rdos skrev:

Peter Parham vid Stanford University skrev:Barnen som blev resultatet av de sexuella förbindelserna kunde få det bästa från två världar: den moderna människans mer utvecklade intelligens och uppfinningsförmåga och de mer ålderdomliga människornas anpassade immunförsvar.

Vilket avancerat dravel!

Moderna människans intelligens och uppfinningsförmåga. Alltid samma, helt ogrundade, påstående om moderna människans ursprungliga intelligens. Såvitt vi vet så var de sociala men dumma.

Och för övrigt så var inte neandertal mer "ålderdomliga" än vi. Det är en självklarhet att båda arterna utvecklades.

Aboriginerna i Australien har äldre anor än nästan alla andra folk utanför Afrika. Däremot är kineserna en relativt ung folkgrupp. Det framgår av två nya dna-studier.

Båda visar att Asien och kringliggande öar, inklusive Australien, inte befolkades i en enda invandringsvåg som tidigare analyser antytt, utan i flera vågor med långa tidsavstånd däremellan.

Den ena av studierna, som publiceras i Science, ger belägg för att förfäderna till Australiens urinvånare, aboriginerna, splittrades från övriga människogrupper redan för 70.000 år sedan, vid tiden för den första utvandringen från vår arts urhem i Afrika. De nådde Australien mycket tidigt, för 50.000 år sedan.

Detta bekräftas i studie nummer två, i American Journal of Human Genetics, där en av deltagarna är den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo vid Max Planck-institutet i Leipzig i Tyskland.
---
Förfäderna till aboriginerna och de andra urinvånarna i Asien måste av allt att döma ha haft ett sexuellt utbyte, om än begränsat, med denisovanerna, som var släkt på håll med neandertalarna i Europa.
---
Däremot saknar den stora majoriteten av dagens asiater – kineser, malajer, indonesier, indier – kopplingar till denisovanerna. Orsaken är att deras förfäder anlände till Östasien efter denisovanernas utdöende.

Alien skrev:Och nu har vi avslöjat dem!

Alien skrev:Resultaten visar att aboriginerna vandrade ut ur Afrika, genom Asien och hela vägen till Australien, för omkring 70 000 år sedan.

Sedan tidigare är det känt att den moderna människan förökade sig med neandertalare i västra Asien, då små delar av dess DNA lever kvar i de flesta nutida människor utanför Afrika. Nyligen upptäcktes även denisovamänniskan, vars gener liknar neandertalarens.
Forskning från förra året visar att Denisovamänniskan har lämnat DNA-spår hos människor som lever på Papua Nya Guinea, Australien och andra kringliggande öar i Oceanien. Men nu visar Uppsalaforskarna Pontus Skoglund och Mattias Jakobssons studier att gener från denisovamänniskan även lever kvar på det Asiatiska fastlandet.

De båda Uppsalaforskarna har jämfört gener från cirka 1 500 människor över hela världen med den utdöda denisovamänniskans genetiska arvsmassa. Genom datorsimuleringar och analyser av data som andra forskningsgrupper har samlat in, har de hittat nya mönster i vår genetiska bakgrund.

DN Vetenskap skrev:För första gången kan Pääbo och hans medarbetare nu presentera en lista på gener som de flesta människor bär på, men som saknas hos alla de nära släktingar som kunnat dna-analyseras, nämligen schimpanser, dvärgschimpanser, neandertalare och Denisova­människor.

Det handlar bland annat om NOVA1, SLITRK1, KATNA1, LUZP1, ARHGAP32, HTR2B, ADSL och CBTNAP2. Avvikelser i de två sistnämnda är kända för att hänga ihop med autism. Den sistnämnda är också känd för att ha samband med andra störningar i språket. Den samarbetar med en annan gen som kallas FOXP2. Det finns flera kända familjer med ärftliga skador i denna gen, och de drabbade får problem just med sitt språk, med grammatik, uttal och ordförråd.

Några andra gener som är unikt mänskliga heter HPS5, GGCX, ERCC5 och ZMPSTE24 och de är viktiga för att huden ska utvecklas normalt.

