Är du med på teater? (i Östergötland)
9 inlägg
• Sida 1 av 1
Är du med på teater? (i Östergötland)
Det gick trögt med nedanstående försök. Fortsätter med en omröstning!
"Vill bilda en teaterensemble med 'psykiskt funktionshindrade'. Vill...? Jag MÅSTE Vi kan!
Jag vänder mig inte bara till dem som är intresserade av att spela teater utan även till dem som inte tänkt sig det eller inte vågat. Absolut inga krav på scenvana eller ens på att man ska komma att stå på scen, det behövs regissör, ljus, rekvisita, planering och marknadsföring.
Det är väldigt lösa planer ännu, vilket är bra eftersom jag ofta har en tendens att styra i en grupp eller rättare sagt misslyckas med att styra på ett vettigt sätt...
Jag ser framför mig en brokig skara med AS, bipolär, schizofreni osv där vi utgår från våra egna förutsättningar, erfarenheter och idéer. Ett öppet klimat där nya idéer inte uppfattas som störningsmoment och där man vågar vara innovativ.
Viss inriktning på sketcher om vårdsituationer, fördomar etc men också pjäser eller revyer i allmänhet.
Eftersom det är så svårt för att inte säga omöjligt att locka publik till teater över huvud taget har jag en idé om att spela vid föreläsningar, konferenser mm - där folk inte kommer undan
Har talat lite med en läkare som tidigare arbetat mycket med teater som behandling. Han är gärna med på ett hörn och stöttar med sin erfarenhet. Jag är dock inte särskilt intresserad av rollspel utan man gör det inför publiken men utan att fria...
Rent praktiskt är det bra om du bor i Östergötland eller kan tänka dig att åka dit en gång i veckan...
Har försökt detta under flera år och det har varit jättetrögt att få människor intresserade (publiken är det minsta problemet...).
Kom gärna med invändningar och andra idéer, men om du bara tycker vi ska lägga ner på en gång eller förstå att det inte är realistiskt (en del NT tänker så), så håll tyst för jag har redan prövat de alternativen!"
Admin: förtydligade rubriken
"Vill bilda en teaterensemble med 'psykiskt funktionshindrade'. Vill...? Jag MÅSTE Vi kan!
Jag vänder mig inte bara till dem som är intresserade av att spela teater utan även till dem som inte tänkt sig det eller inte vågat. Absolut inga krav på scenvana eller ens på att man ska komma att stå på scen, det behövs regissör, ljus, rekvisita, planering och marknadsföring.
Det är väldigt lösa planer ännu, vilket är bra eftersom jag ofta har en tendens att styra i en grupp eller rättare sagt misslyckas med att styra på ett vettigt sätt...
Jag ser framför mig en brokig skara med AS, bipolär, schizofreni osv där vi utgår från våra egna förutsättningar, erfarenheter och idéer. Ett öppet klimat där nya idéer inte uppfattas som störningsmoment och där man vågar vara innovativ.
Viss inriktning på sketcher om vårdsituationer, fördomar etc men också pjäser eller revyer i allmänhet.
Eftersom det är så svårt för att inte säga omöjligt att locka publik till teater över huvud taget har jag en idé om att spela vid föreläsningar, konferenser mm - där folk inte kommer undan
Har talat lite med en läkare som tidigare arbetat mycket med teater som behandling. Han är gärna med på ett hörn och stöttar med sin erfarenhet. Jag är dock inte särskilt intresserad av rollspel utan man gör det inför publiken men utan att fria...
Rent praktiskt är det bra om du bor i Östergötland eller kan tänka dig att åka dit en gång i veckan...
Har försökt detta under flera år och det har varit jättetrögt att få människor intresserade (publiken är det minsta problemet...).
Kom gärna med invändningar och andra idéer, men om du bara tycker vi ska lägga ner på en gång eller förstå att det inte är realistiskt (en del NT tänker så), så håll tyst för jag har redan prövat de alternativen!"
Admin: förtydligade rubriken
Är du med på teater?
Ha inte för många kockar vid grytan bara och undvik allt vad neurotypiska projektledare heter.
Momsteatern 2, nej tack. Glada Hudik 2, nej tack.
Det pressar bara ner oss än djupare i omsorgsfacket och cementerar bilden av oss som ufos och vårdobjekt.
Inte heller ska neurotypiska skådespelare 'tolka' AS genom att spela allan. Har sett sånt tidigare och min aversion är total.
