Ska man verkligen tala om ångest precis inför jul? Är det inte bättre att ta det i november så att man kan ta det lugnt sedan?

Min avsikt med detta inlägg är inte att debattera fakta, än mindre att mästra någon, utan att visa på en möjlighet för den som INTE lyckats bryta sin ångest. Men dra dig inte för att svara och kom gärna med frågor eller kompletteringar!

Ofta har jag resonerat så här, de flesta tycker nog att det låter rationellt:

Bara jag får det här undanstökat så kan jag ta det lugnt sedan. Så jag gör det med frenesi, med den kommande belöningen som morot.

Och så när jag äntligen kan ta det lugnt så får jag ångest!

Det man har gjort, som de flesta inte förstår (inte jag heller - när jag gör det), är att
- man har byggt upp en anspänning eftersom man intalat sig att man inte kan ta det lugnt innan det är gjort
- man bygger på denna anspänning genom att göra det man måste, halvt medveten om vad man tror skulle hända annars
- när det är klart så säger man till sig själv att ta det lugnt och absolut inte ha ångest, ett krav som ytterligare bygger på anspänningen till gränsen för när hjärnan reagerar med ångest, eller/och så får man någon kroppslig, sinnlig eller social signal som normalt inte skulle ha kommit i närheten av ångest, men som räcker för att höja anspänningen den sista lilla biten över ångesttrösklen

Men hela tiden hade man kunnat göra så här i stället:

- Ta ut glädjen i förskott, du behöver inte förtjäna den! Du kanske ångrar dig i vilket fall som helst men du kommer inte att straffas för det, hur 'olutherskt' det än låter. Lugna dig med tillfredsställelsen att du har MÖJLIGHETEN att göra jobbet.
- Gör jobbet för lustens och glädjens skull! Det är väl lätt att säga, men har du ingen lust så våga dig på att strunta i det den här gången - om det inte gäller något direkt livshotande. Du får betala det vanliga priset, men plötsligt får du en massa insikt och erfarenhet levererat!
- Till sist och viktigast av allt: TILLÅT dig att få ångest! Tillåt dig att tänka stressande och obehagliga tankar! Visst, det låter som paradoxalt 'psykologsnack', men vad som händer nu är att du minskar din anspänning genom att låta kravet på ångestfrihet och frihet från 'orena tankar' falla - för det är inte kontroll eller din vilja och dina krav att slippa ångest, som styr ångesten, utan din anspänning.

All ångestbekämpning tar lång tid, det är bara så. Krav på snabba resultat leder automatiskt till ökad i stället för minskad anspänning. Dessutom kommer det återfall.

Det är alltid svårt, det ligger i ångestens natur - annars hade vi bara viftat bort t ex svindel och glatt kastat oss utför ett stup utan rädsla för vad som ska hända lite senare, när vi tar mark. Men oavsett hur svårt det kan vara eller kanske bara verka - nu kommer det viktigaste - DET ÄR ALLTID MÖJLIGT !! Och inte bara teoretiskt, det finns det många som kan vittna om.

Det handlar om att begripa mer och mer av vad som händer i kroppen - för det är bara i din egen kropp det händer, det finns ingen mystisk makt som kan ge dig ångest - det kan bara dina egna tankar, det är dem du reagerar på med känslor som t ex ångest.

Tillbaka till trådrubriken. Jag tycker själv att det fortfarande är jättesvårt. Men om
- man kan inse att man faktiskt kan ta det lugnt och njuta av julstämning utan att städa undan all ångest,
- man kan låta bli att förbereda en massa för att få en god jul och bara göra det som man tycker är kul,
- man kan tillåta julen att bli vad den blir, och inse att det alltid blir jul i slutändan av året
så drar man undan benen för ångesten!

Julen är inte något som måste omges av frid i en lugn tid utan något som firas för att få in lite frid i oron! Messias välkomnades inte för att det var fridfullt utan för att det inte var det. Annars hade vi aldrig firat jul mitt i vintermörkret.

GOD JUL! Eller GOTT NYTT ÅR med en annan jul!

Generalized Anxiety Disorder Asperger Syndrom

PS. Nu har jag jobbat i en och en halv timme med detta inlägg i tron att jag inte kan publicera det innan det är perfekt. Det blir inte bättre och det struntar jag i!


Moderator atoms - ändrade typsnittet i rubriken.

