Inga lämpliga kuggfrågor?

Haha, ja man kan ju sätta sig och förhöra läkaren såklart. Blir säkert jättebra stämning i rummet där den osäkre unge läkaren ska försöka upprätthålla sin auktoritet. (ironi)

Men man kan absolut be AT-läkaren förklara vad hen observerat och vilka slutsatser hen har dragit. Om hen inte kan förklara det på ett begripligt sätt talar det ju för att hen själv inte har koll. Dessutom är det ett rimligt krav man som patient kan ställa, att få förklarat för sig vad man har för problem och hur det fungerar.

Känn efter. Känns det som att denna, troligen mkt ambitiösa och välmenande, men oerfarna läkare har koll? Om inte, be läkaren förklara. Verkar det inte hänga ihop? Då kanske läkaren ska gå och fråga sin primärjour/bakjour.

Det kanske är svårt att få en AT att fråga bakjouren övh?

En annan metod är att fråga om det denne är AT-läkare övh

När det gäller stämning så är nog hälsan viktigare än om eventuell auktoritet blir stukad.

Ok, det låter som att det är dags att svara på frågan jag fick tidigare om läkares karriärgång och titlar. Hittills har jag inte sett någon skriva rätt.

Kandidat = Går läkarprogrammet som är 11 terminer = 5½ år. Efter 9 terminer kan man börja vikariera under handledning. Man kallas då vikarierande underläkare och är en av flera kategorier underläkare. Man har inte legitimation. Man får förskriva de läkemedel som behövs för att lösa sina uppgifter, men inte utanför tjänsten.

Efter läkarprogrammet kan man antingen få AT direkt (händer sällan) eller också får man vikariera för att meritera sig för AT. Man har då titeln vikarierande underläkare och är en av flera kategorier underläkare. Man har inte legitimation. Man får förskriva de läkemedel som behövs för att lösa sina uppgifter, men inte utanför tjänsten.

AT = Allmän Tjänstgöring. Krävs för legitimation. Man gör 18-24 månader beroende på var i landet man gör AT. Man arbetar under handledning, men har eget ansvar för sina gärningar enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Man har inte legitimation. Man har yrkestiteln AT-läkare, och är en av flera kategorier underläkare.

Efter AT bli man legitimerad läkare, och får då skriva ut alla läkemedel utom metylfenidat, och kan ansöka om att skriva ut licenspreparat. Man får som legitmerad skriva ut läkemedel utan att ha en anställning, men om det ska vara med förmån krävs anställning i offentlig tjänst. Man får skriva vårdintyg och tvångsomhänderta personer om man har en offentlig anställning.

Det är då dags att bestämma sig för vad man vill bli för slags doktor. För att bli specialist krävs att man gör minst 5 års SpecialistTjänstgöring, ST. Det får man oftast inte direkt, utan man måste vikariera för att meritera sig. När man vikarierar är man vikarierande underläkare (igen, fast med legitimation), som är en av flera kategorier underläkare.

Sedan får man ST. Då arbetar man självständigare, och svarar med sin legitimation för det man gör, men man arbetar fortfarande under handledning. Man har yrkestiteln ST-läkare, som är en av flera katogorier underläkare.

När man sedan äntligen är specialist så kallas man för sin specialitet, dvs kirurg, psykiater, ortoped etc. Men vilken tjänst man har beror på lite olika omständigheter. Om man t.ex. är kirurg vid ett universitetssjukhus får man börja som vikarierande specialist på tidsbegränsat förordnande. Man är alltså specialist i kirurgi, men ändå en av flera kategorier underläkare. Man har fulla befogenheter, men som junior specialist är man fortfarande beroende av handledning.

Efter ytterligare en tid kan man få tjänst som avdelningsläkare. Det betyder att man är specialist, men inte meriterat sig för överläkartjänst. Avdelningsläkare brukar gå vidareutbidlningar och universitetsrandningar för att bli mer självständiga. Efter ytterligare 5 år kan man få tjänst som biträdande överläkare om man dessutom disputerat på sin fritid. När ytterligare 5 år har gått och man blivit docent på sin fritid kan man söka tjänst som överläkare. Då har man alltså gjort 5½ år utbildning, 1-2 år vikariat, 2 år AT, 1 år vikariat, 5 år ST, 3 år vik, 5 år AL och 5 år BÖL = 28 år! Så nästa gång ni träffar en överläkare i kirurgi, tänk på att hen har gjort minst 20 år som legitimerad och med en snittarbetstid på 60-80 timmar i veckan.

