Asperger, alkohol, självmedicinering, diagnos.
Alkohol och Asperger
Själv har jag varit absolutist i större delen av mitt liv. De senaste åren har jag druckit alkohol vid 1 - 2 ttf och då i rimlig mängd eftersom jag inte tycker om smaken. Jag blir mer välfungerande i sociala sammanhang när jag druckit alkohol. Jag tycker dock inte om att inte känna igen mig själv och den trötthet som kommer efteråt är enorm. Jag behöver sova läääääänge efter att ha druckit även lite alkohol.
- Lindansare
- Inlägg: 267
- Anslöt: 2012-12-11
- Ort: Norrland
Alkohol och Asperger
Jag blir extremt sömnig av mer än en 50 cl öl och av mer än ett glas vin. Sprit dricker jag aldrig.
Gjorde en lista en gång på för- och nackdelar för mig med att dricka alkohol. Jag kom på två fördelar:
Gjorde en lista en gång på för- och nackdelar för mig med att dricka alkohol. Jag kom på två fördelar:
- 1) gott/njutning/livets goda
2) lindrar ibland ångest tillfälligt
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Alkohol och Asperger
Själv blir jag aldrig full utan snarare hög på alkohol.
Allting går som i ultrarapid, har svårt att gå och prata ordentligt redan efter måttliga mängder men är helt medveten om mitt tillstånd.
Gillar belgisk trappistöl med en alkoholhalt på 8-11%, en flaska på 33 cl räcker för att jag ska bli bra hög. Är hög ett par timmar, sen när jag ska landa så blir jag ofta väldigt trött och omotiverat lättirriterad/deppig, får jag bara sova ordentligt är jag som vanligt dagen efter.
Allting går som i ultrarapid, har svårt att gå och prata ordentligt redan efter måttliga mängder men är helt medveten om mitt tillstånd.
Gillar belgisk trappistöl med en alkoholhalt på 8-11%, en flaska på 33 cl räcker för att jag ska bli bra hög. Är hög ett par timmar, sen när jag ska landa så blir jag ofta väldigt trött och omotiverat lättirriterad/deppig, får jag bara sova ordentligt är jag som vanligt dagen efter.
- Kostymhippie
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 2573
- Anslöt: 2011-10-12
Alkohol och Asperger
Jag är helnyterist. Har aldrig varit full. Har inget behov av det heller. Jag är rätt social utan alkohol.
Alkohol och Asperger
Kostymhippie skrev:Själv blir jag aldrig full utan snarare hög på alkohol.
Allting går som i ultrarapid, har svårt att gå och prata ordentligt redan efter måttliga mängder men är helt medveten om mitt tillstånd.
Gillar belgisk trappistöl med en alkoholhalt på 8-11%, en flaska på 33 cl räcker för att jag ska bli bra hög. Är hög ett par timmar, sen när jag ska landa så blir jag ofta väldigt trött och omotiverat lättirriterad/deppig, får jag bara sova ordentligt är jag som vanligt dagen efter.
Det låter som att du är salongsberusad tycker jag och inte dyngpackad.
Alkohol och Asperger
barracuber skrev:Att inte kunna hantera alkohol har INGENTING med asperger att göra. Cirka 10 % av svenskarna har problem med det men det är många gånger fler än alla som har asperger.
Bra skrivet!
Alkohol och Asperger
Jag har inget inre stopp, och äter, dricker och gör allt annat så som det blir då.
Dricker jag, så är det DRICKA. Och visst kommer jag ut ur bubbla och blir social. Men jag blir verkligen inte BRA på det sociala, utan en katastrof som det talas om efteråt. Kan göra lite vad som helst om jag har otur.
I bästa fall så håller jag mig till att mässa om intressen eller saker som fångar mig.
Dricker jag, så är det DRICKA. Och visst kommer jag ut ur bubbla och blir social. Men jag blir verkligen inte BRA på det sociala, utan en katastrof som det talas om efteråt. Kan göra lite vad som helst om jag har otur.