Enklast är kanske att strunta i den formulering av "jul" som utvecklats under de senaste hundra åren.
Enbart ta vara på den stund av ledighet och samvaro som den kan medge och i övrigt strunta i alla "måsten".
(Det finns, enligt mig, inget som en måste. Det finns enbart beslut och handlingar och konsekvenser av dessa.)

Sådär lagom till höstmarknaden (i september) brukar jag se någon julfilm och äta något gott. Det är alltid trevligare än stressen i december.

Ifrågasätt om du måste uppfylla alla "måsten" och ägna dig åt det som gör DIG glad.

Jag firar ingen jul alls. Således slipper jag stressen med julklappsinköp och all denna mat som man äter ihjäl sig på.

Det är väl oftast inte mängden utan typen av mat som erbjuds (usch!). ..

lillmupp skrev:Enklast är kanske att strunta i den formulering av "jul" som utvecklats under de senaste hundra åren.
Enbart ta vara på den stund av ledighet och samvaro som den kan medge och i övrigt strunta i alla "måsten".
(Det finns, enligt mig, inget som en måste. Det finns enbart beslut och handlingar och konsekvenser av dessa.)

Jag resonerar precis på det sättet du skrev.

För mig har det fallit naturligt efter barndomen. Har aldrig upplevt julstress eller julångest. Vet inte ens vad julstress är. Stressar man sig pga jul så får man väl enligt mig skylla på sig själv.

Jul för mig är lång ledighet och vila från människor och inget annat.

Jag skiter i julen för att vara exakt.

Jag har julångest och den är svår att bearbeta. Min ångest är pga att vi jag och min familj under jul ska vara borta en vecka hos mannens familj. Svårt att bearbeta, de är världens gulligaste och trevliga människor men fakta kvarstår. En vecka hemma hos andra. Bo hos två andra familjer. Mina rutiner försvinner helt samt att jag måste högprestera socialt.

Kanske du kan ha något reträttrum? eller ursäkta dig med att du har huvudvärk, ont i magen, måste rasta hunden, köpa extra mjölk osv?

plåtmonster skrev:Kanske du kan ha något reträttrum? eller ursäkta dig med att du har huvudvärk, ont i magen, måste rasta hunden, köpa extra mjölk osv?

Ja det kommer helt klart bli något sådant nu. Tidigare hadde jag hund och det var ytterst smidigt. Nu är hunden död.
De bor för lågt bort för att gå till affär men jag kommer nog köra på att jag har börjat motionera igen men själv. Problemet där är att att de är såååå sociala och trevliga och säkert kommer erbjuda att gå med.

Funderar på att då säga att jag pga motionsträning går jättefort och för att lyckas med det så behöver jag lyssna på min mp3 och då inte är så social.

Alltså det här framstår säkert som skitfånigt men jag måste få vara ifred men är rädd för att vara otrevlig.

Har svårt för att ljuga men detta är sant jag går snabbare och hårdare om jag lyssnar på musik och får vara ifre. Men folk är ju ja så folkiga och tänker annorlunda. Hur som helst så vill jag först och främst få gå själv men det låter ju inte så snällt att säga men visst borde jag kunna dra en träningsursäkt?

Jag får inte ångest av julen. Visst, det kan kännas lite jobbigt att vara social med familj och kanske släkt en hel jävla dag, men det är ändå rätt okej.

Det jag däremot får ångest av är hela julklapps-grejen. Jag får prestationsångest av att det jag ger bort ska vara så bra, fint och något personen verkligen vill ha. Jag gillar inte att få heller därför att jag av någon anledning inte kan visa hur glad jag blir över något jag får även om jag blir glad. Jag vet att det inte syns i mitt ansikte eller på min röst och jag kan inte skådespela fram det heller.

Jag hade gärna skippat hela julklappshetsen och kanske istället köpt ett sällskapsspel som alla kan spela under julaftonskvällen.
Tyvärr kan inte hela familjen gå med på en julklappsfri jul.

Juletid är hemsk tycker jag. Bara en massa måsten. Och spela glad är jag inte bra åå.
Julen står mer för kostnader än familjen nu.

Jag blir trött på alla hälsningar och musiken. Jag har rymt
denna jul. En hellugn jul utan klappar och minimalt med
Julmat

Någon som haft nytta av mina tips mot julångest...? Tänkte väl det. Inte jag heller...

