Halva min skoltid och av min familj har jag fått höra glåpord och man har gjort narr av mig. Jag har lågt självförtroende och är väldigt osäker men försöker hela tiden hålla god min, vara glad och le. Har några härliga vänner men som tyvärr bor långt ifrån mig så mesta tiden spenderas ensam med mina hundar.

Jag bor i en liten stad och vet att vissa människor tycker att jag är konstig som hela tiden är med mina hundar, de ser mig ju aldrig göra något annat.

Jag är ingen snygg tjej men tycker själv att jag ser helt alldaglig ut. Visst kan jag gå ut med skitigt hår o sunkiga mjukisbyxor när ja har mina deppperioder.

Det jag inte förstår är varför totala främlingar måste göra narr av mig och bete sig idiotiskt. Om man inte gillar en människa o tycker att hen är konstig, ful eller udda varför kan man då inte bara hålla käft? Vanligast är att människor i min egen ålder ropar saker och pekar/skrattar ( 20 - 30 år ).

Ibland bryr jag mig inte ( eller jo men de händer inget ) men här för några dagar sedan blev ja så ledsen så jag fick springa upp i skogen och gtåta och nu när ja skriver om det rinner tårarna.

Jag har svårt för att träffa vänner och de vänner jag har har själva sakt att de tycker att jag har som en mur runt mig när jag träffar tex deras vänner men jag kan inte rå för det. Har dejtat lite men jag blir så grymt osäker och inbillar mig att killar bara djävlas med mig för att när jag visat intresse kunna skratta åt mig ( hände mig på högstadiet )

Har ni något tips på hur jag skall bli starkare och strunta i idioterna?

Tips på hur jag ska kunna lite på människor, att de faktiskt vill lära känna mig?

Om du själv är en vuxen människa som gör narr av andra och ropar glåpord bara för att du tycker personen är udda, ful eller konstigt. Varför? Varför känner du ett behov av att såra andra?

Ropa glåpord är pöbelfasoner och de som ägnar sig åt sånt är idioter. Tyvärr vimlar det av idioter.

Men vet du varför du skapar reaktioner kanske du kan hitta på ngt sätt att undvika det.

Jag gör ingenting speciellt. Nu senast gick jag bara på en vanlig promenadväg med hundarna när de kör förbi med bilen ( 3 män som såg ut att vara närmare 30 årsåldern ) vevar ner rutan och busvisslar men sedan gör kräkljud och hånskrattar innan de kör iväg. Jag reagerar inte på busvisslingen och de såg inte att jag blev ledsen så de fick ju inte ut något av det heller.

Låter som vanliga idioter.

Linda skrev:Det jag inte förstår är varför totala främlingar måste göra narr av mig och bete sig idiotiskt. Om man inte gillar en människa o tycker att hen är konstig, ful eller udda varför kan man då inte bara hålla käft? Vanligast är att människor i min egen ålder ropar saker och pekar/skrattar ( 20 - 30 år ).

Pekar och skrattar. Det låter rätt elakt. De flesta människor har ju inbyggt rangordningsbetéende och många testar vad andra går för. Det kan ske på massa olika sätt.

Linda skrev:Har ni något tips på hur jag skall bli starkare och strunta i idioterna?

Jag har väl hört några glåpord genom åren och haft folk som muckat utan uppenbar anledning. Dock händer det inte mer och har inte hänt på många år. Jag utstrålar nog en rätt hård energi. När jag var yngre var jag mer naiv och godtrogen och utstrålade sån energi, den attraherar visst andras elakheter. Folk attackerar ofta de som de upplever som svaga.

Människor är ofta idioter och det hatar jag. Antar att det gör mig starkare. Sen kan man ju välja att inte påverkas av andra otrevligheter men det är inte så lätt alltid.

Jo, har man en tuff utstrålning minskar den typen av bemötande.

Om man är känslig för reaktioner kan det vara klokt att se över sin klädsel, tona ner det som syns och sticker ut.

Jag går klädd i jeans o jacka.

Fundera över vad det är hos dig som väcker reaktioner. Det är mitt tips.

Folk är idioter, det är bara att inse.

Men tyvärr så tror jag Treeman har rätt här Linda. Det är så folk gillar att vara elaka, speciellt elaka mot så att säga "svagare" individer. Du säger själv du har dåligt självförtroende. Tyvärr kan man på något sätt se om det är en "stark" eller "svag" individ på kroppshållning osv. och folk gillar att se ner på de som är svagare än de själva.

