Av någon anledning har några turer till Röda korset och Stadsmissionen gjort att jag samlat på mig ett några gamla köksalmanackor. Dels "Husmoderns köksalmanack" från 30- och 40-tal, dels "Årets recept" från slutet av 60-talet. Vad jag kommer ihåg är det den typ av böcker som man kunde prångla på folk som presentböcker om man sålde jultidningar när jag var liten.

Dessa böcker innehåller till stor del förslag till matsedlar. Det är ganska kul att se vad man gav för mattips för en vanlig dag. 30- och 40-talsböckerna innehåller både förslag till lunch och middag medan 60-talsböckerna ger förslag till ett lagat mål mat om dagen, men i både fall har man skrivit upp en efterrätt - varje dag. Här är förslagen till middagar den 8 januari för 30 -och 40-talsböckerna.

1936
Ger förslag för olika veckodagar. För en tisdag i januari i middag för "det enklare köket":

Stekt vitling med kaviarsås. Skorppudding.

Skorppuddning är efterrätten. Den består att man krossar en massa skorpor och blandar dem med "oskummad mjölk", ägg, socker och bittermandlar. Och vad får man tag i vitling numera?

1937
Middag den 8 januari
Skinka (rest) med skånsk långkål. Äppelsnö.

Här är efterrätten lite omständig. Man ska först steka äpplena, sen mosa dem ("genom hårsikt"), sedan ska moset kallna, blandas med socker och uppvispade äggvitor och kallna igen. Inget att sätta igång med efter jobbet alltså!

1945
Middag
Kokt salt torsk med sås och kokt potatis.
Landshövdingssoppa med rabarber och skorpbiskvier

Torsken köpes insaltad så man måste förstås laka ur den vilket förbereds dagen innan. Vad "landshövdingssoppa" är förtäljer inte historien. Inte heller hur man får tag i rabarber i januari men de kanske är sparade på något sätt i en källare från att det var säsong?

Nu hoppar vi fram ca 20 år i tiden. Receptförslagen som är uppställda efter veckonummer är hämtade från Ica-kuriren. (För 1966 är det recept som trycktes 1964-65.) Detta föreslogs för en tisdag andra veckan i januari.

1966
Grönkålssoppa med ägg
Brödpuddning

Nu börjar jag känna igen mig. Grönkålssoppa kan man ju servera men brödpudding? Verkar vara nästan samma sak som 30 år tidigare.

1967
Inkokt strömming eller sik med potatis. Tomatsallad.
Kaffe och pepparkaka

Tomatsallad låter ju först helt okej men nu på 60-talet tar man verkligen ut det yttersta av det där med konserver. Tomatsalladen består av skalade tomater på burk som blandas med bland annat hackad syltlök. Även lagen till syltlöken används i blandningen. Smaskigt?

1968
Mustig gulash, rödkål, potatis.
Coupe pomada.

Coupe pomada består av rivna äpplen, glass och lite citronsaft. Skulle nog gå att äta i alla fall.

1969
Pepparrotskött med kokta grönasker. Potatis.
Ananasfest.

Ananasfesten är gjord på krossad anans, maränger, och en röra av kakao, socker och vatten.

Haha, min morfar hade massor av sådana där husmorskalendrar med recept (han lever, men han bor på "hemmet" nu och lagar inte mat längre). Han älskade att laga mat när han var yngre och var duktig på det, gjorde bl.a. en sorts pizza innan det hade slagit igenom på allvar i Sverige, har min mamma berättat. Jag tyckte väldigt mycket om hans blåbärsgröt. Borsjtj var däremot ingen hit.

Att läsa gamla husmorslexikon är kul ibland. När jag praktiserade på ett medicinhistoriskt museum tyckte jag om att botanisera i biblioteket (prinsessan Eugénies ande sades förresten hålla till där ibland för att kolla att folk skötte sig, men hon verkade tycka jag var OK, för jag hörde henne aldrig). En gång hittade jag en sisådär 120 år gammal bok som hette typ Huru unga kvinnor bör bete sig. Den fick mig att skratta så jag låg dubbelvikt. Där stod bl.a. saker i stil med: "När en ung flicka har sin reglering, bör hon icke omtala detta. Män skola ej bry sig i detta, ty det är en kvinnosak. Flickan bör vara mycket noggrann med att byta sina stoppdukar och under hela regleringen taga det lugnt och icke utsätta sig för drag eller hetsiga övningar."

