Känner aspergare igen andra aspergare?
101 inlägg
• Sida 2 av 5 • 1, 2, 3, 4, 5
Lorna Wing vet jag förstås vem det är men jag var inte bekant med hennes uppdelning i grupper (har bara läst en bok av henne för 10 år sen). Du skulle inte ha lust att skriva ut hela listan i hennes gruppering? Vore intressant att se.
Jag antar att hon talar om autister och inte specifikt Aspergare då?
Jag antar att hon talar om autister och inte specifikt Aspergare då?
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Jo, det var nog för att jag vet hurdan koll du har (har läst mkt på din sida) som jag skrev som jag gjorde och bara förutsatte att du visste vad jag tänkte på... Nog om det.
Vet inte om hon tänker på hela autismspektrats medlemmar eller ej, och jag orkar inte läsa noggrant just nu (har varit ute med min lilla Duracellkanin med Extra Allt och är möööör).
På en AS-skola där vi var och kollade om min lilla kunde börja talade de iaf om de här grupperna, så det ska iaf gälla AS (men kanske fler, som sagt).
Hon talar hur som helst om:
Den avskärmade gruppen (den man mest förknippar med autism)
Den passiva gruppen
Den aktiva och udda (där t ex väldigt sociala men distanslösa gåpåiga människor kvalar in)
Den överdrivet formella, högtravande gruppen.
Det här är taget från Wing, Autismspektrum - handbok för föräldrar och professionella, Cura, 1996.
Vet inte om hon tänker på hela autismspektrats medlemmar eller ej, och jag orkar inte läsa noggrant just nu (har varit ute med min lilla Duracellkanin med Extra Allt och är möööör).
På en AS-skola där vi var och kollade om min lilla kunde börja talade de iaf om de här grupperna, så det ska iaf gälla AS (men kanske fler, som sagt).
Hon talar hur som helst om:
Den avskärmade gruppen (den man mest förknippar med autism)
Den passiva gruppen
Den aktiva och udda (där t ex väldigt sociala men distanslösa gåpåiga människor kvalar in)
Den överdrivet formella, högtravande gruppen.
Det här är taget från Wing, Autismspektrum - handbok för föräldrar och professionella, Cura, 1996.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
- alfapetsmamma
- Inlägg: 7383
- Anslöt: 2008-05-03
MsTibbs skrev: du har stor hårddisk men lite RAM-minne
Den formuleringen ska jag lägga på minnet. På hårddisken för säkerhets skull.
Fast jag är inte säker på att det är litet RAM för de flesta av oss utan snarare att processorn är väldigt långsam på att switcha mellan processer.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Kvasir skrev:MsTibbs skrev: du har stor hårddisk men lite RAM-minne
Den formuleringen ska jag lägga på minnet. På hårddisken för säkerhets skull.
Fast jag är inte säker på att det är litet RAM för de flesta av oss utan snarare att processorn är väldigt långsam på att switcha mellan processer.
Processor kanske det var hon sa ja... *minns inte* men jag är relativt säker på att jag har för lite RAM också, eller vad var frågan nu igen...?
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Kvasir skrev:Fast jag är inte säker på att det är litet RAM för de flesta av oss utan snarare att processorn är väldigt långsam på att switcha mellan processer.
Context switching.
Bortsett väldigt uppenbara Rainman varelser så skulle jag inte våga på mig "spot the aspie" tävlingen.
Med diagnos i vuxen ålder så är jag välbekant med kamoflering. Man lär sig att kopiera dessa underfundiga och obegripbara icke-verbala koderna.
Senast redigerad av lost 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Tja, nog har jag både as- och adhd-dar, och t.ex. en sådan gay-dar som Tibbs med - men som vanligt ser jag för många aspekter och felkällor (litar sällan på dem som enda infokälla) för att orden ska ta sig igenom.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
lost skrev:Kvasir skrev:Fast jag är inte säker på att det är litet RAM för de flesta av oss utan snarare att processorn är väldigt långsam på att switcha mellan processer.
Context switching.
Jo, jag försökte bara använda en förhoppningsvis aningen mera begriplig term för icke datorexperter.
Jag tycker Bodil Jönsson gör en mycket klok observation där, även om hon pratar om stress och människor i allmänhet. Hon konstaterar att människor precis som maskiner har ställtid för att byta mella olika uppgifter men att detta är något som väldigt få inser och reflekterar över.
lost skrev:Bortsett väldigt uppenbara Rainman varelser så skulle jag inte våga på mig "spot the aspie" tävlingen.
Med diagnos i vuxen ålder så är jag välbekant med kamoflering. Man lär sig att kopiera dessa underfundiga och obegripbara icke-verbala koderna.
