Zombie skrev:Kanske, förutom aktuella sakskäl, också för att hon vet hur det känns att bli mobbad, utesluten, ... ?

Dra inte in såna personfrågor i det här. Du är snäll men med all respekt ibland en jävla mes och jag behöver inte din hjälp i detta!

Öum!

Så, när det nu inte är Titti som gör obetänkligheter, så måste det alltså vara jag.

Är jag verkligen så usel

Vänta nu, håller det här på att bli allmänna avreagera-er-på-varandra-tråden nu?

Ja ja, kanske lika bra så får vi det gjort.

Bjäbbmonstret skrev:Och? Vad hade du tänkt göra åt det då? Kasta ut honom som ni gör så fort någon blir lite för besvärlig här på forumet. Det får väl bara tolkas som ett tecken på min inkompetens att jag inte klarar av att provocera fram samma sak!

Bjäbbmonstret skrev:

Titti skrev:
Vad menar du med ditt påstående om att kasta ut människor härifrån så fort de blir lite besvärliga? Konkretisera vad vem av oss har gjort och av vilken anledning det inte skulle ha skett! På vilka grunder underkänner du den moderation som faktiskt görs här?

Är det till att bli lite upprörd nu? Kanske dags att tänka efter lite mer vad man håller på med?

OBS: inte riktat till dig personligen!

Moderator:

Detta inlägg och citatet överst har renderat dig ett PM.

Så här ser jag på saken: alla kan inte gå i Gillbergs & empowermentorganisationens ledband. Därmed inte sagt att de är oviktiga, men de har ett något enkelriktat synsätt på AS. Gillberg är kompetent & har betytt oerhört mycket för att aspergare blivit diagnosticerade i Sverige. Men hur upplyftande är det att läsa hans texter? Hur upplyftande är det att identifiera sig med de medicinska termerna?

Empowerment, Föreningen Autism & tidningen Ögonblick, Attention.
De fyller också sin funktion: för föräldrar till autistiska barn. För lärare & andra personalkategorier som kommer i kontakt med barn och ungdomar med npf. För de som strider mot myndigheterna för att få sina rättigheter tillgodosedda. Där gör de en stor insats. Men jag som vuxen aspergare får inte ut något av dem. Jag gillar inte den attityd jag upplever mig bli bemött med när jag läser deras publikationer. Jag ser nämligen inte mig själv som ett vårdobjekt och jag anser inte att aspergare per definition måste bli föremål för behandling & specialpedagogik. Det har gått så långt att man ofta kan läsa aspergerpatienter i en text som alls inte handlar om vård. Man skriver ofta aspergerpatient istället för aspergare. Detta sker troligtvis av ren vana, eftersom man för det mesta läser om AS i skol- och vårdsammanhang. Jag anser att detta skapar en delvis felaktig bild av AS, och att det sprider en bild av oss som vårdnadstagare.


När jag fick min aspergerdiagnos -94 tillhörde jag de första i Sverige. När jag sökte information och försökte bilda mig en uppfattning om vad AS var och vad det innebar för mig, hade jag en psykolog att tillgå (en mycket bra och human psykolog f.ö.). En psykolog, tidningen Ögonblick & Gunilla Gerlands bok. Det var det hele. Det var vad som fanns.
I början tog jag diagnosen till mig, för jag upplevde att den gjorde mig till en slags unik människa. Alla tonåringar vill väl vara unika?
Men efter en kort tid slog jag dövörat till och ville inte höra talas om att jag hade en diagnos. Jag kunde inte diskutera AS utan att bli arg.
Varför?
För att min associationsbild av Aspergers syndrom var skolproblem, psykologer, psykologers väntrum, habilitering, "duktiga föräldrar-som-kämpar-mot-myndigheter", ett medikaliserande, kontaktpersoner, ledsagare, LSS, en handikappstämpel kort sagt.

Först -05 såg jag att man kunde se på AS med andra ögon. Jag var och lyssnade på ett föredrag av Torbjörn Andersson, en eminent aspergerföreläsare med många progressiva idéer och oförskämt många högskolepoäng. Det var något annat än det tanterna hade att komma med!
Det var oerhört inspirerande att lyssna på en människa som talar om AS i positiva, radikala, progressiva ordalag. Det gjorde att jag började fundera och ombilda min syn på AS. Min personliga syn på AS låter sig inte förklaras i några spalter, inte heller har jag ngt utarbetat system för mina tankar. Kort sagt är det mer neurodiversity än empowerment.

