Jag vill vara hemma själv och se på mina anime istället för att gå ut nånstans med nån jag blir trött när jag ser folk och ja känner mig rädd för dom min mamma kan kalla mig psykisk sjuk för de för hon säger hela tiden att vi människor är flock varelser och vi ska kunna va med människor men jag känner att jag inte behöver inte dom.



Moderator atoms - förtydligade rubriken.

hp555 skrev:Jag vill vara hemma själv och se på mina anime istället för att gå ut nånstans med nån jag blir trött när jag ser folk och ja känner mig rädd för dom min mamma kan kalla mig psykisk sjuk för de för hon säger hela tiden att vi människor är flock varelser och vi ska kunna va med människor men jag känner att jag inte behöver inte dom.

Ibland kan det vara svårt för personer som inte har asperger att förstå hur jobbigt det kan vara att orka umgås med andra när man har asperger. Det är inte för att man är psykiskt sjuk, utan för att vi som har asperger oftast måste anstränga oss så mycket när vi umgås med andra.

Jag tycker att du ska be din mamma att ta reda på mer om vad asperger innebär. Det finns böcker man kan läsa och även websidor, och habiliteringen på er ort har förhoppningsvis utbildningar för föräldrar till barn med asperger. När man har ett barn med ett funktionshinder så är det viktigt att man som förälder lär sig vad funktionshindret innebär.

Min mamma orkar inte hon säger att hon vet vad asperger är men hon förstår inte hur jag känner.Hon blir arg när vi ska gå på möten och liknande och ja känner bara att det är mitt fel att hon är trött och arg för att vi måste på möten för mig.

Här är några länkar till bra webplatser där man kan läsa om asperger:

http://www.autism.se/default.asp?nodeid=15036

http://sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom

http://www.attention-riks.se/index.php/npfsubmeny/aspergers-syndrom.html

hp555 skrev:Min mamma orkar inte hon säger att hon vet vad asperger är men hon förstår inte hur jag känner.Hon blir arg när vi ska gå på möten och liknande och ja känner bara att det är mitt fel att hon är trött och arg för att vi måste på möten för mig.

Oj, vilken jobbig situation för dig! Självklart är det inte ditt fel! Du har ju inte valt att få asperger, det är ju inget man kan hjälpa att man får.

Morsan din behöver läsa på och hon ska ge fan i att kalla dig psykiskt sjuk.

Att bli trött av socialt umgänge eller vanlig trängsel hör till när man är aspergare.

tack för ditt svar.

Inget att tacka för. Men håll ut, läs på, prata med andra aspergare och uppmuntra din mor att göra detsamma.
Det är alltid många frågetecken kring en ny diagnos och det tar tid att sätta sig in i alltsammans.

Jo jag läser och sånt men hon vill inte de och hon orkar inte lyssna när jag pratar om nåt jag läst eller hur jag mår hon börar prata om nåt annat.Hon vill inte läsa hon tycker hon kan tillräkligt.

Förstår dig till 500% hp är i samma situation
och jag har försökt och försökt men inget hjälper för mig heller
ingen förstår mig , jag vill oftast bara sitta ensam och se på serier osv
men jag ska tydligen ut i samhället för att bli normal
vilket är svårt....
så förstår dig ..

ja jag förstår inte varför man måste vara med folk om man inte vill eller behöver dom.

Känner du så hela tiden ?

ja

Jag förstår dig!

De enda överlyckliga/lycksaliga ögonblick jag upplevt var själv, för jag blir distraherad/störd av andra, även om jag gillar/ älskar dem.

Jag kan bara känna vad jag känner om jag är själv. Annars är det påverkat av andra.

Har du nånsin testat att bli mer aktiv med sport osv vad det nu finns alltså har du liksom försökt göra något annat ?

Jag har gått i fotboll och ska snart börja i nån kampsport men jag håller mig ju inte med dom andra så då verkar de som dom håller sig borta från mig också.

Ingen som börjat prata med dig ? , ifall inte skulle du prata då också ifall den personen prata med dig ''bjöd in dig i en konversation ''

Om dom började prata så kan jag svara men jag kan inte börja prata själv.

Om nån fråga om du ville liksom göra något , ta en fika hyra en film bara snacka skulle du det då ?

Om nån frågar om vi kan prata eller så så tror jag att dom har nåt och säga för jag har inget att säga .Fika kanske jag kan vet inte de bara att ja säger inget om den andra inte säger nåt för jag vet inte va ja ska säga.

Beror ju på om dom vet att du har AS , efter ett tag blir man ju bekväm med personen och börjar kanske våga fråga mer

Jag vet inte jag känner bara att jag vill att dom ska hålla sig borta från mig för jag vill inte ha folk runt mig jag klarar inte det.

Har du haft/har nån riktigt bra vän ?

Jag hade för några år sen.