Instämmer. Aspergare som inte (ännu) har lyckats så bra med att lära sig smälta in i NT-världen är kanske inte så svåra att känna igen, men ju bättre de har lyckats, desto svårare torde de vara att identifiera även för oss.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma skrev:Jo, det var nog för att jag vet hurdan koll du har (har läst mkt på din sida) som jag skrev som jag gjorde och bara förutsatte att du visste vad jag tänkte på...
OK, får väl ta det som en komplimang. Jag har dock inte läst så jättemånga böcker om AS/autism (mest i början) utan de tendenser, grupper, beteenden etc jag tycker mig kunna urskilja kommer mest av egna observationer & reflektioner och modifieras löpande ju mer kontakt man har med andra NPF-are.
På en AS-skola där vi var och kollade om min lilla kunde börja talade de iaf om de här grupperna, så det ska iaf gälla AS (men kanske fler, som sagt).
Hon talar hur som helst om:
Den avskärmade gruppen (den man mest förknippar med autism)
Den passiva gruppen
Den aktiva och udda (där t ex väldigt sociala men distanslösa gåpåiga människor kvalar in)
Den överdrivet formella, högtravande gruppen.
Det här är taget från Wing, Autismspektrum - handbok för föräldrar och professionella, Cura, 1996.
Tackar för listan. Låter vettig. Jag hamnar nog i ettan eller tvåan. Kanske man borde göra en poll?
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Jag har efter min diagnos stött på många som jag tycker har as-drag,bland annat en i min klubb,några stammisar på jobbet och några stammisar på biblan.
Om de skulle få en diagnos vet jag ej men de har många drag ialla fall.
En kille som jag känner sa om en på mitt jobb "han är en av oss" och den mannen har många drag har jag sett.
Det är helt klart att vi i väldigt stor utsträckning känner igen varandra.
Om de skulle få en diagnos vet jag ej men de har många drag ialla fall.
En kille som jag känner sa om en på mitt jobb "han är en av oss" och den mannen har många drag har jag sett.
Det är helt klart att vi i väldigt stor utsträckning känner igen varandra.
Senast redigerad av tvilling99 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
- tvilling99
- Inlägg: 8654
- Anslöt: 2007-05-07
- Ort: malmö
Jodå, visst har jag kunnat se en del tydliga exempel...
En kille som jag träffade via nätet för några år sedan. Vi bestämde oss för att träffas och jag såg direkt på kroppsrörelserna/hållningen att allt inte stod "rätt till". Efter första besöket hemma hos honom kunde jag konstatera det... Petade man på något, kollade på en CD-skiva så var han genast där och rättade till den om den inte satt exakt som den gjorde innan jag tog ut den ur stället.
Vi skulle fika lite (te och smörgås) när jag skurit ost lade jag osthyveln uppepå osten innan jag satte in det i kylskåpet, då blev han nästan arg, "Osthyveln ska inte vara i kylskåpet, är den smutsig ska den vara i diskhon" (Bland all övrig smutsig disk sedan några dagar tillbaka). Kan ju tillägga att vi inte träffades så mycket mer sedan...
En kille som började i min UNF-förening i Karlstad hade det. Han hade en avvikande blick, talade väldigt lågt/mumlande...
Inför första tjejträffen med vuxenhab här i Dalarna visste jag att jag och en tjej till skulle bli hämtade på tågstationen. Jag visste inte vem den andra tjejen var tills jag stod i kassan på pressbyrån för att betala min Loka. Då kom det in en tjej som stannade vid tidningsstället. Avvikande klädsel, lite fumlig i rörelserna, men var inte rädd för att fråga efter den tidningen (som de inte hade) som hon ville ha. En udda typ som letade efter en udda tidning...
En del av beskrivningarna kan låta elaka, men det är som jag har uppfattat dem. Själv ser jag mig som "normal" till utseende, första intryck, rörelser, mimik, koordination, kroppshållning, tal/tonfall... Mitt största problem ligger i att läsa av andra, men det är ju inget som märks vid en första anblick. Men det skulle vara kul att veta hur andra uppfattade mig... Om de inte visste att jag hade asperger.
En person som jobbar med AS-ungdomar visste inte att jag hade det förrän jag berättade det och då hade vi setts sporadiskt under ca ½ år...
En kille som jag träffade via nätet för några år sedan. Vi bestämde oss för att träffas och jag såg direkt på kroppsrörelserna/hållningen att allt inte stod "rätt till". Efter första besöket hemma hos honom kunde jag konstatera det... Petade man på något, kollade på en CD-skiva så var han genast där och rättade till den om den inte satt exakt som den gjorde innan jag tog ut den ur stället.