I bristspecialiteter som psykiatri är det lättare. När man är färdig specialist blir man överläkare om det inte är på universitetssjukhus, då får man göra 5 år först. Men det är ändå stor skillnad. Det är alltså mycket högre krav på att bli överläkare i kirurgi än för att bli överläkare i psykiatri.

Men underläkare är du hela tiden ändå tills du blir specialist. Vikarierande läkare som bara gjort nio terminer på läkarprogrammet är underläkare, och en ST-läkare som är 1 vecka ifrån att bli överläkare är också en underläkare. Om du ser på läkarens namnskylt att hen är underläkare vet du inte om det är en student, eller en nästan färdig överläkare. Och det ska inte spela någon roll. Läkaren har skyldighet att fråga handledaren så att handläggningen blir rätt. Fast det tar såklart längre tid för oerfarna doktorer.

Jag hoppas att det här redde ut begreppen en smula.

Om man frågar hurvida personen är underläkare, ST eller rentav har läkarlegimitation borde ge hint om den har tillräckligt med kompetens? det finns uppenbarligen mycket mer att lära oavsett hur lärd man är.

Det ska inte spela någon roll. Dels är personen ofta viktigare, dels ska mindre erfarna ha handledning så för att kompensera.

Men det här understryker hur farligt det är när handledningen sviktar. Plötsligt blir det ett lotteri för patienterna vem av doktorerna de får träffa.

Det är just att jag iaf utgår från att handledningen inte fungerar som det är av intresse att utröna vilka som står under sådan.

Överbeläggning är ett hot mot patientsäkerheten och även ett arbetsmiljöproblem. Därför har Arbetsmiljöverket krävt sjukhus på vite:

SvD skrev:Sundsvalls sjukhus riskerar att få betala nya böter för överbeläggning. Arbetsmiljöverket kräver sjukhuset på två miljoner kronor i vite för den dåliga arbetssituationen på Akutcentrum och Medicincentrum.
---
I oktober dömdes Sundsvalls sjukhus att betala 500 000 kronor i vite för dåliga arbetsförhållanden på en medicinklinik.

Arbetsmiljöverket kommer också att begära vitesföreläggande mot Gävle sjukhus, enligt Pernilla Niia, sektionschef vid verket. Därtill har Helsingborgs sjukhus dömts till böter på en miljon kronor för bristande patientsäkerhet i samband med överbeläggning. Sjukhuset hade överklagat förvaltningsrättens dom men kammarrätten gick på verkets linje.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/miljo ... 763648.svd

Jag har för mig att det förr i tiden skrevs att man städade kliniskt rent på sjuhhus (men däremot inte lyssnade på patienterna). Men nuförtiden är det inte lika noga med städningen:

DN skrev:På bensinmacken städas toaletterna åtta gånger om dagen – på landets sjukhus oftast bara en gång. DN:s granskning visar att endast 7 av landets 53 största sjukhus följer vårdens nya städriktlinjer.

Enligt riktlinjerna för städning i vården som kom i höstas ska vårdsalar städas varje dag och toaletter minst två gånger om dagen. DN:s granskning av landets 53 största sjukhus visar att bara en dryg handfull lever upp till miniminivån.

På knappt hälften av sjukhusen städas alla vårdsalar dagligen av städpersonal, på de övriga endast sex dagar i veckan eller bara måndag till fredag.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sjukhu ... -toaletter

Kan det bero på att sjukhusen avskaffat egen städpersonal och i stället upphandlar städning? Lägsta anbudet vinner.

Toaletter är högriskzoner för smitta från tarmen och bör därför städas minst två gånger om dagen. Endast sju sjukhus, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus i Stockholm, Akademiska i Uppsala, Länssjukhuset i Sundsvall, Skånes universitetssjukhus i Malmö, Centrallasarettet i Växjö och Landskrona lasarett, klarar städkraven. Många städar bara en gång – och inte ens varje dag.

Beror sjukhussjukan på dålig städning?

Vissa landsting desinficerar toaletter mellan städningarna för att hindra smitta.