I bästa fall så håller jag mig till att mässa om intressen eller saker som fångar mig.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
Alkohol och Asperger
@slackern: Om jag vore normalt salongsberusad skulle jag kunna gå och prata ordentligt, men dessa funktioner försvinner rätt fort när jag dricker. Tar det därför alltsom oftast väldigt försiktigt med alkohol, speciellt om jag är ute på lokal.
- Kostymhippie
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 2573
- Anslöt: 2011-10-12
Alkohol och Asperger
Kostymhippie skrev:Om jag vore normalt salongsberusad skulle jag kunna gå och prata ordentligt, men dessa funktioner försvinner rätt fort när jag dricker. Tar det därför alltsom oftast väldigt försiktigt med alkohol, speciellt om jag är ute på lokal.
Jo du har kontroll över spriten vad jag sett. Värre är det med mig. Hehe.
Alkohol och Asperger
Chimay är en väldigt god trappist tycker jag. Jag har svårt för ales men trappister går bra.Kostymhippie skrev:Själv blir jag aldrig full utan snarare hög på alkohol.
Allting går som i ultrarapid, har svårt att gå och prata ordentligt redan efter måttliga mängder men är helt medveten om mitt tillstånd.
Gillar belgisk trappistöl med en alkoholhalt på 8-11%, en flaska på 33 cl räcker för att jag ska bli bra hög. Är hög ett par timmar, sen när jag ska landa så blir jag ofta väldigt trött och omotiverat lättirriterad/deppig, får jag bara sova ordentligt är jag som vanligt dagen efter.
Alkohol och Asperger
Jag blir världens mest sociala person samtidigt som jag blir väldens mest analytiska konstigt nog, Jag funderar över varje sak jag gör och säger, och jag funderar över varenda känsla jag har osv. Jag bli aldrig den där lössläppta personen som håller på att dansa på borden utan jag bli mer social på annat sätt. På midsommar kände jag mig totalt utanför alla andra när de började på att dansa som idioter och försökte ha med mig. Jag hade iof. druckit men jag kunde inte förstå logiken i att hoppa upp och ner som en galning på ett dansgolv, så jag satte mig ner istället.
Dock så är det också så att med alkohol så händer det ibland jag släpper på känslomässiga spärren jag vanligtvis har vilket gör jag känner flera känslor på samma gång vilket är ytterst obehagligt när det sker.
En lite kul sak dock är att jag aldrig blir aspackad. Jag blir berusad och när jag väl är det kan jag dricka väldigt mycket och fortsätta på samma nivå. Vilket är lite kul när man suttit och druckit öl med svågern och ser han bli bara mer och mer berusad och lössläppt och jag håller mig på samma nivå som innan. Dessutom så glömmer jag väldigt sällan vad som skedde dagen innan till svågerns stora förtret ibland.
Men om jag kan hantera alkohol. Ja, det kan jag såtillvida jag inte blir våldsam eller startar bråk pga. den. Snarare om någon försöker bråkar backar jag och gör allt för att undvika bråk.
Och gällande konsumtion kan jag utan problem hantera den också. Visst åker det ner en folköl till fotbollen på lördagen kanske, men jag dricker väldigt sällan så pass mycket det går under berusning. Att jag dricker mig berusad kanske sker vid max ett 10-tal tillfällen under ett helt år. Men jag är väldigt försiktig med alkoholkonsumtion ska tilläggas då jag har alkoholism inom släkten så föreligger ökad risk för utveckling av beroende.
Dock så är det också så att med alkohol så händer det ibland jag släpper på känslomässiga spärren jag vanligtvis har vilket gör jag känner flera känslor på samma gång vilket är ytterst obehagligt när det sker.