Jo, visst har jag det, men inte på det sätt man förväntar sig, att så fort man lärt sig något om ångest så slipper man den. Det tar lång tid och innebär dessutom återfall.

Jag har åtminstone haft den nyttan av det att jag ser att 'min analys'(från början en ovanlig psykologs) stämmer till punkt och pricka! Kanske för att jag tänkt så här att bara en jul till som den brukar vara, en gång efter fyllda femtio, sedan kan jag släppa alltihop och bara vara ångestfri.

Men ni som svarat hade visst antingen inga problem eller bara problem med att behöva träffa människor och köpa julklappar? Jag älskar arrangemangen, julstämningen, maten och musiken. Mitt problem är att jag är livrädd för att det ska störas av ångest. Det är därför jag får ångest, som framgår av första inlägget i den här tråden.

Julklappsutdelning, brrr.....

Påbjuden glädje. Inte direkt min starkaste gren, och inte direkt min comfort zone...

Bazooka skrev:Julklappsutdelning, brrr.....

Påbjuden glädje. Inte direkt min starkaste gren, och inte direkt min comfort zone...

Usch nej. Men bara jag inte får några klappar så gillar jag att andra får paket. Men jag vill helst inte tvingas in i den situationen.

plåtmonster skrev:Det är väl oftast inte mängden utan typen av mat som erbjuds (usch!). ..

Själv ska jag ta med egen. Nämnde att jag äter vegetariskt och anordnaren sa att de kan nog fixa fram nån sallad. Den kan de få äta själva..

@Parvlon, Det där speglar ganska gott många likätares föreställningsvärd. Om någon inte äter kött så kanske de dricker vatten.. tja de kanske t.om gillar morot och bröd. Vatten och bröd sägs vara en populär kombination.

Tips, Kan man inte äta vilken smörja som helst. Ta med eget och räkna med att alla affärer är stängda.

plåtmonster skrev:Vatten och bröd sägs vara en populär kombination.

Minns en gång när jag frågade i hotellreceptionen om de visste någon restaurang som har bra vegetarisk mat. När vi kom dit och blivit avhängda säger vi till rockvaktmästaren med bara skuggan av ett tvivel:
- Vi har hört att ni har bra vegetariskt här!
- Jaha... bra vet jag väl inte direkt - nåt litet salladsblad ska vi väl kunna få fram...
För en gångs skull var McDonalds bättre!

Och så är problemet för mig inte att jag inte har något att äta, utan att någon någon gång har mördat någon - nej, INTE i överförd mening! - som nu andra äter av från bordet.

Sedan är det alla djävla kramar. Tycker det är jobbigt att veta att vissa ska kramas efter varenda öppnad julklapp. Varje gång man träffas osv i all oändlighet.
Så förväntas det att man själv även ska ge en kram efter öppnad julklapp. tycker det är skitjobbigt. Ok i-landsproblam men det bygger på stress och obehag det kommer verkligen inte naturligt från mig.

Jag är helt snurrig och har vairt halvt utbränd hela hösten. Lika bra att svägerskan bjöd in alla utom oss, så kan jag sitta och mysa i mitt hem som ser ut som en ouppackad antikaffär just nu.

Enda måstet jag tänker ha, är att jag MÅSTE BAKA EN TÅRTA TILL FREDAG då sonen fyller år. På jul får det bli som det blir. Man tager vad man haver-jul.

Jag firar ensam med mina föräldrar men jag har det lilla problemet att jag fyller år på fredag också och därmed kommer att ha folk hemma hos mig då. Dessutom har en kompis alltid lillejul dagen före julafton och dit är det också läge att gå. Jag tycker att det är jobbigt, men också roligt. Det värsta tycker jag är alla småbarn och ljudnivån som blir i och med dem. Några andra bekanta till min kompis har ungar som är mer vilda än tama och tillåts göra i princip vad som helst. Helst skulle jag vilja läxa upp dem men jag antar att det inte är så socialt gångbart om man vill bli bjuden nästa år med...

Snart är julen över och då kan man andas ut. Det ska bli skönt.

Läst flera av era tips och råd.
Det finns inget fel eller rätt.

Jag prövar gärna era sätt. Har 2 barn, små.
De älskar julen. Så strunta i den helt kan jag inte.

Klappar köpt bara för barnen. Ingen annan.
Tänker ta det lugnt. Hoppas ni andra får det bra.

Inköpslista: Hörlurar, kravallutrustning, antiparfym och bunker.