Därför tar jag inte illa vid mig av rdos inlägg, hans idéer. Jag håller inte med honom, men jag kan skönja ett engagemang som ter sig självständigt, ett engagemang som vågar ifrågasätta det vedertagna, auktoriteterna. Det är uppfriskande! Alla ska inte tänka i takt, så som vi brukar i det här riket.

Jag tycker också att rdos ibland är oärlig med sina avsikter; om frågorna/inläggen är ställda i syfte att vara underlag för aspiequiz eller neanderthalsteorin meddelar han inte alltid det. Man vet inte syftet bakom forumsdeltagandet alla gånger, och jag anser att man har rätt att veta om man deltar i ett forskningsprojekt.

KrigarSjäl skrev:Min personliga syn på AS låter sig inte förklaras i några spalter, inte heller har jag ngt utarbetat system för mina tankar. Kort sagt är det mer neurodiversity än empowerment.

Därför tar jag inte illa vid mig av rdos inlägg, hans idéer. Jag håller inte med honom, men jag kan skönja ett engagemang som ter sig självständigt, ett engagemang som vågar ifrågasätta det vedertagna, auktoriteterna. Det är uppfriskande! Alla ska inte tänka i takt, så som vi brukar i det här riket.
.

Håller med. För att ta ett exempel ur ett helt annat sammanhang fanns det egenskap som var viktig för den alternativrörelse som växte fram under 80-talet och det var "självtillit". De flesta som engagerar sig för något idag skulle behöva mer av den varan.

Bjäbbmonstret skrev:Håller med. För att ta ett exempel ur ett helt annat sammanhang fanns det egenskap som var viktig för den alternativrörelse som växte fram under 80-talet och det var "självtillit". De flesta som engagerar sig för något idag skulle behöva mer av den varan.

Jag försöker förgäves tolka detta i sammanhanget av denna tråd. Förmodligen är det något vi tolkar väldigt olika så jag inte förstår vad du syftar på.

KrigarSjäl skrev:Därför tar jag inte illa vid mig av rdos inlägg, hans idéer. Jag håller inte med honom, men jag kan skönja ett engagemang som ter sig självständigt, ett engagemang som vågar ifrågasätta det vedertagna, auktoriteterna. Det är uppfriskande! Alla ska inte tänka i takt, så som vi brukar i det här riket.

Jag tycker också att rdos ibland är oärlig med sina avsikter; om frågorna/inläggen är ställda i syfte att vara underlag för aspiequiz eller neanderthalsteorin meddelar han inte alltid det. Man vet inte syftet bakom forumsdeltagandet alla gånger, och jag anser att man har rätt att veta om man deltar i ett forskningsprojekt.

Tack, KS, för ett mycket intressant och bra inlägg! Jag tog mej friheten att citera lite för att förklara min egen ståndpunkt, inte för att jag tänker säga emot dej på något sätt!

Jag tar alltså inte illa vid mej av det jidder rdos håller på med. Det är också positivt att besitta förmågan till engagemang, det håller jag med om.

Det stora problemet för mej är det KS nämner i den andra paragrafen. Samt det tidigare nämnda faktum att han blåvägrar lyssna på röster som talar om sans, vett och fakta.

KrigarSjäl skrev:
Det var oerhört inspirerande att lyssna på en människa som talar om AS i positiva, radikala, progressiva ordalag. Det gjorde att jag började fundera och ombilda min syn på AS. Min personliga syn på AS låter sig inte förklaras i några spalter, inte heller har jag ngt utarbetat system för mina tankar. Kort sagt är det mer neurodiversity än empowerment.