I min samling ingår också ett exemplar av "Läckra Rumfordsfinesser" där det också ingår en del obetalbar reklam för dessa finesser.



http://fortieswardrobe.blogspot.se/2011 ... -cake.html

Favoriten är dock kristidskokboken "Man tager vad man haver" från 1942.

Där finns exempelvis separata avsnitt för kaffe- och tesurrogat. Till te rekommenderade man fullständigt normala saker som svarta vinbärsblad och nypon men också tallbarr.

Kaffesurrogaten skulle däremot gärna blandas med en viss kvantitet vanligt kaffe för att ge en antydan riktig kaffesmak.

Kaffesurrogat kunde göras av cikoria, maskrosrott, kvickrot, kardborrerot, potatis, mjöl, humle, ekollon, rödbetor, kaffesump, gamla brödkanter, fallfrukt, malt, ärter eller makaroner.

Det finns också ett intressant företal med aktuella råd till alla husmödrar:

"Kasta inte bort någon mat, spara! Men håll rätt på vad ni sparat så att ingenting förfars. Gå ideligen, ideligen igenom ert skafferi, källare och andra förvaringsrum, så ni vet vad ni har. Känn på locken på inkokningsburkarna emellanåt. Se över att era saftflaskor äro täta.Vänd på era inlagda skinkor och stekar och koka om lagen om så behövs, och vänta inte till våren med det, så att ni blir tvungna att gräva ner köttet i lönndom. Plocka bland era inlagda gurkor och tag bort de blad och kryddor i lagen, som vilja mögla. Se till, att saltlagen står över edra insaltade grönsaker etc.
Sköner ni födan ordentligt, kan ni sova lugnt på ert öra i den glada förvissningen att ni gjort er beredskapsplikt!"

Äppelsnö låter fantastiskt gott! Men borde man inte kunna ta en genväg genom att steka äppelmos?

Jag undrar om jag inte skall fråga mitt bakningsproffs till kontaktperson (hon gör världens godaste cheesecake) om vi kan göra äppelsnö, för nu blev jag också sugen...

Varit nere hos närmaste second-hand-affär och köpt ett antal gamla kokböcker igen för 10-20 kr/styck.

Dagens fynd är Kokbok av Walin & Schager med "recept samlade och utarbetade vid statens skolköksseminarium till ledning för skolans elever" i upplagan från 1934.

Där fanns det några roliga maträtter som jag inte kände till förut. Speciellt var man inne på att göra saker med havregryn.

Puré på havregryn
Havregrynen kokas i buljong, salt och peppar, passeras efter kokning och avreds med äggula och grädde.

Havresoppa
Här ska man koka havregrynen långsamt i 2 (!) timmar i en blandning av mjölk och vatten. Verkar märkligt med tanke på att havregrynsgröt är klart på 3 minuter. Sen serveras det men mandlar och katrinplommon alternativt med grädde och hallsonsylt.

I kokboken fanns också recept på ölsupa, svartsoppa och pösmunkar vilket faktiskt på riktigt visar sig vara ett bakverk och inte bara ett inte bara ett invektiv!

Havresoppa, fy f-n vad äckligt!
Ölsupa fick tydligen ammande kvinnor förr, för att producera mer mjölk.

Mumsigt värre.

Havregryn är ju ångade och pressade. Skulle man koka vanlig havre tar det nog tid (tänk dig sådan havre hästar äter men utan skal).

I min mors kokbok stod det saker som när man skulle laga kyckling, att plocka kycklingen och ta ur inälvorna. Jag läste med en blandning av skräck och förtjusning. Själv hade jag aldrig sett annat än en redan tillfixad kyckling.

Tror nog vardagsmaten var rätt OK (om man hade råd att handla eller odla bra), bröd, gröt, potatis, rotfrukter och fisk tackar jag inte nej till. Det är när man ska piffa till det som det blir problem.

Då kan man få för sig att blanda allt möjligt och låtsas att det ska bli gott. Enkelt är nog bäst om man inte har en massa råvaror att välja mellan. Minns från min barndom "änglamat". Den var god. Det var vispad grädde blandat med lingonsylt och bitar av skorpor.

Älskar sådana böcker och har flera själv

Det där med att man i lönndom får gräva ner köttet var himla kul.

Gamla receptböcker är alltid kul.