Banzai skrev:Fick även bekräftat att jag inte tillhör den intellektuella eliten (inte överraskande)direkt och där den verbala logiken och praktiska logiken tycks vara mina starka sidor, medan mental hastighet inte är det.

Gryningsflickan skrev:Vad skönt att du äntligen fått svar!

Jag har runt en månad efter beskedet att jag har asperger fortfarande inte riktigt tagit det till mig. Det får nog ta sin tid att sjunka in och förstå vad det innebär.

Jag fick förresten också veta att jag inte är sådär smart som jag vill vara och ibland tror att jag ska är, utan snarare ganska normalintelligent (med urkasst arbetsminne). Lite jobbigt att acceptera, haha

Baba Jaga skrev:Jag var också helt slut efter min utredning, framför allt efter aspergerbeskedet. Nu har det gått drygt ett år sen dess, men jag kan fortfarande bli stående och gapa och häpna över min diagnos. Försöker skriva lite om den, och om livet innan, men det tar så mycket energi att jag måste göra det i småportioner.
Det är ju minst sagt omskakande att livet plötsligt bytte förtecken. Som att ha levt hela tiden i G-moll, tills den rätta tonarten plötsligt visade sig vara fiss-dur ...
Men jag står betydligt stadigare på jorden nu, än innan jag visste att jag har AS.
Hoppas att du, Banzai, får uppleva samma sak inom en inte alltför avlägsen framtid!

svarabhaktivokal skrev:

Banzai skrev:Fick även bekräftat att jag inte tillhör den intellektuella eliten (inte överraskande)direkt och där den verbala logiken och praktiska logiken tycks vara mina starka sidor, medan mental hastighet inte är det.

Hur kändes det? Själv fick jag skyhögt på några verbala deltest och några test som hade att göra med arbetsminne och siffror, men typ på gränsen till förståndshadikappad på ett par andra... hehe. Väldigt ojämn intelligens blev utlåtandet... vilket väl iofs inte var jätteförvånande.

Red and green skrev:Jag tvivlar om resultat kan litas på. Några konstiga test som säger ingenting för mig men bör säga väldigt väldigt mycket för utredarna.
Just nu vacklar jag: hur pass pålitliga dessa test egentligen är?

Psychology Today - How easy is it to fake ADHD?

Fake ADHD in just 5 minutes with Google

Published on July 2, 2010 by Phil Newton in From Mouse to Man

Disturbingly easy. All you need is 5 minutes with Google according to a new study.


Many of you will be thinking "why would anyone want to fake ADHD!?" Well a common reason is to gain access to stimulant medications with the hope that they will boost academic performance, or for more simple abuse purposes.

Sollman and co tested both categories of test using multiple approaches.

Two self-report tests were administered, the ADHA Rating Scale ("ARS") developed by Barkley and Murphy and another known as the "Conners Adult ADHD Rating Scale (CAARS)

Neither of these tests could distinguish between students with ADHD and those faking it.

The more complex neuropsychological tests did not fare much better, some were successfully faked, while others showed a tendency for fakers to overdo it resulting in more severe symptoms than might be seen in ADHD. Perhaps more troubling, these neuropsychological tests were not able to differentiate between true ADHD and control individuals (who had no symptoms and were not faking).

Another interesting wrinkle is the problem this poses for ADHD research. Take the study in question; how are the researchers to know that the participants with "true" ADHD group haven't themselves faked their way to an ADHD diagnosis, willfully or otherwise? This could even potentially explain why some of the neuropsychological tests used did not pick up "true" ADHD.
Oh dear, what a mess! What is to be done?

Detection of feigned ADHD in college students.

Sollman MJ, Ranseen JD, Berry DT.
Department of Psychology, University of Kentucky, Lexington, KY 40506-0044, USA.

