Jag går första året i gymnasiet men jag orkar inte mer för jag klarar de inte men dom förstår inte de.Min läkare försökte förklara för min mamma hur aspergern påverkar mig men hon låsar förstå när vi är där men sen säger hon bara att jag vill att folk ska tycka synd om mig det är inte alls så men jag är väldigt svag just nu och behöver hjälp.Jag får inte läsa gymnasiet på distans för min mamma och i det gymnasiet jag går finns de inte anpassat så man kan gå 4 år.
Jag vill inte gå i gymnasiet nu ja kan göra de om ett par år när jag har motivation och ork men det får jag inte för min mamma.

Om du slutar gymnasiet är förstås frågan hur du kan försörja dig? Kanske din läkare kan ge tips? sjukskrivning, aktivitetsersättning?
Jobb kan vara slitsamt det också, och med tanke på att kompetenskraven är höga är det svårt utan gymnasieutbildning.

Vad är det för slags gymnasieutbildning du läser?

hp555 skrev:Jag går första året i gymnasiet men jag orkar inte mer för jag klarar de inte men dom förstår inte de.Min läkare försökte förklara för min mamma hur aspergern påverkar mig men hon låsar förstå när vi är där men sen säger hon bara att jag vill att folk ska tycka synd om mig det är inte alls så men jag är väldigt svag just nu och behöver hjälp.Jag får inte läsa gymnasiet på distans för min mamma och i det gymnasiet jag går finns de inte anpassat så man kan gå 4 år.
Jag vill inte gå i gymnasiet nu ja kan göra de om ett par år när jag har motivation och ork men det får jag inte för min mamma.

När du är 18 år så får du bestämma själv över din skolgång. Men prata med en kurator på skolan och prata om ditt dilemma.

"Reducerat program och förlängd undervisning
”En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser om eleven önskar det och har påtagliga
studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.
”En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av de antal gymnasiepoäng som krävs för
ett fullständigt nationellt eller specialutformat program”.
(Gyf 5 kap. 23 §)
”Styrelsen för utbildningen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas
över längre tid än tre år om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns särskilda skäl till detta”.
(Gyf 5 kap.24 §) "

Enligt sammanställning från Dyslexiföreningen. HIttat här:

http://www.kodknackarna.se/wp-content/u ... v_2009.pdf

Så länge din mor försörjer dig har du en dålig förhandlingsposition. Så det är därför jag frågar; hur illa är det? Hur mycket har du missat? Behöver du exempelvis gå om ettan ifall du ska fortsätta nu?
Är det så att du har lärare som kan försöka få in i din mors huvud att det är allvar eller hjälper inte det heller? Är det så att det har gått bättre på grundskolan och det är därför hon tror att det ska gå bra nu också.

Du bör nog ta kontakt med både skolkurator och syokonsulent om du inte har haft det. Ju snabbare man gör något åt saken desto bättre.

Jag behandlas med depression nu men har ingen energi att komma upp på¨morgonen och iväg till skolan kommer alltid försent detta ska min assistent hjälpa mig med nu men jag klarar inte heller alla i klassen omkring mig vill bort direkt men dom har inget extra rum i min skolan där jag kan vara.Har ingen livsglädje så bryr mig inte om livet och då är det svårt att tänka på skolan och framtiden.
Har förlorat mitt studie bidrag.

Inkomst och bostad ger absolut förhandlingsposition. Dessutom finns de som fått stöd från socialen för att familjesituationen blivit ohållbar redan när de är 15 år gamla. Så det kan vara en idé att förhandla med de. Tänk dock på att socialen aldrig någonsin skall ha något förtroende oavsett vad de säger.

Du kan också förhala hela situationen tills du fyllt 18 och skaffa jobb samt helt enkelt flytta hemifrån till eget boende. En liten kupp mao

Svartjobb och hyra i andrahand är också ett alternativ

Skulle nog säga att inkomst är det viktigaste, har man det kan oftast ordna resten.


När det gäller studierna är en möjlighet att hoppa av och studera på komvux. Men kolla upp vad som gäller för kommunerna gillar att spara på vuxenutbildningen..
I det systemet kan man dock läsa ämnen ett och ett samt tentera av ämnen.

hp555 skrev:Jag är ju bara så trött på allting .Vad kan jag göra?

Du kan
1) Fortsätta vara trött.
eller
2) Göra någonting åt det.
Simple as that.
Du behöver inte ens veta vad du ska göra åt det.
Förutsättningen är att du har intentionen och viljestyrkan att göra något åt det,
så kommer allt annat som ett resultat av det.

Du vill komma bort från alla, d.v.s. bort från civilisationen.
Samtidigt hatar du skogen. Det är en ganska svår kombination att leva med.
Bygga en helt egen stad där du är ensam invånare kanske vore en lösning.