Jag vet det inte är lätt, men enda sättet att få folk att sluta hålla på med glåpord och annat som är rentav kränkande är att ALDRIG ACCEPTERA DET! Sträck på ryggen när du går och ha huvudet högt och försök utstråla självkänsla och självförtroende. Om någon säger något, konfrontera dem, ta mod till dig och fråga varför i helvete de håller på! Då kommer de förmodligen sluta direkt, för det krävs en stark individ och personlighet för att ta mod till sig att ryta ifrån, och personer som sysslar med sånt här vill inte ge sig starka individer. Det är roligare att slå och trycka på de som redan ligger, de tar till sig skadan nämligen. Starka individer ignorerar den ju, är ju inte så roligt att hålla på med de.

Så som sagt, sträck på dig och om någon säger något till dig så konfrontera dem bara. De kommer förmodligen sluta direkt då, för de vill inte jävlas med någon som visar styrka och självförtroende, de såras inte så lätt. Det är "roligare" att göra narr av svaga personer.

Tyvärr tror jag det är enda lösningen. Konfrontera dessa idioter som håller på med dig och fråga varför de gör som de gör. De lär bli så jävla paffa de håller käft i fortsättningen. Har aldrig hållit på med sånt själv varken i ung eller vuxen ålder, men jag har erfarenhet av att ha egna plågoandar och jag blev av med dessa genom att jag röt ifrån... Jag tror inte vuxna som "mobbar" är så stor skillnad på själva orsaken till som när unga gör det. Det handlar om att det är "kul" att såra andra tror jag.

Gällande de där grabbarna i bilen kan du glömma de. De skulle säkert bara göra sig tuffa inför sina kompisar, tyvärr på din bekostnad! Var stark så kommer de att sluta.

Kan det vara så att du är ovän med några där du bor och att dom aktivt sprider skitsnack om dig? Att det är en pågående konflikt och att dom fått några med sig som gör så där?

Låter lite konstigt att folk skulle bete sig sådär mot nån okänd person? Folk kan vara jäkligt elaka och vissa attribut kan vara provocerade---

Jag har inte gjort någonting. Känner ju ingen här och är inte otrevlig eller djävlats med någon.

Det finns individer som sprider rykten oprovocerat också.Tyvärr är det en rätt bra att behandla NT personer som fiender. De tenderar attt respektera då..

Låter som att du bor i en liten håla och de som håller på och trakaserrar är genpoolens sämre sida. Bästa boten är oftast antingen att dominera med maktspråk eller flytta därifrån.

Sätt upp en kamera och filma dig själv när du promenerar. Låt det gärna gå en stund så att du släpper tankarna på att du filmar. Kika sedan på inspelningen och se om det finns sådant du kan ändra på. Det kräver övning och ren fysisk träning kan förbättra det. Liksom avslappningsövningar och göra sådant som gör att man känner sig lyckad.
Ett tips är också att träna dig mentalt på att hantera nedsättande och hotfulla kommentarer.

Många bra tips i tråden för övrigt.

Linda skrev:Jag har inte gjort någonting. Känner ju ingen här och är inte otrevlig eller djävlats med någon.

Kanske är för att du är ny på orten och alla andra känner redan varandra? Men det är säkert som Trädet och KS varit inne på att du kanske utstrålar osäkerhet via kroppsspråket och vissa idioter plockar upp det som ett svaghetstecken och inser att dom kan bete sej som svin utan att det får påföljder. Att dom får utlopp för sina aggressioner.

då folk gjort nått som gjort mig ledsen brukar min man alltid säga "månniskor är idioter" det var hans mantra då han växte upp och jag gissar att det snart kommer bli mitt eftersom han säger det hela tiden.

nått som hjälpte mig var att börja kampsport om det är nått för dig, gärna nån mer traditionell stil.
man får bättre självförtroende genom träning allmänt och för mig kampsport i synnerhet.
I traditionella kampsporter är det ju stor fokus på respekt så skulle det finnas nån som inte tycker om dig på dojon så får dom ex antal straffarmhävningar (varierar från dojo till dojo däremot) och träning ger bättre hållning (ger starkare intryck) särskilt kampsport då man alltid ska ha bra hållning där.

Linda skrev:Halva min skoltid och av min familj har jag fått höra glåpord och man har gjort narr av mig. Jag har lågt självförtroende och är väldigt osäker men försöker hela tiden hålla god min, vara glad och le. Har några härliga vänner men som tyvärr bor långt ifrån mig så mesta tiden spenderas ensam med mina hundar.

Jag bor i en liten stad och vet att vissa människor tycker att jag är konstig som hela tiden är med mina hundar, de ser mig ju aldrig göra något annat.