– Man tror att bara för att vi spritar av så är det avdödat för alltid men så är det inte. Det räcker att en människa sitter på toalettstolen så är desinfektionen borta. I stället borde man bli bättre på handhygien, säger Camilla Artinger, hygiensjuksköterska i Uppsala.

De flesta landsting följer svensk städstandard som är anpassad för friska personer och otillräcklig för bedömning av städkvalitet i vården enligt riktlinjerna.

– Man kan inte städa ett sjukhus som man städar ett kontor. Ribban måste vara högre, säger Camilla Artinger.

Den patientnära städningen är extra viktig men faller ofta mellan vård- och städpersonalens stolar.

– Man måste bestämma vem som gör vad och ta fram ordentliga rutiner.

DN skrev:Var femte patient anser att svenska sjukhus är för smutsiga. Sämst renlighetsbetyg får Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det visar en sammanställning som DN gjort av den senaste nationella patientenkäten.

Det är universitetssjukhus och sjukhus i storstäder som får sämst betyg av 43 000 patienter i patient­enkäten, som årligen görs av Sveriges Kommuner och landsting. I år har första gången frågan ställts om patienterna anser att avdelningen var tillräckligt ren. Var femte patient anser att det inte är rent eller bara delvis rent.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/var-fe ... pa-snusket

Det är givetvis största patienttrycket på de största sjukhusen.

Många sjukhus har pressat kostnaderna för städning de senaste åren. Enligt en enkät DN gjort till landstingen uppger 14 av 25 sjukhus att de minskat kostnaderna under de senaste fem åren.

– Det är samma trend som i kommunerna, där man haft en enorm prispress, på tio år har många hal­verat sina städkostnader. Visst kan man effektivisera men någonstans finns en brytpunkt, säger Kalle Henriksson, Borago, konsult inom städupphandlingar.

Enligt branschorganisationen Almega Serviceentreprenörerna undviker 60 procent av deras över 1 000 serviceföretag att delta i offentliga upphandlingar på grund av prisdumpningen.

Redan förra året slog personalen larm på KS:

– Därför gjorde vi en ny upphandling med skärpta krav. Syftet var inte att gå ner i pris, utan vi vill ha ett rent sjukhus. Vi har skärpt kraven och nu tillåter vi färre fläckar, mindre damm och kroppsvätskor i lokalerna, säger Mathias Elmfeldt, verksamhetschef för service och logistik på Karolinska universitetssjukhuset.

Karolinska har också infört krav på yrkesbevis och svenskkunskaper hos städpersonalen.

Dessutom diskuteras just nu ett införande av minimikrav så att avdelningarna inte kan dra ner på städningen.

En patientberättelse. Den med bacill- och/el sjukhusskräck varnas:

DN skrev:"Jag togs in akut på Ystads lasarett i somras och låg där i tre dagar. Jag är mycket nöjd med den medicinska utredningen och behandlingen i motsats till hur jag uppfattade den hygieniska standarden på avdelningen där jag låg.
Varje morgon drog en person en stor torr mopp fram och tillbaka i gången mellan sängarna. Mellan och under sängarna städades inte, inte heller sängborden.

Samma person tittade in i badrummet och fyllde vid behov på med toalettpapper eller plastmuggar. Detta var allt i städväg.

Spoiler: visa

Badrummet höll 70-talsstandard med skrovliga våtrumstapeter, plastmatta och gammalt, gulnat duschförhänge i plast. Handfatet var kladdigt och prytt med hårstrån, toaletten hade runt spolringen stora kalkavlagringar så gamla att de nu var kolsvarta. Första dagens morgon påtalade jag smutsen i badrummet för en sköterska, som upplyste mig om vad jag naturligtvis redan visste, att detta inte var hennes arbete. Jag bad henne att ändå kontakta städfirman, vilket jag inte tror att hon gjorde.

