet en annan, och tanken, var den en synd eller ej?

Jag förösker gå nin på dessa spörsmål med min psykolog men hon bara viftar bort och dravlar. Self, och arbete, det är viktigt det.

Människnan är sorgerlig, men jag känner för er som varit med om övergrepp, kom ihåg att tillfället gör tjuven. Alla har skelett i sin garderob.

Försök låta bli att veva på sådär om det nu finns folk här som varit utsatta.