Jag är ingen snygg tjej men tycker själv att jag ser helt alldaglig ut. Visst kan jag gå ut med skitigt hår o sunkiga mjukisbyxor när ja har mina deppperioder.

Det jag inte förstår är varför totala främlingar måste göra narr av mig och bete sig idiotiskt. Om man inte gillar en människa o tycker att hen är konstig, ful eller udda varför kan man då inte bara hålla käft? Vanligast är att människor i min egen ålder ropar saker och pekar/skrattar ( 20 - 30 år ).

Ibland bryr jag mig inte ( eller jo men de händer inget ) men här för några dagar sedan blev ja så ledsen så jag fick springa upp i skogen och gtåta och nu när ja skriver om det rinner tårarna.

Jag har svårt för att träffa vänner och de vänner jag har har själva sakt att de tycker att jag har som en mur runt mig när jag träffar tex deras vänner men jag kan inte rå för det. Har dejtat lite men jag blir så grymt osäker och inbillar mig att killar bara djävlas med mig för att när jag visat intresse kunna skratta åt mig ( hände mig på högstadiet )

Har ni något tips på hur jag skall bli starkare och strunta i idioterna?

Tips på hur jag ska kunna lite på människor, att de faktiskt vill lära känna mig?

Om du själv är en vuxen människa som gör narr av andra och ropar glåpord bara för att du tycker personen är udda, ful eller konstigt. Varför? Varför känner du ett behov av att såra andra?

Det kan nog vara bra att fundera på att gå i terapi för att stärka din självkänsla. Det finns speciellt riktad terapi för det. Jag fick sådan när jag var tonåring, och jag tyckte att det var väldigt bra för mig.

Med ökad självkänsla så vågar man också lita mer på folk, för då tar man inte motgångar lika hårt. Man vet liksom att man klarar sig ändå, och kan se saker för vad de är utan att grotta ned sig i negativitet.

Har du funderat på att flytta närmare dina vänner så att du får lite mer socialt umgänge, förresten?

Förresten. Du är visst snygg, så det så!

Saken är väl den att dom sk. vuxna inte är så vuxna som dom vill utge sig för att vara. Det är barnsliga och omogna fasoner dom håller på med. Tyvärr är dom oxå sårande.

Det låter ju helt galet, vilka idioter det finns! Om jag vore du hade jag flyttat därifrån.

Risken är att du skapar fel hos dej själv som inte finns om du söker och funderar för mycket.

Tyvärr spelar de nog ingen roll vart jag bor för detta kan hända var som helst. Är jag i stockholm en dag kan de hända. Det hände när ja bodde i uddevalla och det hände i karlstad.

Filma mig själv o så.. jag fattar inte. Ska jag behöva ändra på mig för att folk skall sluta bete sig dumt. Borde inte alla få vara som de vill.

Mina kompisar bor på helt fel ställen. Jag kan inte tänka mig att bo i så stora städer som de eller så högt upp i landet som de gör. Jag tycker jag bor perfekt rent geografiskt.

Linda skrev:Filma mig själv o så.. jag fattar inte. Ska jag behöva ändra på mig för att folk skall sluta bete sig dumt. Borde inte alla få vara som de vill.

Verkligheten är oförlåtande. Att mänskligheten kommer ändra sitt kollektiva betéende är en dröm bara. Det kommer troligtvis aldrig hända.

Låter väl bittert men så är det tyvärr.

Jag blev mobbad i skolan av olika anledningar, bla för att vi ägde ett företag och att vi var "rika". Jag var mycket rädd och till slut fick jag nog och raseriet bröt ut och jag gav igen. Efter det vågade ingen på mig en och en, utan bara i grupp. Något som har hjälp mig är att jag studerar kroppsspråk hos både människor och djur och anammar rörelser och hållning som gör att jag ser "tuffare" ut. Jag började träna mycket och speciellt styrketräning, blev känd för att vara urstark.

Ställ dig framför en stor spegel, lek skådespelare prova hur du ser ut när du sträcker på dig, hur du ser bister ut, "lek" oövervinnlig Du kommer att se skillnaden på olika sätt att stå, olika hållning och minspel.

Jag brukar ha som mantra när jag ser något killgäng som jag blir rädd för: " kom an då, gör min dag..." Har även en app på mobilen som spelar in så jag snabbt kan få bevis, har blivit misshandlad och kunde inte bevisa det tillräckligt, så jag säger aldrig mer utan bevis!!!