En lite kul sak dock är att jag aldrig blir aspackad. Jag blir berusad och när jag väl är det kan jag dricka väldigt mycket och fortsätta på samma nivå. Vilket är lite kul när man suttit och druckit öl med svågern och ser han bli bara mer och mer berusad och lössläppt och jag håller mig på samma nivå som innan. Dessutom så glömmer jag väldigt sällan vad som skedde dagen innan till svågerns stora förtret ibland.
Men om jag kan hantera alkohol. Ja, det kan jag såtillvida jag inte blir våldsam eller startar bråk pga. den. Snarare om någon försöker bråkar backar jag och gör allt för att undvika bråk.
Och gällande konsumtion kan jag utan problem hantera den också. Visst åker det ner en folköl till fotbollen på lördagen kanske, men jag dricker väldigt sällan så pass mycket det går under berusning. Att jag dricker mig berusad kanske sker vid max ett 10-tal tillfällen under ett helt år. Men jag är väldigt försiktig med alkoholkonsumtion ska tilläggas då jag har alkoholism inom släkten så föreligger ökad risk för utveckling av beroende.
Alkohol och Asperger
Jag brukade vara väldigt emot alkohol och har alltid varit rädd för fulla personer men på senaste tiden så har det börjat att släppa. Jag gillar dock fortfarande inte de flästa fulla personer om jag själv inte druckigt för att dom gör mig osäker och rädd. När jag dricker blir jag social och vågar mer än annars som de flesta människor och nu för tiden så gillar jag att dricka men bara med min pojkvän eller bra kompisar som jag känner mig trygg med. Det får vara andra där men jag behöver min trygghet även om det släpper sen när jag druckigt.
- suuuunnaaa
- Inlägg: 21
- Anslöt: 2013-01-09
- Ort: Kallhäll
Alkohol och Asperger
treeman skrev:Utan alkohol så vill jag mest sitta så jag kan stirra in i väggen.
Inte så kul när man nyktrat till och upptäcker att man har femton nya polare... bläh.
Jag gillar din inställning
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
Hej alla. Alkohol är nåt speciellt. Samtidigt som det kan vara väldigt gott och avslappnande så finns stora problem med att folk dricker och sen blir våldsamma eller gör andra dumheter på fyllan.
Just nu är jag väldigt förtjust i alkohol, och ibland skrämmer det mig. Jag har senaste månaderna suttit hemma vid datorn på vardagar, och tagit mig starköl. Pappa har reagerat och en tjej jag känner bra har varnat mig flera gånger för att jag kan bli alkoholist. Jag gillar avslappningen efter några starköl. Jag gillar inte att hälla i mig mängder och bli bakfull utan mer att gå ner i varv och bli avslappnad och glad.
Jag har märkt att sprit inte verkar personlighetsförändra mig och jag kommer alltid ihåg vad som hänt i efterhand. Jag blir inte personlighetsförändrad på så sätt att ingenting annat sker än att jag blir lugn och avslappnad och lite "gladare" än vanligt.
Avslappningen jag skriver om här, och att man känner sig gladare, får ses som rena fördelar med alkohol. För jag vill påstå att man inte behöver dricka så farligt mycket för att kunna gå ner i varv.
Nackdelar är att bli bakfull, kunna ha ont i huvudet både hela kvällen och dagen efter. Det förstår tycker jag, då är det bättre att dricka lite mindre och slippa bli så bakfull.
I mitt fall så har jag haft problem med ångest och depression i flera år, jag närmar mig nu 30 år, jag började dricka alkohol bara för några år sedan, jag har inte druckit mer än nån enstaka gång på hela tonåren och ungdomstiden från 13-25 år, så jag började nu när jag var kanske 26-27 och har då tänkt att jag klarar mig och har "kontroll", över alkoholen.
En kompis sade till mig att jag inte har anlag för att bli alkoholist, för något år sedan, han menade att jag redan skulle ha blivit alkoholist om jag hade anlag för det.
Men nu på sista tiden är det ju både tjejen och pappa som reagerat på att jag verkar "för sugen" på alkohol.
