Gafsan skrev:Mitt "specialintresse" är förmodligen socialt samspel. Jag är hyfsat intelligent men har de typiska "aspiga" svårigheterna, så sammantaget är jag antagligen ungefär lika duktig som en NT, fast ojämnare.

Så är nog jag också. Jag är ju egentligen sämre på många delar än NT, men det kompenseras av min intelligens i många situationer så på det hela taget är det nog på ett ut.

Lindansare skrev:Så är nog jag också. Jag är ju egentligen sämre på många delar än NT, men det kompenseras av min intelligens i många situationer så på det hela taget är det nog på ett ut.

Ja, precis så tror jag att jag också fungerar.

Jag kan inte rakt av säga jag har något speciel intresse fast jag var besatt av datorer en stor del av min ungdom.
fast nu för tiden fluxuerar mina intressen och jag har läser allt från filosofi,kemi,fysik och andra fakta böcker och sådant som dycker upp i mitt intresse fält.. min nyaste ide är att köpa in en Arduino och lära mig att programera microprocessorer och styra elektriska kretsar med sen se om det intresset faller i smaken då jag försöker hitta vad för utbildning jag vill satsa på.

men jag skulle påstå att man måste leta för att hitta det man är intresserad av kolla runt på nätet vad för hobbies och ting som finns. till slut fastnar man för något helt enkelt.

Jag känner igen mig! Har haft komplex för detta sen jag fick min diagnos - specialintresset är ju typ aspergarens superkraft och innersta kärna. Så sitter man här och är liksom medelmåtta...

Jag kan bli väldigt nyfiken på grejer, ibland naturvetenskapliga områden och ibland sociopsykoogiska och så där. Men jag ser det som att min asperger har ADHD: jag orkar fan inte sätta mig och läsa böcker om det så jag tröttnar väldigt snabbt på alla nyfunna intressen. Har inget tålamod att lära mig och sätta mig in i svåra saker.
Ibland känner jag som du att jag missade den goda sidan av asperger, men å andra sidan tror jag att jag har en del andra drag som är bra, plus att jag är relativt välfungerande socialt.

Räknas räknemani?

Mina specialintressen var kardinalsymptom. Alltså inte 'ett abnormt intresse för kardinalsymptom' utan 'abnorma intressen som kardinalsymptom'.

Ibland får jag nästan uppfattningen att jag är bland få här som är typiska AS, som att diagnoskriterierna formulerats utifrån mig. Men Gillberg har aldrig undersökt mig så det kan ju inte vara så

Jag förlorar alltid socialt och vinner alltid intellektuellt. Undantagen är nog jämnt fördelade. Men jag har fantastiskt nog ett par sociala fördelar framför NT:

Jag kan 'tas' med människor med helt olika bakgrund och tror jag talar likadant med en uteliggare som med en direktör - vilka fördomar det kan ju vara samma person...
Detta är mycket typiskt AS - det är socialt hopplöst men intellektuellt det enda riktiga och det enda rättvisa.

Jag kan också genomskåda vissa sociala mönster och uppträdanden som NT faller för. Dessutom kan jag ofta vinna eller 'komma undan' ett nederlag genom att agera oväntat, ovanligt och skenbart (dvs för NT) irrationellt. Oförutsägbar - ja, det hoppas jag verkligen!