Jobbat inom psykvård och äldre vård, och jag såg många gånger någon liten tunn gumma eller gubbe som patrullen ( 3 starka killar) hade fullt sjå att övermanna, Jag har den bilden i skallen att psyket gör mycket, hur många gånger har man inte blivit helt ställd när man överaskar en mus och den vänder sig mot en och attackerar! Det är effektivt att vissa aggressivitet, många backar för det.

Sänder över allt mod jag kan uppbringa och önskar dig lycka till framöver och du - du är starkare än de andra, glöm aldrig det! Det är de svaga som ger sig på andra i grupp!!!

Linda skrev:Filma mig själv o så.. jag fattar inte. Ska jag behöva ändra på mig för att folk skall sluta bete sig dumt. Borde inte alla få vara som de vill.

Jo, egentligen borde det vara så. Men med sådana inavlade idioter som du har stött på så är nog det enda saken.

Men jag tror iaf att det viktigaste är att det låter på dig som du utstrålar osäkerhet och svaghet tecken sånt här inavlat pack tycker är kul att jävlas med. Du måste börja försöka utstråla lite mer självsäkerhet, prova träna som någon sa eller gå i någon form av terapi. Men du måste försöka. Ser du mer självsäker ut så blir du betydligt längre ner på listan över folk som dessa idioter vill kränka än om du utstrålar noll självförtroende.

Dessutom låter det på dig som du har i princip obefintlig social kontakt med andra. Du kanske skulle ansöka om ex. kontaktperson via LSS? Att ha en kontaktperson kanske skulle kunna hjälpa dig då du kan snacka med någon och lita på personen.

Det har tagit väldigt lång tid för mig att få diagnos. O när de först började misstänka aspergers tog de ca 1,5 år innan jag kom till utredning men nu fick jag ju diagnosen i oktober o det verkar äntligen hända saker. Ska ha möte med läkare, handläggaren på FK och kommunen snart för o få veta lite mer om stöd. En kontaktperson med träningsintresse vill jag gärna ha som kan hjälpa mig att komma igång o träna och komma i form och det tycker alla låter väldigt bra så det är nog ingen omöjlighet. Sen så fick jag plats på en samtalsgrupp som habiliteringen erbjuder och kanske finns det någon som mig där som man kan försöka lära känna.

Så jag försöker som sakt vara öppen och glad. Jag har jobbat som försäljare innan min sjukskrivning och slog säljrekord efter säljrekord så nått har jag ju i mig som får människor att "dras" till mig och lyssna men så har vi ju det andra... Tycker de är så himla svårt med människor.

Tack alla för tipsen i alla fall. Jag hoppas kunna få mycket hjälp med just mitt självförtroende.

Linda skrev:Filma mig själv o så.. jag fattar inte. Ska jag behöva ändra på mig för att folk skall sluta bete sig dumt. Borde inte alla få vara som de vill.

Vi lever inte i den bästa av världar och alla är inte snälla.
Bättre att förbereda sig än att hoppas på människors välvilja.

Sen ska man inte tycka synd om sig själv - oavsett omständigheter!

Usch vad tråkigt med vuxna människor som beter sig som ouppfostrade skitungar. Oavsett vad du gjort, Linda, så har du inte förtjänat det bemötandet.

Själv brukar jag inte råka ut för sånt beteende numera men när jag gick i skolan var det en del som var taskiga eftersom jag var lite annorlunda. Min strategi då var alltid slå tillbaka hårdast, både fysiskt och psykiskt. Jag lärde mig att hitta andras svaga punkter och slå tillbaka skoningslöst vare sig det gällde ett knä i skrevet, att sprida taskiga rykten om någons mammas sexliv eller tala om för hela skolan att någon hade uppstoppad bh. Det funkade rätt bra. Åtminstone blev jag aldrig direkt mobbad. Den som sa eller gjorde något dumt mot mig brukade inte göra det mer än en gång.

Som sagt, numera är det inte så ofta jag behöver använda min mindre väluppfostrade sida, men enstaka gånger händer det. För ett tag sen skulle jag och mina barn åka buss och tyvärr missade vi den fast vi sprang. Då satt det ett gäng unga män vid stationen och skrattade och kom med fåniga kommentarer. Jag gick fram till dem, spände ögonen i dem och sa lugnt åt dem att de såg ut som typiska förlorare och att de borde skaffa ett liv. De såg förvånade ut eftersom de förmodligen inte hade väntat sig att en välvårdad trebarnsmamma skulle ge svar på tal.

Vet inte om min taktik alltid är att rekommendera, (den kräver ett visst mått av självförtroende och förmåga att bedöma situationer för att det inte ska bli farligt). Men om nån t.ex. vevar ner rutan och säger dumheter så skulle jag definitivt gett dem fingret. Det är alltid något.