Jag har börjat med högskolestudier på KTH, jag har haft ångestproblem i 10-15 år, så jag tror att KTH ger mig viss studiestress som jag slipper ifrån ett tag med alkohol, och jag är så fruktansvärt trött på att ha ångest-symptom så det är skönt att ta några starköl och bli mer avslappnad.
Men allt detta är risker. Jag vet själv att jag aldrig förut, varit så sugen som nu, så ofta, på starköl. Det är ett farligt sug. När jag var tonåring tyckte jag inte om öl. Nu älskar jag arboga extra stark 10,2% och sofier Guld 7,5% och Innes & Gunn 6.6-6.8% med flera.
Jag kanske ligger i riskzonen för att kunna bli alkoholist? Jag tänker att detta är tillfälligt nu under en viss period, efter ca 1 års sjukskrivning har jag nu börjat plugga igen och har alkohol som belöning/paus/avslappning från studiestress och ångest, men det är nog farligt för tänk om jag fortsätter så att det blir permanent eller ökar och blir mer och mer mängder alkohol oftare och oftare. Mitt mål är ju att sluta dricka på vardagar inom kort och begränsa till typ en gång i veckan som fredag eller lördag, eller kanske till och med en gång varannan vecka men de senaste månaderna har jag kunnat dricka 4-5 gånger i veckan vissa veckor (obs bara 1-2 starköl de flesta gångerna)
Jag tänkte med denna tråd ta upp detta med alkohol, för- och nackdelar och även motta råd och erfarenheter. Jag tänker att om jag "verkar" ha kontroll, men det kan ju försvinna och bli beroende när som helst kanske. Men kan det vara så att asperger gör det till mindre risk att jag blir alkoholist?
Just nu är jag väldigt förtjust i alkohol, och ibland skrämmer det mig. Jag har senaste månaderna suttit hemma vid datorn på vardagar, och tagit mig starköl. Pappa har reagerat och en tjej jag känner bra har varnat mig flera gånger för att jag kan bli alkoholist. Jag gillar avslappningen efter några starköl. Jag gillar inte att hälla i mig mängder och bli bakfull utan mer att gå ner i varv och bli avslappnad och glad.
Jag har märkt att sprit inte verkar personlighetsförändra mig och jag kommer alltid ihåg vad som hänt i efterhand. Jag blir inte personlighetsförändrad på så sätt att ingenting annat sker än att jag blir lugn och avslappnad och lite "gladare" än vanligt.
Avslappningen jag skriver om här, och att man känner sig gladare, får ses som rena fördelar med alkohol. För jag vill påstå att man inte behöver dricka så farligt mycket för att kunna gå ner i varv.
Nackdelar är att bli bakfull, kunna ha ont i huvudet både hela kvällen och dagen efter. Det förstår tycker jag, då är det bättre att dricka lite mindre och slippa bli så bakfull.
I mitt fall så har jag haft problem med ångest och depression i flera år, jag närmar mig nu 30 år, jag började dricka alkohol bara för några år sedan, jag har inte druckit mer än nån enstaka gång på hela tonåren och ungdomstiden från 13-25 år, så jag började nu när jag var kanske 26-27 och har då tänkt att jag klarar mig och har "kontroll", över alkoholen.
En kompis sade till mig att jag inte har anlag för att bli alkoholist, för något år sedan, han menade att jag redan skulle ha blivit alkoholist om jag hade anlag för det.
Men nu på sista tiden är det ju både tjejen och pappa som reagerat på att jag verkar "för sugen" på alkohol.
Jag har börjat med högskolestudier på KTH, jag har haft ångestproblem i 10-15 år, så jag tror att KTH ger mig viss studiestress som jag slipper ifrån ett tag med alkohol, och jag är så fruktansvärt trött på att ha ångest-symptom så det är skönt att ta några starköl och bli mer avslappnad.
