Frimodig skrev:

Bjäbbmonstret skrev:För mig funkar nog primalterapi? Skrika ur sig skiten det är grejer det!

Och du skäms inte?

Lennart Frimodig

Befinner man sig på ett ställe där det går utan att man skadar omvärlden ser jag ingen anledning att skämmas alls. Det finns betydligt mer destruktiva beteenden som människor kan ägna sig åt.

Bjäbbmonstret skrev:Nej Barracuber, det jag menar är det jag säger. Jag tror att mindfulness är direkt olämpligt för vissa personer. Och att förändring i sig alltid skulle orsaka ångest låter absurt. Men det kanske gör det för vissa personer?

Jag kan inte förstå varför det skulle göra det. Att enbart fokusera på det man gör för tillfället och hur det känns (lever i nuet) kan inte vara stressande. Det är när man tänker på annat och känner sig otillräcklig (och inte lever i nuet) man blir stressad.

Jag tror du behöver utveckla din linje lite mer för att förklara hur mindfullness skulle vara stressframkallande om utfört på korrekt sätt.

Bjäbbmonstret skrev:För mig funkar nog primalterapi? Skrika ur sig skiten det är grejer det!

Primalterapi funkar när man har mycket frustration som ska ut - men det är något annat än att jobba med sig själv. Du kan lika gärna t.ex. boxa på en säck, men när du väl sätter igång med en uppgift som kräver din fulla koncentration och låga stressnivåer kan du snart komma upp dit igen. Hjärnan vänjer sig med att en viss syssla skapar vissa förväntningar, och måste därför omprogrameras lite.

Bjäbbmonstret skrev:

earlydayminer skrev:Lyssna på vetenskapen istället.

Och var god ägna dig inte åt härskartekniker när du diskuterar!

Vetenskapen kan ibland mycket väl krocka med våra känslor och vår världsbild/ självbild. Kan därför det vara en svår utmaning att acceptera vad vetenskapen säger. Men vi AS:are brukar vara bra på logiska resonemang.

Vi hade en likande diskussion på Facebook förut, och rent tekniskt kan man säga att stress uppkommer när vårt 'överjag' (vår rationella del av hjärnan) förväntar sig mer av en än vad man klarar av; vi låter det rationella jaget leda och det instinktiva stötta det - men ofta blir det mest att det rationella kör över det instinktiva.

Vad mindfullness gör är att direkt slå på den instinktiva hjärnan och låta den rationella stötta den. Det är den rationella delen som gör oss till människor, och eftersom vi är så adaptiva kan vi ibland tro att vi klarar vad som helst och kan begära vad som helst av oss själva, vilket vi naturligtvis inte kan.

Nåväl, lite psykologisk och filosofisk teori bara.

joey_truelove skrev:Jag tror du behöver utveckla din linje lite mer för att förklara hur mindfullness skulle vara stressframkallande om utfört på korrekt sätt.

Nu är det så att jag inte har hittat på det här själv utan det finns personer som själva jobbar med mindfulness som inte rekommenderar det för alla därför att det kan förvärra ångest. Varför vet jag inte. Jag är ingen expert och jag är faktiskt inte skyldig att utveckla det mer än jag har gjort. Det var bara en påpekande eftersom jag tycker att diskussionen verkar för ensidig. Men som jag förstått det handlar det om personer som lider av svår stress.

joey_truelove skrev:]Att enbart fokusera på det man gör för tillfället och hur det känns (lever i nuet) kan inte vara stressande. Det är när man tänker på annat och känner sig otillräcklig (och inte lever i nuet) man blir stressad.

Det låter som en erfarenhet och det kan jag respektera. Men det förutsätter väl bland annat att det över huvud taget är möjligt att fokusera och att det inte just är det som sker i nuet som orsakar stressen.

joey_truelove skrev:Vi hade en likande diskussion på Facebook förut, och rent tekniskt kan man säga att stress uppkommer när vårt 'överjag' (vår rationella del av hjärnan) förväntar sig mer av en än vad man klarar av; vi låter det rationella jaget leda och det instinktiva stötta det - men ofta blir det mest att det rationella kör över det instinktiva.

Jag tycker det låter som du talar om en situation där en person pressar sig själv och inte lyssnar på fortfarande existerande impulser att koppla av.

Det är klart att man kan stressa sig själv men för de flesta tror jag att vardagsstress minst lika gärna uppkommer när vi har en omvärld som förväntar att vi ska klara av mer än det är rimligt att klara av och att vi försöker anpassa oss till det.

När det gäller kronisk stress kan den också uppkomma ur pressande situationer där vi vare sig tillåts fly eller försvara oss. Då fastnar kroppen i ständig alarmberedskap. Till slut har man vant kroppen vid att inte koppla av och en massa mysko saker händer. Någon "instinkt" som säger att man ska sova eller liknande fungerar inte då som den ska utan människor kör ofta på tills de blir utmattade.

Vad det gäller "vetenskapligheten" i det hela skrev jag en kommentar som försvann.

Jag blir synnerligen skeptisk och misstänksam när em metod förs fram som en allmängiltig lösning samtidigt som man hör talas om både patienter och professionella som det inte stämmer för. I det läget är jag helt övertygad att "vetenskapen" kommer att komma fram till något annat i nästa runda.

