Kostymhippie skrev:Precis det som Gafsan uttrycker med svårighet att hitta rätt reaktions/känslonivå är det som är mitt stora problem. Det är det som gör att jag uppfattas som dramatisk av vissa.

+1

Ja, när jag tappar kontrollen över situationen så kan det gastas och gormas lite, ja. Man blir ju frustrerad och någonstans måste man ju låta det pysa ut.

T ex nu har min mobil försvunnit sen igår när en för mig oinbjuden gäst kom hit... jag blev helt tokig.
HATAR när de få viktiga och värdefulla saker jag äger försvinner - särskilt när det inte är mitt eget fel.
Så ja då blev jag dramatisk minst sagt.
Nu har jag förstått att den är borta och kanske får jag inte igen den. På nåt sätt måste jag få en ny annars blir jag väldigt handikappad. Har alla påminnelser där, alla alarm, allt jag måste komma ihåg och är en stor trygghet på många sätt.
Mår riktigt dåligt och är otroligt arg och irriterad. Men det hjälper ju tyvärr inte ändå så måste lugna mig och tänka om.

Tackar min förra kbt-terapeut för att hon lärt mig att jag själv bara mår mer dåligt av att hetsa upp mig för sånt jag inte kan påverka.
Det är som det är. Tyvärr blir man bestulen ibland eller saker försvinner.
Känns bra att jag blev arg på den person vars fel det är.
Men nu får jag tänka om. Börja om.
Försöka glömma den andra och acceptera en annan.
Fokusera på annat. Enda sättet.
Den hade börjat krångla ändå så kanske hade den pajat totalt snart...
Tänk positivt!!!