Om nu tillfrisknande och hygien har något samband, tror jag att det är olyckligt att sjukhuset inte längre har den direkta kontrollen och det direkta ansvaret för städningen av sjukhusets lokaler. Sjukvårdens yttersta mål och städföretagets skiljer sig sannolikt ganska avsevärt åt. Som städningen nu är organiserad tycks sjukhuset lita på att entreprenören tar sitt ansvar för kontroll och utförande och entreprenören lita på att sjukhuset gör just detta".

http://www.dn.se/nyheter/sverige/handfa ... d-harstran

Sjukhussjukan (vårdrelateradae infektioner) hade minskat men verkar nu gå åt fel håll:

DN skrev:Nästan var tionde patient smittas av sjukdomar när de lagts in på sjukhus. Det visar nya siffror som DN tagit del av. En förklaring kan vara dålig hygien. – Vi måste hitta nya sätt att minska smittan, säger Petra Hasselqvist på Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

Andelen vårdrelaterade infektioner har minskat stadigt de senaste åren. Men nu är trenden är bruten. 9 procent av patienterna på sjukhusen drabbades av vårdrelaterade infektioner i höstas jämfört med 8,9 procent i våras, visar undersökningen som presenteras i dag.
---
Flest infekterade, 12 procent, har Linköpings universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus i Lund. Orsaken anses vara att dessa har flest svårt sjuka patienter. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna har andelen fall ökat från 7,8 procent till 12,3 procent sedan i våras.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/vi-mas ... ka-smittan

Det finns inga klara bevis på att ökade sjukhusinfektioner beror på dålig städning, men man kan ju misstänka det.

Ett positivt exempel:

DN skrev:S:t Görans sjukhus i Stockholm minskade sina vårdrelaterade infektioner när man började städa varje dag. Nu kontrolleras bakteriefloran varje månad med mätare. – Städhygien och vårdhygien går hand i hand, säger enhetschef Jimmy Björkman.

På Capio S:t Görans sjukhus hjärtavdelning ligger svårt sjuka patienter med hög infektionsrisk. Handtaget till toalettdörren ser kliniskt rent ut, men bakteriemätaren avslöjar på några sekunder att det finns smutsrester kvar.

– Bakteriemätaren är ett komplement i vårt kvalitetsarbete. Vi går igenom alla lokaler en gång i månaden och har ett dataprogram där vi mäter städkvaliteten och kan åtgärda problemen direkt, säger Jimmy Björkman, chef för avdelningsservice.

Sjukhuset använder även UV-ljusmätare i städutbildningen. Nu är det inte i första hand teknik utan vårdhygien och städfrekvens bakom framgångarna i att minska smitta. Här städas alla vårdrum dagligen och toaletter två gånger om dagen.

När sjukhuset utökade städningen 2008 minskade andelen vårdrelaterade infektioner från 8 till 6 procent. I dag är andelen 5,8 procent.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/har-ma ... -bakterier

DN skrev:Efter DN:s artikelserie har det kommit krav på större aktivityet från Socialstyrelsen och nya regler.

Efter DN:s granskning kommer nu krav från borgerliga partier på bindande rikt­linjer för landstingen. Men socialminister Göran Hägglund säger nej och tycker i stället att sjukhusen ska ta ­efter hamburgerkedjan McDonald’s och ­införa tidslistor för städning på toaletter.

Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen av städningen, men har inte gjort en enda kontroll sedan 2010. Och den gången gjordes bara en enstaka kontroll av sjukhusen i Jönköpings län.

– Vi har inte haft någon nationell tillsynsinsats och heller inte kunnat prioritera det i vår budget. Vi kan bara göra en skarp tillsyn om det finns riktlinjer för hur ofta och var man ska städa och det finns inga sådana, säger Gunnar Moa, ställföreträdande avdelningschef för tillsynsenheten på Socialstyrelsen.

Enligt en rundringning som DN gjort till de åtta riksdagsparterna vill flera partier vill ha bindande riktlinjer för städningen. Även bland de borgerliga regeringspartierna höjs nu sådana röster, främst från Centerpartiet.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/social ... stadregler

Men inga nationella bindande riktlinjer, det är landstingens ansvar:

Socialminister Göran Hägglund (KD) har läst DN:s artikelserie av den bristfälliga städningen på många av landets sjukhus. Han är bekymrad.

– Jag tycker att det är bedrövligt. Det är ett hot mot patientsäkerheten, förutom att det är obehagligt i största allmänhet. Därför måste sjukhusledningar och landstingen säkerställa att man har en städning som fungerar och lever upp till de krav som man har rätt att ställa på varje toalett, särskilt de på sjukhus, säger han till DN.

Ändå säger han nej till bindande riktlinjer på nationell nivå.