Kommer du i kontakt med seriöst material och seriösa forskare så kanske det kommer bli enklare att begripa var i hjärnan mindfulness verkligen stärker hjärnstruktur och individ ink varför. Det är mycket specifikt.

Mycket olustigt att du skriver "vetenskapen" när det det jag postar är med professorer som varit med i studier och forskat kring det här ämnet längre än jag har levt. Det får mig att tänka till kring vem det är bakom dessa ord.

"I det läget är jag helt övertygad att "vetenskapen" kommer att komma fram till något annat i nästa runda." - Det är som att säga att det kan bli vad som helst. Givetvis kommer VETENSKAPEN komma fram till "NÅGOT ANNAT" i nästa runda(?). Det forskas febrilt för att vi vill finna svaren.

Jag tycker att du får tycka som du tycker och göra det bäst du vill, men jag anser att det också är lite skumt att vara så skeptisk till något och nästan avfärda det p g a att några behandlare och patienter påstått att det inte hjälper till inom alla aspekter i den mänskliga hjärnan. Vad gör? Livet. Det ändrar alla aspekter i din hjärna hela tiden. Om du inte tar till dig och går igenom det seriösa material av vetenskapliga band som binder detta ämnet så är det ett medvetet val. Du väljer att inte "tro" på det utan att egentligen ha någon större koll.

Attackera sensationsjournalistik och författare som tror de har koll på läget bara för att livet är svårt att leva, men det finns inga seriösa forskare inom ämnet som påstår att det är en allmängiltig lösning. Det är väldigt specifikt och det är seriösa forskare väldigt noggranna med att påpeka (genom att ens t ex utföra studierna), även seriösa behandlare är det - vilken behandling som sköter vad bäst.

Problemet @earlydayminer är ju att det har blivit väldigt populärt och att det finns ganska många som för fram det som en allmängiltig lösning. Det ökar risken för att metoden ska prövas av personer som inte mår bra av den.

Jag är av åsikten att människor ska göra sina egna bedömningar och känna efter vad som är bra för dem för ingen annan kan vara expert på ens eget liv. Det finns många ogärningar begångna i "vetenskapens" namn inte minst inom medicinen och psykiatrin. Jag är för en humanistisk lösning på mänskliga problem där medicin och psykatri kan vara ett komplement. Allt måste utgå från människan och hennes situation, inte tvärtom.

earlydayminer skrev:

Bjäbbmonstret skrev:

earlydayminer skrev:Lyssna på vetenskapen istället.

Och var god ägna dig inte åt härskartekniker när du diskuterar!

Det var inget användade av härskarteknik i mitt inlägg.

Du har rätt. Jag upplevde det som att du gjorde narr av min förmenta okunskap och att det därmed skulle rört sig om förlöjligande, men det behöver inte tolkas så.

Jag tror vi har lite för olika utgångspunkter för att vi ska förstå varandra i den här diskussionen, och kanske också att vi drar för stora växlar på varandras uttalanden.

Jag tycker det är bra att ta upp missuppfattningar här. Bra att få veta vad mindfulness och kbt inte är.

Bjäbbmonstret skrev:

earlydayminer skrev:

Bjäbbmonstret skrev:
Och var god ägna dig inte åt härskartekniker när du diskuterar!

Det var inget användade av härskarteknik i mitt inlägg.

Du har rätt. Jag upplevde det som att du gjorde narr av min förmenta okunskap och att det därmed skulle rört sig om förlöjligande, men det behöver inte tolkas så.

Jag tror vi har lite för olika utgångspunkter för att vi ska förstå varandra i den här diskussionen, och kanske också att vi drar för stora växlar på varandras uttalanden.

Jag utgår alltid ifrån att man kan förstå varandra. Öppna sinnen ska inte ha problem med detta. Try me.

En annan sak jag tänkt på kring KBT och aspergers på sistone slog mig idag. Jag tror jag varit och bitit på kakan som innehåller ingredienserna som behövs för att förklara varför vi kan behöva en specialgjord form av KBT eller terapi överhuvudtaget.

Min sambo sa till mig att hon skulle åka och köpa mjölk + annat snart, men att hon behövde duscha först. Det gick 1 timme och 25 minuter och jag ansåg att "snart" var långt förbi. Så trots att jag hade informationen i mig så fastnade jag på "snart". Det är ett kognitivt fel, det är en inflexibilitet att ta sig förbi det där "snart" - TROTS att jag visste och mindes vad som sas att hon behövde duscha och göra sig i ordning. Efter allt jag vet om det så fastnade jag fortfarande på det och kom inte ifrån det, trots att jag hade all information tillgänglig.

Jag vet inte riktigt vilken process det är och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Exemplet ovan är ett otroligt simpelt exempel, det är betydligt mer komplicerat än så. Men jag ska sätta mig och ruva på det, det är onekligen ett kognitivt problem. Det råder det inga tvivel om, men var specifikt som det sker är väldigt svårt att sätta på plats. Jag vill inte spekulera, utan måste läsa till mig en hel del nu och experimentera med mig själv för att se om jag blir klokare. Jag har en MYCKET LITEN föraning om var problemet börjar knyta sig, men jag håller det för mig själv tills jag har fått en omfattande inblick i det.