Det är vi som ska berätta vilka vi är, inte välmenande neurotyper.
Momsteatern 2, nej tack. Glada Hudik 2, nej tack.
Det pressar bara ner oss än djupare i omsorgsfacket och cementerar bilden av oss som ufos och vårdobjekt.
Inte heller ska neurotypiska skådespelare 'tolka' AS genom att spela allan. Har sett sånt tidigare och min aversion är total.
Det är vi som ska berätta vilka vi är, inte välmenande neurotyper.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Är du med på teater?
KrigarSjäl skrev:Ha inte för många kockar vid grytan bara och undvik allt vad neurotypiska projektledare heter.
Momsteatern 2, nej tack. Glada Hudik 2, nej tack.
Det pressar bara ner oss än djupare i omsorgsfacket och cementerar bilden av oss som ufos och vårdobjekt.
Inte heller ska neurotypiska skådespelare 'tolka' AS genom att spela allan. Har sett sånt tidigare och min aversion är total.
Det är vi som ska berätta vilka vi är, inte välmenande neurotyper.
Lugn, instämmer helt Fast jag vet/minns inte vad momsteatern är.
Ledare, nej. Diplomatiska kontakter, ja.
Många kockar, tja, hittills har han varit ensam... Har faktiskt övervägt det, men, stopp! Tro inte att det är ett alternativ för mig som någon riskerar att 'störa' genom att visa intresse! Jag kan möjligen spela dubbelroll, inte kvadrupelroll!
Den som hittills röstat ja, bland två som röstat nej, vill hålla öppet för idéer och nya djärva grepp, det kan jag lova att det ska bli (ja, det var jag som formulerade alternativet ). Vi ska sopa golvet med både samhället, publiken och teatervärlden! (hoppas jag)
Är du med på teater?
elle skrev:svar nr 2.
Vill bara tala om att jag i nästan hela mitt liv varit alldeles för blyg (och t o m ointresserad) för att ens tänka på teater. Men jag har utvecklats. På ett fantastiskt sätt - ja, jag vill på intet vis framhålla mig själv...
Så länge du inte är totalt och oåterkalleligt ointresserad så finns ju möjligheten att börja med att regissera eller bara vara med i ensemblen och komma med idéer.
Är du med på teater?
Jag bor väldigt långt från Östergötland, och min spontana känsla är att hittills har jag inte hittat något AS-porträtt som jag kunnat identifiera mig med i böcker, filmer eller teater. Jag är alldeles för "normal", antar jag.
Jag tycker det vore bra om såna som jag (såna som är "nästan" precis som andra) porträtterades nån gång. När såna som jag porträtteras på film eller teater så framställs det alltid som om det är psykologiska faktorer som ligger bakom att man är som man är.
Lycka till!
Jag tycker det vore bra om såna som jag (såna som är "nästan" precis som andra) porträtterades nån gång. När såna som jag porträtteras på film eller teater så framställs det alltid som om det är psykologiska faktorer som ligger bakom att man är som man är.
Lycka till!
Sv: Är du med på teater?
låter som en galet bra idé! Detta borde verkställas i Stockholm!
Skickat från min GT-I9000 via Tapatalk 2
Skickat från min GT-I9000 via Tapatalk 2
- blodigfisk
- Inlägg: 59
- Anslöt: 2013-01-20
- Ort: Stockholm
Är du med på teater?
Jag kommer inte kunna ta mig dit men vill säga till alla som tvekar att detta kan vara jätta bra för dig även om du bara har en liten gnista av intresse. Jag studerar teater och har såklart ASP vilket dock har hjälp mig komma över flera sociala problem.
- EsteticHymn
- Ny medlem
- Inlägg: 6
- Anslöt: 2013-01-16
Är du med på teater? (i Östergötland)
blodigfisk skrev:låter som en galet bra idé! Detta borde verkställas i Stockholm!
EsteticHymn skrev:Jag kommer inte kunna ta mig dit men vill säga till alla som tvekar att detta kan vara jätta bra för dig även om du bara har en liten gnista av intresse. Jag studerar teater och har såklart ASP vilket dock har hjälp mig komma över flera sociala problem.
Så ska det låta!
Jag kan åka till Stockholm om alla andra kommer dit.
Har visst glömt nämna och understryka att jag själv för tio år sedan var långt ifrån teaterintresserad och inte kunde tänka "vad jag skulle få ut av det"...
Alla kan spela teater - men de mest rättframma ställer till det på en scen!
Återgå till Att leva som Aspergare