Håller med. Det vi behöver mest är fler aktivister. De som skulle kunna lära oss nåt är Allla dessa bögar och flator och bisexuella som faktiskt lyckats flytta fram sina postioner. Tex, är det nån som på allvar tror att Mark Levengodd hade kunnat leda barnprogram i TV för 30 år sen? Det är (som rdos nånstans mycket riktigt varit inne på) en fråga om mänskliga rättigheter. Det skall inte vara konstigare att var litet annorlunda i sin hjärna än att var litet annorlunda i sin sexualitet. (Jag vet att det inte är ett paradis för HBT-arna, lika litet som för kvinnor eller nån annan tidigare undanskuffad grupp.)

Att stå upp för neurodiversity är bara att hävda de mänskliga rättigheterna, att kräva respekt för sin särart. Så långt har jag inga problem Krigis. Och att vi behöver fler aktivister betraktar jag som en självklarhet.

Att däremot hävda Neanderthalsteorin och att resonera snurrigare än en DNA-spiral kring nya begrepp och omtolkningar av existerande begrepp och att försöka torgföra Aspie Quiz som nåt det inte är, det är steg tillbaka. (Jag gillar Aspie Quiz!) Det för inte kampen bakåt inte framåt.

Det blir helt enkelt fokus på saker som inte hjälper oss en mikromillimeter framåt. Det splittrar när vi behöver enighet. Det suger kraft som hade behövts till annat.

Själv betraktar jag det som sabotage mot det arbete som behöver göras. Det hade varit sekterism om det handlat om fler än rdos.

Tack Ganesh för att du återigen lyckas uttrycka ungefär vad jag har försökt säga, fast tydligare och klarare.

Det Ganesh relaterar till om neurodiversity och HBT är på pricken!

Bjäbbmonstret skrev:Det Ganesh relaterar till om neurodiversity och HBT är på pricken!

Instämmer; vill vi aspergare få till en förändring i samhället, en annan syn på oss, får vi fixa det själva. Ombudsmän i form av föräldrar och psykolog- & habiliteringsfolk skall inte och kan inte föra vår talan. Historien lär oss att ingenting är gratis, och att en åsidosatt samhällsgrupp själva måste agera. HBT-folket är ett bra exempel. Martin Luther King & medborgarrättsrörelsen likaså.
Vad som måste till är lite guts & struggle. Radikalitet, kompromisslöshet & mod. Med mjäkighet kommer man ingen vart.

En duktigt trött ASterix har snabbt läst igenom denna massiva tråd. En kort personlig reflektion dock. Rdos teorier har aldrig orkat väcka ens en gnutta av intresse för mig personligen. Dock så är jag nyfiken på om det är rdos själv som benämner det som Neandertalsteorin? I alla fall enligt mitt sätt att förstå den vetenskapsfilosofiska distinktionen så bör den väl benämnas som en hypotes då det mig veterligen inte finns något verifierat i vetenskaplig mening kring rdos hypoteser. Men det är inte det jag vill säga igentligen, även om jag anser att i åsiktsfrihetens namn man får benämna vilka fria fantasier man nu kan tänkas ha kring sina sjuka inbillningar som hypoteser. Jag tycker helt enkelt att om nu vill lägga fram idéer och åsikter i forumet så bör man göra det i ordnade former oavsett vad man vill avhandla. Att respektera varandras åsikter är mycket lättare om alla parter kör med öppna kort. Anser man att någon forumdeltagare begår tydliga övertramp av regler eller i alla fall kör limbo under ribban, så anmäler man vederbörande till någon av moderatorerna i ett tidigt skede. Svårare behöver det inte vara. När en diskussion väl har blivit infekterad så är det så mycket svårare att stävja. Personligen så tycker jag det är viktigt att välja sina strider. Jag skulle aldrig orka debattera med alla som har avvikande åsikter. Konsten är att inte se dom som personliga angrepp Nej nu är det godnatt. Har jag på något sätt lyckats göra detta inlägg läsbart så är det en ren lyckoträff med tanke på att jag snart somnar över tangetbordet!

Ganesh sammanfattade det hela jättebra, tycker jag med.

Kan väl isåfall lägga till det där om olika förklaringsmodellers sannolikhetsgrad (för att helt simpelt stämma; för att kunna lura eller hjälpa folk som söker hjälp och som det fan är allvar för; för att ställa oss i seriöst eller annat ljus i en omvärld som inte är nådig: neandertal- på ena sidan i just den här diskussionen; på andra sidan en ständigt växande mängd mycket sannolikare bitar som kan formas och kombineras för att passa alla slags tanter, farbröder, mesar och krigare).

