Om man menar att den medicinska diagnosen AS är en medicinsk diagnos,
så är det rimligen en självklarhet. (Och man har inte förstått det man argumenterar emot.)
Om man menar att det inte finns andra perspektiv än ens eget (psykiatrins) på fenomenet, så tycks det vara sakfel (http://www.andet.se/b/radikal_baksida.jpg).

Här är den begreppsapparat jag använder i några av mina böcker, för dem som har nytta av den för att komma lite djupare i analysen:
När jag skriver "asperger" med litet "a" och utan "syndrom", avser jag fenomenet i en bredare betydelse som även innefattar andra perspektiv än psykiatrins.

ZeldAlice skrev:Nej, nej, och NEJ! AS är en diagnos och kommer ALDRIG bli en personlighet. Dock din personlighet formar din AS istället.

Den beskrivningen kan jag ta. Det var ett bra sätt att se på det.

Nej det är ingen jävla personlighetstyp och människor som påstår det brukar antingen ha väldigt låg - eller ingen - nivå av funktionshinder, alternativt oerhört dålig insyn i sina problem.

kullan skrev:

ZeldAlice skrev:Nej, nej, och NEJ! AS är en diagnos och kommer ALDRIG bli en personlighet. Dock din personlighet formar din AS istället.

Den beskrivningen kan jag ta. Det var ett bra sätt att se på det.

Tack, glad att du giller min kortfattade beskrivning här!

Personligen tycker jag att det är fel att kalla Asperger Syndrom för en personlighet för att (och det här säger jag å vägnar en psykologi bok om personligheter som heter "Human Dynamics") det är ingen personlighet, bara ett syndrom. En syndrom som också, som sagt, formas av din personlighet, din själ och dina intressen etc.

Mitt synsätt på (hur man skapar bra med liv med) asperger
sammanfaller med vad som uttrycks följande bokcitat:

"I agree with Attwood, clinical psychologist and prolific author on AS, when he tells each of his AS patients that 'he or she is not mad, bad, or defective, but has a different way of thinking' " /---/ "To eliminate the AS would be to eliminate the patient!" (Gaus, 2007, s. 10)

Gaus, V.L. (2007). Cognitive-behavioral therapy for adult asperger syndrome.

TORatANDET skrev:[...]
När jag skriver "asperger" med litet "a" och utan "syndrom", avser jag fenomenet i en bredare betydelse som även innefattar andra perspektiv än psykiatrins.

Att skriva Aspergers syndrom såsom asperger (alltså med ett gement a) är också det (mer) språkligt korrekta.
Språkrådet skriver: "Sjukdomarnas kortformer, vilka är normalform i språkbruket, skrivs med liten bokstav: parkinson, alzheimer, asperger"

Jag tycker inte att det är en personlighet utan ett funktionshinder.

Blir lite irriterad på folk som kallar det nördsyndromet. Ok, man kanske framstår som lite nördig när man har AS, men bara för att man är extremt nördig betyder det inte att man har AS.

Jag har många i min släkt på pappas sida som är väldigt präglade av den logiska hjärnhalvan och väldigt lite av den andra (extremt bra minne mm, men dålig koll på socialt samspel), men de fungerar fortfarande i samhället, klarar av krav som jobb etc. Då tycker inte jag att det är ett funktionshinder.

Folk som inte vet bättre kan säga att de har mer AS än jag.

Kan känna att begreppet personlighet skulle behöva definieras.

En blockering av min personlighet snarare.

Jonasn skrev:Kan känna att begreppet personlighet skulle behöva definieras.

Instämmer. Eller om det inte går att finna en gemensam definition, åtminstone diskuteras.
Jag kan ibland se asperger som en personlighetsdimension (som egenskaperna i Big five), där klassisk asperger (ungefär som beskriven av Hans Asperger samt Gillberg&Gillberg(1989), med vissa modifikationer(!)) finns i ena ändan.
En annan ingång är att utgå från begreppet "identitet".
Har du Jonasn eller annan möjligtvis mer tankar?

TORatANDET skrev:

Jonasn skrev:Kan känna att begreppet personlighet skulle behöva definieras.

Instämmer. Eller om det inte går att finna en gemensam definition, åtminstone diskuteras.
Jag kan ibland se asperger som en personlighetsdimension (som egenskaperna i Big five), där klassisk asperger (ungefär som beskriven av Hans Asperger samt Gillberg&Gillberg(1989), med vissa modifikationer(!)) finns i ena ändan.
En annan ingång är att utgå från begreppet "identitet".
Har du Jonasn eller annan möjligtvis mer tankar?

Hur menar du "i ena änden"?