Samma sak med ögonen. Generna RP1L1, GGXC, FRMD7, ABCA4, VCAN och CRYBB3 finns också i en alldeles speciell form hos oss moderna människor. Att ovan nämnda gener hänger ihop just med hud och ögon vet man, ­eftersom det finns ärftliga sjuk­domar som beror på att dessa gener har skadats.

Att moderna människors hjärna är annorlunda än våra släktningars är ju inte särskilt förvånande. Och det handlar verkligen inte bara om storleken, för neandertalare hade minst lika stora hjärnor. Att vi har haft större förmåga till ett utvecklat språk ligger också nära till hands.

Alien skrev:Hmm, avvikelser i ADSL och CBTNAP2 visar på autism. Så vi inom AST står närmare neandertalarna (och aporna)? Möjligen drar jag för snabba och ovetenskapliga slutsater.

George Church, 58, is a pioneer in synthetic biology, a field whose aim is to create synthetic DNA and organisms in the laboratory. During the 1980s, the Harvard University professor of genetics helped initiate the Human Genome Project that created a map of the human genome. In addition to his current work in developing accelerated procedures for sequencing and synthesizing DNA, he has also been involved in the establishing of around two dozen biotech firms. In his new book, "Regenesis: How Synthetic Biology Will Reinvent Nature and Ourselves," which he has also encoded as strands of DNA and distributed on small DNA chips, Church sketches out a story of a second, man-made Creation.

Savanten Svante skrev:Avkomman, räknas den som människa? Vilka rättigheter kommer den att få?

Gafsan skrev:

Savanten Svante skrev:Avkomman, räknas den som människa? Vilka rättigheter kommer den att få?

Om neanderthalare är tillräckligt nära besläktade med moderna människor för att de ska kunna få en gemensam avkomma så bör de räknas som människor (och självklart ha samma rättigheter som alla andra människor).

http://sv.wikipedia.org/wiki/Art

En individ som är klonad från en vuxen kommer att ha nästan alla arvsanlag gemensamma med sin "förälder". Men generna bestämmer inte allt. Både människor och djur formas genom ett komplicerat samspel mellan arv och miljö. Det betyder att allt från fostrets miljö i livmodern till den mat ungarna äter och den behandling den får av sina föräldrar och från andra djur i flocken kommer att påverka individens olika egenskaper — både de fysiska och de mentala/själsliga.

Dessutom är faktiskt ett djur som klonats från en vuxen inte fullständigt genetiskt identiskt med det djur det klonats från. Ty cellkärnan innehåller inte riktigt alla individens arvsanlag. En liten andel av generna sitter i något som kallas för cellens mitokondrier. Dessa ärver en klonad individ från den som donerar ägget, inte från den som donerar cellkärnan. Därmed finns en liten genetisk skillnad mellan den nya individen och den som donerat cellkärnan.

Jagers skrev:Tycker allt dethär låter väldigt läskigt, får "planet of the apes" vibbar, dvs att neandertalaren förökar sig med vanliga människor, och tillslut blir det kaos, 3'e världskrig.

DN Vetenskap skrev:Men i torsdags kom två studier, en i Nature och en i Science. De visar att över tjugo procent av neandertalaren har överlevt i oss, trots att de själva dog ut för ungefär 30 000 år sedan. Hos varje enskild nu levande person handlar det bara om ett par procent, men eftersom vi bär omkring på olika delar kan forskarna pussla ihop åtminstone en femtedels neandertalare.

Svante Pääbos grupp, som skriver i Nature, har jämfört neandertal-dna med dna från drygt tusen nu levande personer från Europa och Asien. De hittar ett antal gener som har bevarats under årtusendenas lopp. Det handlar bland annat om gener som uttrycks i huden och i håret. En av dem gör huden ljusare. De andra har okänd funktion, men rakt hår är starkt misstänkt.

Andra gener påverkar immunsystemet. Några höjer risken för sjukdomar som typ 2-diabetes och Crohns sjukdom.

Två forskare från Seattle, som skriver i Science, kommer fram till snarlika resultat.

DN Vetenskap skrev:Genetiska resultat från de senaste fem åren visar att moderna människor och neandertalare hade sex med varandra, någonstans i Mellanöstern, just när vi hade lämnat Afrika men innan vi hade nått de andra världsdelarna.