– Jag tror inte att det är lösningen. Lösningen är att landstingen måste skaffa sig en helhetsbild av patientsäkerheten, och dålig städning och dålig hygien är ett sådant problemområde, säger Göran Hägglund.

Mer patientberättelser:

"Jag fick själv hjälpligt sanera toalett och golv med duschtvål och handsprit. Någon städning av rummet förekom inte." (DN 2012-12-13, Läsarkommentarer)

"Läkaren tog på sig sin smutsiga rock dag efter dag utan att lämna in den för tvätt. Städerskorna var mer intresserade av att prata. Tidigare anställd"


Intervju med Björn Brage, läkaren som 2008 inledde upproret mot dålig städning på sjukhusen:

"- Landstingen ansvarar ju för allt inom vården. Men man kan inte ha en instans om är både utförare, finansiär och samtidigt har tillsynsansvar för verksamheten.

Borde Socialstyrelsen utföra fler stickprovskontroller?
- Den anser inte att städning är en prioriterad fråga. Det kommer aldrig att bli det, inte förrän vi haft vårt första stora utbrott av smitta.

Socialministern anser att sjukhus borde ha städlistor på toaletten som till exempel McDonalds har. Vad tycker du om det?
- Det ska han ha en eloge för, äntligen säger han något vettigt. Men det är ju tråkigt att stat och landsting ska behöva lära sig av McDonalds hur man ska städa i vården."

DN: Här mäts halten av bakterier skrev:– Bakteriemätaren är ett komplement i vårt kvalitetsarbete. Vi går igenom alla lokaler en gång i månaden och har ett dataprogram där vi mäter städkvaliteten

För att citera ett annat forum.. "Att mäta är att veta". Finns uppenbarligen en del miljöer som skulle vara intressanta att undersöka.

Ett ganska säkert tips för att utrota bakterier är klorin..

Kan man lita på att besparingar inte går ut över patientsäkerheten? Ja, vad ska sjukhusen göra när folk envisas med att vara sjukare än budgeterat?

UNT skrev:Trettio procent av vårdplatserna ska bort på Akademiska sjukhusets infektionsklinik. Det upprör personalen som befarar ökad risk för smittspridning på sjukhuset.

Specialistläkaren Erik Salaneck och professor Björn Olsen vid infektionskliniken är mycket oroade över kraven som innebär att 10 av klinkens 38 vårdplatser ska läggas ned.
– Hur det ska lösas är inte fullt klarlagt. Det som sagts är att våra patienter ska styras om till andra avdelningar.

http://www.unt.se/uppsala/befarar-okad- ... 14221.aspx

Den stora risken med förslaget anser Erik Salaneck och Björn Olsen är att smitta kan spridas på sjukhuset om infektionspatienter slussas runt.
– Infektionskliniken är en buffert för smittsamma sjukdomar mot det övriga sjukhuset. Vi har en särskild skyldighet och måste alltid ha beredskap för att kunna isolera svårt sjuka patienter. Om smittan sprids kan det hota patientsäkerheten på hela sjukhuset, säger Björn Olsen.

Varje vinter tar kliniken emot många äldre som drabbats svårt av vinterkräksjuka och influensa. Dessutom ökar infektionssjukdomarna och problemen med multiresistenta bakterier hela tiden.

Läkarna överdriver - får man hoppas.

Vi behöver fler vårdplatser, inte färre, säger Björn Olsen.
Går inte det här att lösa genom att jobba smartare – enligt lean som sjukhusledningen vill?
– Verkligheten ser annorlunda ut. Om en 80-årig svårt sjuk patient kommer hit så krävs ett visst antal dagar innan patienten är frisk.

Slussas de till andra avdelningar är risken att de blir sjukare och måste tas om hand på infektionskliniken till slut i alla fall.
– Man flyttar bara runt problemen. Klinikerna som får ta över våra patienter har också platsbrist och kommer att tvingas lägga patienterna i duschrum och andra utrymmen. Det är så lite lean som man kan tänka sig, säger Erik Salaneck.

Vad menas med "lean"? Är det månne "lean production"?

Bakgrundsfakta:

Akademiska sjukhuset har i dag 1 100 vårdplatser. Sjukhuset har ett sparbeting på 220 miljoner under nästa år. Ett sätt att kapa kostnaderna är att minska antalet vårdplatser. Nyligen försvann 10 av 18 vårdplatser när den medicinska akutvårdsavdelningen, Mava, lades ned. Infektionsavdelningen har 38 platser. Tio platser ska bort till den 1 februari nästa år.