Men allt detta är risker. Jag vet själv att jag aldrig förut, varit så sugen som nu, så ofta, på starköl. Det är ett farligt sug. När jag var tonåring tyckte jag inte om öl. Nu älskar jag arboga extra stark 10,2% och sofier Guld 7,5% och Innes & Gunn 6.6-6.8% med flera.
Jag kanske ligger i riskzonen för att kunna bli alkoholist? Jag tänker att detta är tillfälligt nu under en viss period, efter ca 1 års sjukskrivning har jag nu börjat plugga igen och har alkohol som belöning/paus/avslappning från studiestress och ångest, men det är nog farligt för tänk om jag fortsätter så att det blir permanent eller ökar och blir mer och mer mängder alkohol oftare och oftare. Mitt mål är ju att sluta dricka på vardagar inom kort och begränsa till typ en gång i veckan som fredag eller lördag, eller kanske till och med en gång varannan vecka men de senaste månaderna har jag kunnat dricka 4-5 gånger i veckan vissa veckor (obs bara 1-2 starköl de flesta gångerna)
Jag tänkte med denna tråd ta upp detta med alkohol, för- och nackdelar och även motta råd och erfarenheter. Jag tänker att om jag "verkar" ha kontroll, men det kan ju försvinna och bli beroende när som helst kanske. Men kan det vara så att asperger gör det till mindre risk att jag blir alkoholist?
Gripandekylig
Slog ihop tråden Om att kanske blivit för förtjust i alkohol med tråden Asperger, alkohol, självmedicinering, diagnos.
------------
Nyttig läsning: Forumregler | Netikett
Slog ihop tråden Om att kanske blivit för förtjust i alkohol med tråden Asperger, alkohol, självmedicinering, diagnos.
------------
Nyttig läsning: Forumregler | Netikett
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
Om du kopplar ångestdämpning till det du konsumerar(alkohol just nu) är det väldigt väldigt svårt att bryta det om du har asperger, däremot är det samtidigt låg risk att du blir totalt alkis,
ha en trevlig dag, och känn kärlek!
ha en trevlig dag, och känn kärlek!
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
cc33314 skrev:Om du kopplar ångestdämpning till det du konsumerar(alkohol just nu) är det väldigt väldigt svårt att bryta det om du har asperger, däremot är det samtidigt låg risk att du blir totalt alkis,
Jag har typ 5 mediciner mot ångest, men dem ersätter ändå inte alkohol liksom. Och jag tror jag förstår vad du menar med att INTE bli "totalt alkis", alltså att man kanske fastnar i att dricka lite oftare men att det stannar på en jämn nivå som 2-3 burkar starköl.
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
Ett problem när jag drack öl var att effekten snabbt avtog för varje gång så att jag måste dricka mer för att det skulle få någon effekt, tills det blev så mycket att jag blev bakfull. Att bli bakfull tycker jag så illa om att jag slutade dricka under några veckor innan cykeln började om från början igen.
Öl med mer än 5,6 % alkohol smakar äckligt tycker jag.
Öl med mer än 5,6 % alkohol smakar äckligt tycker jag.
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
Nej. Är man beroendepersonlighet så är man.Ung_Aspie skrev:Men kan det vara så att asperger gör det till mindre risk att jag blir alkoholist?
Du kanske skulle ta och uppsöka läkare för din ångestproblematik? Dricka bort ångesten är inte ett bra sätt. Jag kan förstå att man gör det dock, har själv gjort det. På den tiden innan jag fick lugnande medicin.
- sugrövmanövern
- Inlägg: 11110
- Anslöt: 2007-01-12
- Ort: Marianergraven
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
@Ung_Aspie, du är ute på en mycket tunn is, har gjort så där själv förr men sen sker det att det inte hjälper tillslut mot ångesten, utan snarare framkallar den. ''Alcohol is an evil thing''. Börja träna istället, frigör kroppens eget ångest dämpande, endorfin, mycket bättre, plus att du känner dig upprymd
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
sugrövmanövern skrev:Du kanske skulle ta och uppsöka läkare för din ångestproblematik? Dricka bort ångesten är inte ett bra sätt. Jag kan förstå att man gör det dock, har själv gjort det. På den tiden innan jag fick lugnande medicin.