Abstract
Significant motivations and incentives exist for young-adult students to seek a diagnosis of attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). With ADHD information readily accessible on the Internet, today's students are likely to be symptom educated prior to evaluation. This may result in false-positive diagnoses, particularly when students are motivated to convey symptoms. We evaluated the utility of ADHD symptom checklists, neurocognitive tests, and measures initially developed to detect feigned neurocognitive or psychiatric dysfunction (symptom validity tests [SVTs]). The performance of 31 undergraduates financially motivated and coached about ADHD via Internet-derived information was compared to that of 29 ADHD undergraduates following medication washout and 14 students not endorsing symptomatology. Results indicated malingerers readily produced ADHD-consistent profiles. Symptom checklists, including the ADHD Rating Scale and Conners's Adult ADHD Rating Scale-Self-Rating Form: Long, were particularly susceptible to faking. Conners's Continuous Performance Test-II findings appeared more related to motivation than condition. Promising results were seen with all cognitive SVTs (Test of Memory Malingering [TOMM], Digit Memory Test, Letter Memory Test, and Nonverbal-Medical Symptom Validity Test), particularly TOMM Trial 1 when scored using Trial 2 criteria. All SVTs demonstrated very high specificity for the ADHD condition and moderate sensitivity to faking, which translated into high positive predictive values at rising base rates of feigning. Combining 2 or more failures resulted in only modest declines in sensitivity but robust specificity. Results point to the need for a thorough evaluation of history, cognitive and emotional functioning, and the consideration of exaggerated symptomatology in the diagnosis of ADHD.
PMID: 20528060 [PubMed - indexed for MEDLINE]

Wine skrev:

Red and green skrev:Jag tvivlar om resultat kan litas på. Några konstiga test som säger ingenting för mig men bör säga väldigt väldigt mycket för utredarna.
Just nu vacklar jag: hur pass pålitliga dessa test egentligen är?

Här har man undersökt i en studie hur lätt det är att fejka symtom för att få en ADHD diagnos. Det kan räcka med att googla lite på symtom, 5 minuter räcker enligt artikeln. I studien deltog studenter uppdelade i tre grupper, en grupp bestod av studenter diagnostiserade med ADHD men för närvarande utan medicinering, en grupp bestod av studenter utan ADHD samt en grupp bestod av studenter utan ADHD som blev tillsagda att låtsas att de hade ADHD. Studien visade att de tester som används vid screening och diagnostisering av ADHD är klart opålitliga när det gäller att skilja personer som överdriver eller fejkar ADHD symtom från de som verkligen har ADHD problematik:

Banzai skrev:Fick även bekräftat att jag inte tillhör den intellektuella eliten (inte överraskande):mrgreen:

Schmetterling skrev:Klippte lite för att slippa världens längsta citat. Finns det någon studie på hur lätt det är att fejka AS? Jag är nyfiken för min mor hävdar att jag inte alls har det och att vem som helst kan få diagnosen om den läser på.

Schmetterling skrev:Klippte lite för att slippa världens längsta citat. Finns det någon studie på hur lätt det är att fejka AS? Jag är nyfiken för min mor hävdar att jag inte alls har det och att vem som helst kan få diagnosen om den läser på.

Schmetterling skrev:Klippte lite för att slippa världens längsta citat. Finns det någon studie på hur lätt det är att fejka AS? Jag är nyfiken för min mor hävdar att jag inte alls har det och att vem som helst kan få diagnosen om den läser på.

Autismspektrumtillstånd - diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet
Publicerad: 2013

SBU:s slutsatser

Instrument för utredning av autismspektrumtillstånd är dåligt utvärderade
Diagnostiska instrument och skattningsformulär är, tillsammans med övriga utredningsmetoder, en del i processen för att identifiera ett autismspektrumtillstånd. Det finns inga studier som utvärderar hela den diagnostiska processen. Vi har därför utvärderat de diagnostiska instrument och skattningsformulär som används som verktyg i den diagnostiska processen i Sverige för att identifiera AST.

SvD - Ont om kunskap när autism utreds
20 mars 2013 kl 06:14 , uppdaterad: 20 mars 2013 kl 06:16

Kunskapen om de instrument som används när diagnoser som autism eller Aspergers syndrom sätts är dålig. Bara två av 14 formulär har utvärderats vetenskapligt.