Sådana saker. Inte personfrågor.

Intressant...

...det verkar, i denna tråden finnas en konsensus kring neurodiversity. Och det verkar finnas massiv uppslutning kring att vi borde bli radikalare, modigare, aktivare och rakare.

Men eftersom en del av oss har tummen fastsatt i röven med epoxylim så vetikatten hur det skall ske...

...idéer nån?

En del av oss är ju igång redan;Tvilling99 är ute och föreläser. Pemer är aktiv i föreningsliv & syns relativt mycket i det offentliga. Själv har jag inte hittat min plattform än, så jag får rycka upp mig! Jag försöker iaf påverka i det lilla.

Utan att ha läst fortsättningen på tråden:

rdos skrev:Det spelar ingen roll om din psykolog träffat en AS + partner eller 100 om hon inte kan ställa diagnos på partnern.

Men människa, det räcker väl utmärkt att psykologen i fråga helt enkelt frågar sina (diagnosticerade) klienter: "Har din partner AS-diagnos?" och därefter minns eller antecknar de svar hon fått. Vilket ter sig som tämligen rimligt yrkesutövande för en psykolog med AS-klienter.

Ganesh skrev:Intressant...

...det verkar, i denna tråden finnas en konsensus kring neurodiversity. Och det verkar finnas massiv uppslutning kring att vi borde bli radikalare, modigare, aktivare och rakare.

Men eftersom en del av oss har tummen fastsatt i röven med epoxylim så vetikatten hur det skall ske...

...idéer nån?

Ni/Vi kan börja med att försöka släppa in andra. Jag som ny på forumet känner att så länge man postar om obetydliga aker så går det bra, men om man postar något med en egentlig åsikt så ignorearas man. Det är som en liten klubb bestående av ett få, och sen vi andra som tittar på.

Nilale skrev:

Ganesh skrev:Intressant...

...det verkar, i denna tråden finnas en konsensus kring neurodiversity. Och det verkar finnas massiv uppslutning kring att vi borde bli radikalare, modigare, aktivare och rakare.

Men eftersom en del av oss har tummen fastsatt i röven med epoxylim så vetikatten hur det skall ske...

...idéer nån?

Ni/Vi kan börja med att försöka släppa in andra. Jag som ny på forumet känner att så länge man postar om obetydliga aker så går det bra, men om man postar något med en egentlig åsikt så ignorearas man. Det är som en liten klubb bestående av ett få, och sen vi andra som tittar på.

Känner mig utpekad. Och vore det inte så att jag känner att du har rätt så skulle jag inte känna skammens rådnad.

Brasklapp: Det är svårt att hejda sig när adrenalinet flödar genom vener och artärer.

Pekade inte ut dig specifikt, även om jag känner att du tillhör "gruppen" jag hänvisade till. Men man ska inte skämmas för något man kanske inte tänker på. Nu har jag i alla fall gjort dig uppmärksam på det.

Nilale skrev:Pekade inte ut dig specifikt, även om jag känner att du tillhör "gruppen" jag hänvisade till. Men man ska inte skämmas för något man kanske inte tänker på. Nu har jag i alla fall gjort dig uppmärksam på det.

Tackar och bugar. Lovar inget, men skall försöka skärpa mig.

Helvete, den "gruppen" kan ju jag också tänkas höra till.
Sådär blir det ju nästan överallt: de gamla bildar ett kotteri, och det beter sig avvisande mot andra. Automatiskt, även bland de bästa människor utan minsta sådan avsikt. Man måste aktivt hålla mot den automatiken.
Nya kan gå av det skälet. Har säkert gjort det härifrån också. De flesta är inte så hårdföra som Nilale.
Ytterligare ett skäl att (om möjligt ständigt) diskutera det som började växa fram i tråden "Kasta ut mig då!", som direkt föranleddes av den här.

Zombie skrev:
Helvete, den "gruppen" kan ju jag också tänkas höra till.

Tillhöra? Du är talesman!

Ganesh skrev: Tillhöra? Du är talesman!

lol

Får jag sitta tyst i ett hörn och anteckna om jag tar med mig citrontårta? :p