Jag har haft lång kontakt med både läkare och samtalsterapeuter. Jag har sökt och avvisats från "ångestneheten" på Karolinska universitetssjukhuset 2-3 gånger. Det gav ångest, jag lyckades kanske inte beskriva hur svår ångest jag har, Jag har lärt mig leva med ångest och framstår som kommunkikativ och verbal och det tror jag "hindrar" från att se min svåra ångest.
I alla fall så har jag jobbat med ångest och gått på medicin några år nu. Men den samtalskontakt jag haft tror jag upphör efter att jag fått diagnosen asperger, de säger sig inte kunna erbjuda mig hjälp där på mottagningen mer, men jag är på gång att ansöka om hjälp av Habilitering och hälsa.
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
Ung_Aspie skrev:Jag gillar avslappningen efter några starköl. Jag gillar inte att hälla i mig mängder och bli bakfull utan mer att gå ner i varv och bli avslappnad och glad.
Några starköl är nog riskabelt i längden. En starköl tycks inte vara nån fara enligt Vårdguidens test: http://www.vardguiden.se/Tema/Alkohol/
Välj Alkoholtest Man eller Alkoholtest Kvinna i högerkanten.
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
antonius skrev:@Ung_Aspie, du är ute på en mycket tunn is, har gjort så där själv förr men sen sker det att det inte hjälper tillslut mot ångesten, utan snarare framkallar den. ''Alcohol is an evil thing''. Börja träna istället, frigör kroppens eget ångest dämpande, endorfin, mycket bättre, plus att du känner dig upprymd
Jag tror du har rätt, i att man får vara försiktig med alkoholen, som nescio skrev att effekten avtog för varje gång så det krävdes mer sprit. Jag vill inte utvecklas så mot dricka mer och mer. Alkohol är bra men bara om det är lagom och med balans.
Angående träning har jag tränat från och till, jag har sista tiden gått upp i vikt och tror ölen bidragit mycket så jag skulle behöva börja träna, men jag har svårt att "sätta igång", förut hade jag träningskompisar och då gick det bättre att träna när jag hade sällskap och bestämde tid och plats och vi regelbundet tränade ihop.
Men jag har gymkort på 24/7 fittness, gymmet, men har inte tränat där sen februari-mars nån gång. Jag känner att studierna tar sån tid, jag läser långsamt och det tar tid sen den lilla tid jag har kvar vill jag då gärna ha som fritid, men jag vet att det lönar sig att träna och jag vet att det ger kraft så att man får tillbaka tiden man lägger på träning i form av att orka mer, må bättre, bli effektivare. Men ändå är det svårt att "sätta igång". Men jag håller verkligen med om att det vore bra mycket bättre gå träna mitt i veckan än att sitta med två starköl framför datorn
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
@Ung_Aspie, men då har du ju en bra början det fattas bara en spark där bak, haha. Kom igång med nått du kanske inte brukar göra först, springa eller cykla, nått mer cardio, så fina dagar med lite kyligare väder, så du slipper svettas för mycket
Om att kanske blivit för förtjust i alkohol
Om du dricker starköl dels mot ångest och dels för att det är gott så kan det bli lite förrädiskt.
Lätt att dricka 2 även om ångestdämpningen uppnås med 1. Bättre då att som medicin dricka alkohol du inte tycker är så god. Lättare att hålla konsumtionen nere då.
Lätt att dricka 2 även om ångestdämpningen uppnås med 1. Bättre då att som medicin dricka alkohol du inte tycker är så god. Lättare att hålla konsumtionen nere då.
Återgå till Aspergare och vården