Vi skulle fika lite (te och smörgås) när jag skurit ost lade jag osthyveln uppepå osten innan jag satte in det i kylskåpet, då blev han nästan arg, "Osthyveln ska inte vara i kylskåpet, är den smutsig ska den vara i diskhon" (Bland all övrig smutsig disk sedan några dagar tillbaka). Kan ju tillägga att vi inte träffades så mycket mer sedan...
En kille som började i min UNF-förening i Karlstad hade det. Han hade en avvikande blick, talade väldigt lågt/mumlande...
Inför första tjejträffen med vuxenhab här i Dalarna visste jag att jag och en tjej till skulle bli hämtade på tågstationen. Jag visste inte vem den andra tjejen var tills jag stod i kassan på pressbyrån för att betala min Loka. Då kom det in en tjej som stannade vid tidningsstället. Avvikande klädsel, lite fumlig i rörelserna, men var inte rädd för att fråga efter den tidningen (som de inte hade) som hon ville ha. En udda typ som letade efter en udda tidning...
En del av beskrivningarna kan låta elaka, men det är som jag har uppfattat dem. Själv ser jag mig som "normal" till utseende, första intryck, rörelser, mimik, koordination, kroppshållning, tal/tonfall... Mitt största problem ligger i att läsa av andra, men det är ju inget som märks vid en första anblick. Men det skulle vara kul att veta hur andra uppfattade mig... Om de inte visste att jag hade asperger.
En person som jobbar med AS-ungdomar visste inte att jag hade det förrän jag berättade det och då hade vi setts sporadiskt under ca ½ år...
Senast redigerad av Fighterbabe 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
- Fighterbabe
- Inlägg: 4756
- Anslöt: 2007-10-26
- Ort: Borlänge
Visst kan man tycka att man känner igen personer med AS, men bara för att de börjar babbla på om ngt, har avvikande klädsel eller ngt. annat som AS-personer brukar ha behöver den personen INTE ha AS. Vissa grr. kan det nog vara ganska uppenbart att det inte "står rätt till" (för att uttrycka det fult), men diagnosen eller problemet behöver inte vara AS. Jag tror ma ska vara försiktig med att katergoriosera. Fast är man annorlunda o. ser en annan person som verkar annorlunda "hoppas" man kanske att den oxå ska samma diagnos. Tillhörighetskänsla kanske eller att "det finns fler än jag". Men, jag gör inte så. Bara för att man kommer hem till en person med stor skivsamling behöver den inte ha AS.
Har man själv en diagnos tex. AS tror jag man kategoriserar lätt omedvetet, vilket inte är sunt. Själv diagnostisering är jag kritisk till, visst känner man sig själv oftast men kan oxå vara så att man så gärna vill ingå i en grupp så man kategoriserar in sig där fast man eg. saknar eller kanske ha en annan diagnos. Visst kan man vara med, men så vill man vara som alla andra där så katerogiserar man in sig vilket kanske är felaktigt. Det gäller att bli uppmärksam på det där.
Vad gäller mig själv märks inte min AS. förrän man umgåtts med mig ett tag IRL. o skullat utföra saker tillsammans - man kan då märka att jag avviker men vet kanske inte vad det kallas eller om jag väljer att berätta det. Så vill jag kan jag dölja det läänge, vilket jag är glad för. Diagnostiserades som gränsfall/lindrig AS.
Har man själv en diagnos tex. AS tror jag man kategoriserar lätt omedvetet, vilket inte är sunt. Själv diagnostisering är jag kritisk till, visst känner man sig själv oftast men kan oxå vara så att man så gärna vill ingå i en grupp så man kategoriserar in sig där fast man eg. saknar eller kanske ha en annan diagnos. Visst kan man vara med, men så vill man vara som alla andra där så katerogiserar man in sig vilket kanske är felaktigt. Det gäller att bli uppmärksam på det där.
Vad gäller mig själv märks inte min AS. förrän man umgåtts med mig ett tag IRL. o skullat utföra saker tillsammans - man kan då märka att jag avviker men vet kanske inte vad det kallas eller om jag väljer att berätta det. Så vill jag kan jag dölja det läänge, vilket jag är glad för. Diagnostiserades som gränsfall/lindrig AS.
Senast redigerad av sommar 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Kvasir skrev:../
Jag tycker Bodil Jönsson gör en mycket klok observation där, även om hon pratar om stress och människor i allmänhet. Hon konstaterar att människor precis som maskiner har ställtid för att byta mella olika uppgifter men att detta är något som väldigt få inser och reflekterar över.
/..
lost skrev:.../
Med diagnos i vuxen ålder så är jag välbekant med kamoflering. Man lär sig att kopiera dessa underfundiga och obegripbara icke-verbala koderna.