Den store pionjären i detta forskningsfält är svenskfödde Svante Pääbo, verksam på Max Planck­institutet för evolutionär antro­pologi i den tyska staden Leipzig.
---
I veckans nummer av tidskriften Nature presenterar israeliska forskare överdelen av en skalle, som enligt datering med isotoper av uran och torium är cirka 55 000 år. Skallen ser mycket mer modern ut än de tidigare fynden i Skhul och Qafzeh. Den liknar skallar från istiden som har hittats i Europa.

Platsen för fyndet är en stor kalkstensgrotta som kallas Manot. Den ligger i västra Galiléen, ganska nära gränsen till Libanon. Bara fyra mil därifrån har forskare hittat rester av neandertalare som levde samtidigt.

Att det kom en ny våg av moderna människor från Afrika just för ungefär 60 000 år sedan, beror troligen på att klimatet åter var ovanligt fuktigt under en period. För en gångs skull var det möjligt att vandra genom nuvarande Saharaöknen. Sedan blev det torrare igen, och vägen mellan Afrika och resten av världen stängdes av under lång tid.

Men gruppen från Manotgrottan överlevde. Troligen underlättade den lilla dosen neandertal-dna som blandbarnen fick in i sin arvsmassa. Den gav ett mer varierat immunsystem och ytterligare några egenskaper som passade i det nya, svalare klimatet.

DN Vetenskap skrev:I måndags publicerade tidskriften Nature en studie ledd av Pääbo, som beskrev DNA-analyser av 430.000 år gamla ben. Jag upprepar: 430.000 år! Det tidigare rekordet är ungefär tiondelen så gammalt.

De analyserade benen har hittats i en grotta i Spanien som kallas Sima de los Huesos (”bengropen”). De är sällsynt välbevarade, efter att ha legat i den kalkrika och jämnt tempererade grottan.

DNA-analyserna visar att benen i Sima de los Huesos har tillhört tidiga neandertalare.

Resultaten innebär att vi måste flytta tillbaka tidpunkten för när vår egen släktlinje och neandertalarnas släktlinjer skildes åt. Det måste ha inträffat i Afrika för minst 600.000 år sedan.

Spoiler: visa

Vi moderna människor stannade kvar i Afrika i hundratusentals år. Men neandertalarnas gren stack tidigt iväg mot Mellanöstern, Europa och Asien. De delade sig i en västlig gren, som vi alltså kallar neandertalare, och en östlig gren, som vi kallar Denisova-människor.

Så småningom vandrade även några av oss moderna människor ut ur Afrika.

Och nu kommer Pääbo-gruppens andra scoop den här veckan. Det publicerades i tidskriften Science i fredags, och handlar om vilka som har haft sex med varandra i mänsklighetens tidiga historia.

Resultaten som publiceras i Science bygger på tusentals DNA-analyser från nu levande människor – inklusive ett trettiotal människor från öar i Melanesien i Stilla havet. Dessa öar har befolkats i två vågor: en nyare folkvandring som bara är ungefär 4.000 år, och troligen utgick ungefär från nuvarande Taiwan. Och en våg som är urgammal, och skildes av från resten av mänskligheten för över 50.000 år sedan.

Melanesiernas tidiga förfäder och förmödrar gick alltså ut ur Afrika, och fortsatte sedan raskt i riktning mot sina öar i Stilla havet dit de kom fram för minst 48.000 år sedan. Sista biten måste de ha tagit båten över öppet hav.

Längs vägen blandade de sig med neandertalare en gång, i början av resan, och med Denisova-människor en gång, längre österut i Asien. Resultatet är att de har ett par procent neandertal-DNA i sin arvsmassa, och två–fyra procent Denisova-DNA.

Vi andra, som gick ut ur Afrika för kanske 55.000 år sedan, fick också barn med neandertalare vid ett par tillfällen, och vandrade sedan mot Asien och Europa.

Européer har därför i allmänhet ett par procent neandertal-DNA.

Alien skrev:Det var tydligen för 600.000 år sedan som neanderthalarna och homo sapiens gick skilda vägar enligt de allra senaste rönen.

slackern skrev:
Hur kan dom ha fått fram siffran 600000 år när den moderna människan bara har funnits under 250000 år?