Låter tjusigt. Mycket snack och lite verkstad. Fungerar bättre på papperet (om ens där) än i verkligheten.

För mig är lean en verksamhetsstrategi, en strategi som har som syfte att förverkliga de mål som organisationen satt upp. Lean handlar om "hur" och inte så mycket om "vad". Översatt till vår verksamhet så skulle lean kunna vara en verksamhetsstrategi för att förverkliga de mål som landstingsfullmäktige har satt upp.

http://www.liv.se/Ny-Om-landstinget/Lean-i-LiV/

weasley skrev:

Archpsyche skrev:I vårt landsting får man oftast en akuttid samma eller nästa dag.

Det låter nästan för bra för att vara sant.

Min vårdcentral har en lättakut en timme om dagen då man inte behöver boka tid, bara att gå dit och ta en nummerlapp.

Smärtläkaren Björn Bragée slog larm om den bristande städningen redan för fyra år sedan:

"För fyra sedan hamnade han som cancerpatient på Danderyds sjukhus och blev förfärad över vad han såg: damm, lort och till och med bajs på toalettväggarna.
- Jag tyckte att det var farligt och otäckt som det såg ut och blev jättearg. Jag har själv städat på sjukhus och hade inte förstått hur det utvecklats. Jag tänkte att de städar väl bort det.

Han började med att prata med städerskan, sedan undersköterska, sköterska, läkare, sjukhusledning, patientombudsman, Socialstyrelsen och patientnämnd. Inget hände. Alla slog ifrån sig och sade att det inte var deras bord. Skiten satt kvar på toalettväggen." (DN Stockholm 2013-01-02 "Doktorn som ilsknade till när han själv blev patient")

Så många instanser och ingen som tog ansvar. Till slut fanns bara en utväg:

"Först när han ringde medierna hände något.

Det fick ett enormt genomslag. Plötsligt kom städpatruller och allt möjligt. Då blev jag Doktor Smuts, något slags blandning mellan dr Phil och Gordon Ramsey, säger han och ler.

I dag menar ansvariga på Danderyds sjukhus att larmet var både det bästa och det värsta som hänt. Sjukhuset tvingades anställa en städcontroller och ta tag i skiten. När det begav sig var de mindre roade av att se smutsen från sjukhuskorridorerna smetas ut på löpsedlar över hela landet."

Bragée var ju inte vilken patient som helst utan själv doktor, alltså någon med hög rang och prestige.

"- Man blir ju utfrusen när man säger ifrån, oavsett om man är doktor, det blev jag med. Av kolleger och personal. Det var kallare än kallt. Fast jag fick faktiskt en blombukett av sköterskorna."

Men efter detta blev han Arga doktorn på Facebook och snart med hela svenska folket: i-host-borjar-arga-doktorn-med-bjorn-bragee-t31122.html

Denna reaktion är ju så vanligt att man blir indignerad över människosläktet i stort:

Alien skrev:"- Man blir ju utfrusen när man säger ifrån, oavsett om man är doktor, det blev jag med. Av kolleger och personal. Det var kallare än kallt.

Man kan ju också när det är påtalat och det finns fog ta itu med problemet istället för att straffa budbäraren..

Abbreviation skrev:De mest kompetenta läkarna är numera privatanställda. Det här beror på privatisering och nedskärningar. Vård har redan blivit en klassfråga.

Tror det är mer ett underbemanningsproblem på grund av underfinansiering än en fråga om bristande kompetens.
Självklart att man inte hinner med när det kommer in fler patienter än man hinner med.

plåtmonster skrev:Denna reaktion är ju så vanligt att man blir indignerad över människosläktet i stort:

Alien skrev:"- Man blir ju utfrusen när man säger ifrån, oavsett om man är doktor, det blev jag med. Av kolleger och personal. Det var kallare än kallt.

Man kan ju också när det är påtalat och det finns fog ta itu med problemet istället för att straffa budbäraren..

Det verkar vara en ryggmärgsreaktion. Men här tog de till slut i med problemet, men det berodde dels på att budbäraren inte var någon vanlig lågstatuspatient utan själv läkare, dels (framför allt) på att media skrev om det.