Kvasir skrev:Instämmer. Aspergare som inte (ännu) har lyckats så bra med att lära sig smälta in i NT-världen är kanske inte så svåra att känna igen, men ju bättre de har lyckats, desto svårare torde de vara att identifiera även för oss.
Sorry.. Tog mig friheten att korta ned. Se ovan i tråden för bättre saksammanhang.
Intressant nog så har det inte så mycket att göra med förståelse/samhörighet/integration/assimiliation (insert another term) att göra som med ren och skär överlevnad till ett alltför högt pris.
Senast redigerad av lost 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
lost skrev:Intressant nog så har det inte så mycket att göra med förståelse/samhörighet/integration/assimiliation (insert another term) att göra som med ren och skär överlevnad till ett alltför högt pris.
Jo, det är nog kanske ofta en slags överlevnadsinstinkt som gör att man försöker anpassa sitt beteende, men effekten blir ofta att man avviker mindre från omgivningen och försöker förstå den bättre eftersom det gör det lättare att överleva. Så vi har nog båda rätt, men glömde skilja på orsak och verkan.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
När aspies träffas
Märker ni när ni träffar en annan person om den också har AS? Jag träffade en uppenbar AS-kille för länge sen (som vän) och det kändes att vi fick en connection på en gång, fast vi knappt pratade. Kanske var det bara personkemi med just den personen och helt oberoende av AS?
Senast redigerad av Francini 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Jag brukar få aspie-vibbar av vissa men inte av alla. Vissa blir jag förvånad när jag får veta deras diagnos, fast det brukar oftast märkas om man lär känna dem bättre. Finns också en del som inte har diagnos som jag själv uppfattar som aspiga.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 14:05:34, redigerad totalt 1 gång.
Inger skrev:alfapetsmamma skrev: På en AS-skola där vi var och kollade om min lilla kunde börja talade de iaf om de här grupperna, så det ska iaf gälla AS (men kanske fler, som sagt).
Hon talar hur som helst om:
Den avskärmade gruppen (den man mest förknippar med autism)
Den passiva gruppen
Den aktiva och udda (där t ex väldigt sociala men distanslösa gåpåiga människor kvalar in)
Den överdrivet formella, högtravande gruppen.
Det här är taget från Wing, Autismspektrum - handbok för föräldrar och professionella, Cura, 1996.
Tackar för listan. Låter vettig. Jag hamnar nog i ettan eller tvåan. Kanske man borde göra en poll?
Det finns faktiskt en omröstning:
http://www.aspergerforum.se/vilken-social-stil-har-du-t1788.html
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 14:05:35, redigerad totalt 1 gång.
Kul att återse mitt inlägg med berättelsen om mannen på Konsum. Ser honom lite då och då, ibland här ute i Tullinge, ibland i Huddinge, någon gång har jag sett honom i gången mellan Stockholms Central och T-Centralen.
När jag började trygghetsanställningen i hockeyn och häckade på kansliet på dagarna, åtminstone inledningsvis, kände jag snabbt av att en annan kille med någon lönebidragsanställning nog väl ändå måste vara just aspergare. Ville dock inte fråga honom rent ut, eller fråga ledningen bakom ryggen på honom. Men snart kom det sig att en av de äldre av kanslipersonalen nämnde det för mig, "han har ju också en variant av Asperger". Ah! Jo, jag anade väl det!
När jag började trygghetsanställningen i hockeyn och häckade på kansliet på dagarna, åtminstone inledningsvis, kände jag snabbt av att en annan kille med någon lönebidragsanställning nog väl ändå måste vara just aspergare. Ville dock inte fråga honom rent ut, eller fråga ledningen bakom ryggen på honom. Men snart kom det sig att en av de äldre av kanslipersonalen nämnde det för mig, "han har ju också en variant av Asperger". Ah! Jo, jag anade väl det!
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 14:05:35, redigerad totalt 1 gång.
Re: När aspies träffas
Francini skrev:Märker ni när ni träffar en annan person om den också har AS?
Nej. Det beror delvis på att det är en ointressant aspekt i mina ögon.
Senast redigerad av imperativ 2011-05-04 14:05:35, redigerad totalt 1 gång.
Jag tror att vi lätt ser om en annan person är som oss.
Det är lite konstigt hur vi som antas vara så osocial kan vara så sociala när vi är med andra Aspergare.
jag har även märkt att vi oftast förstår små barn med liknande problem bättre än kanske andra.
Det är lite konstigt hur vi som antas vara så osocial kan vara så sociala när vi är med andra Aspergare.
jag har även märkt att vi oftast förstår små barn med liknande problem bättre än kanske andra.
Senast redigerad av Spagazz 2011-05-04 14:05:35, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Att leva som Aspergare