svt skrev:Damien Echols, Jason Baldwin och Jessie Misskelly dömdes till döden respektive livstids fängelse för morden på de tre unga pojkarna - trots att inga konkreta bevis kunde knyta dem till brottet.

Under nästan 20 år har HBO-teamet följt rättsprocessen, och här avslöjas detaljer som får en stor betydelse för de som kallats för "West Memphis Three". Efter 18 år i fängelse kan de äntligen bli rentvådda.

http://www.svt.se/dox/paradise-lost

Sändes: tis 11 dec - Tillgänglig: 5 dagar kvar - Längd: 2 h 0 min
När tre unga pojkar hittas mördade i en liten stad i mellanvästern riktas misstankarna snabbt mot tre udda tonåringar. Efter 20 år i fängelse står det klart att de är oskyldiga.

http://www.svtplay.se/video/899855/paradise-lost

Tre åttaåriga pojkar hittades mördade i Arkansas 1993.

Tre tonårskillar dömdes för dådet, en vad dem (Damien) till döden. Damian var svartklädd, svarthårig och udda.

Som Jason, hans bästa vän sade: "Jag blev dömd för att jag var hans kompis, och han blev dömd för att han var svartklädd".

Redan före dådet gick ryktet om satanism och ritualer.

För att få bevis förhörde polisen Jessie, en lätt förståndshandikappad kille. De frågade vad han visst om mordet och Damien och Jason. Efter 12 timmars förhör 8el psykisk tortyr) erkända Jessie både att han själv och de andra deltagit i mordet av pojkarna. Jessie tog sedan tillbaka erkännandet, och de andra två sade hela tiden att de var oskyldiga. Eftersom Jessies erkännande togs tillbaka, fick det inte användas i rättegången mot Damien och Jason. Men juryns ordfröande kände till det och berättade det för de andra jurymedlemmarna.

Det var en usel polisutredning och en domare som aldrig vill erkänna att domstolen gjort fel, han avslog alla överklaganden.

Inte för att rättssäkerheten är perfekt i Sverige heller men jurysystemet tycks som gjort för att känslor och inte fakta avgör om man blir fälld.

Detta verkar vara den tredje filmen, som SVT av någon anledning har valt att kalla "Paradise Lost", när den egentligen heter Paradise Lost 3 (tre). Vill man ha en chans att hänga med i alla detaljer så bör man nog se 1:an och 2:an först. Grymt bra filmer dock! 3:an var Oscarnominerad för Bästa dokumentär så sent som i år.

Det är tre inressanata dokumentärer. Frågan är hur objektiva de egentligen är, allt jag vet om fallet bygger på dessa, och då framstår det som ett hemskt justitiemord.

Så här skriver DN:s recensent om dokumentärfilmen:

DN Kultur skrev:Ja, det är en stark dokumentär, för att uttrycka sig milt. Uppskakande, omskakande och samtidigt ett bländande konstverk.
---
Det har konstaterats, av bland andra DN, att en ny dokumentärboom råder, att Filminstitutet satsar pengar, att publiken finns. Är det då inte lite underligt att inte fler tv-kanaler inser det, att inte en större del av tablåerna utgörs av dokumentärblock? I stället för bara någon gång per vecka.

För det kan vara så enkelt att vi behöver skakas om av riktiga bilder från världen ibland.
---
Men om du knappar in svt.play/dox och ”Paradise Lost” är det en annan sorts reaktion. Kanske djupare. Som när Damien Echols viskar i rättssalen: ”Men jag är ju oskyldig”. Eller när mamman till en av de mördade pojkarna frågar sin Gud varför inte hennes son rycktes bort tidigare: ”Varför lät du mig älska honom i åtta år?”

http://www.dn.se/kultur-noje/niklas-wah ... i-december

Nu kommer Damien Echols bok Dödsdömd ut på svenska.

Han måste nuförtiden alltid ha mörka glasögon på sig.

svt skrev:- Min syn försämrades snabbt. Av de 18 åren i fängelse satt jag i isoleringscell i nästan tio år. Bristen på solljus och inspärrningen i ett litet utrymme gjorde att gjorde att mina ögon successivt förlorade förmågan att fokusera. Dessutom har jag svåra nervskador i tänderna efter ha blivit slagen i ansiktet, säger han.

http://www.svt.se/kultur/bok/damien

Han var förstås i Stockholm för att promota sin bok. Han var också med i TV-programmet Skavlan.

- Det är inte alltid så roligt att älta det här fallet. Tänk att varje dag behöva prata om sitt livs värsta upplevelse, säger han.

Nu ägnar Damien Echols sin tid åt att få upprättelse och han ifrågasätter jurysystemet i amerikanska domstolar.

- I det amerikanska rättsväsendet är bevisningen bara halva fallet. Även om alla bevis pekar på att du är oskyldig, kommer de ändå att avrätta dig hellre än att medge sina misstag, säger han.
---
Under 15 år engagerade sig frivilliga med pengar och engagemang för att ge den dömda trions fall skulle prövas på nytt. Skådespelaren Johnny Depp och musikerna Patti Smith och Iggy Pop är några av dem som stridit för att Damien Echols och hans kamrater skulle få en rättvis rättegång.

Ihop med ”Sagan om Ringen”-regissören Peter Jackson producerade Damien Echols nyligen filmen ”West of Memphis”, som förde fram ytterligare nya uppgifter i fallet.

- Vi vill att den skyldige döms och att de som gjorde det här mot oss straffas. Om vi inte pratar om det blir vi aldrig rentvådda. Vi ger oss inte förrän delstaten Arkansas har gjort det rätta, säger han.

Meditation räddade honom från att bli galen i fängelset.

GP skrev:Mer än något annat längtar han efter att gå vidare med sitt liv på riktigt och helhjärtat få satsa på att lära ut sin syn på meditation. Han menar att meditationen i fängelset räddade honom från att bli galen och att den nu ger honom en bra balans i livet, som hindrar honom från att helt tas över av fallet en gång till.

– Det är först nu efter ett och ett halvt år i frihet jag börjar kunna gå på riktigt igen. Jag hade kedjor kring foten i alla år och utan dem snubblade jag hela tiden i början, berättar Damien Echols.

http://www.gp.se/kulturnoje/1.1552858-d ... ktigt-igen

Det behövdes såväl starkt engagerade människor som pengar för att få honom fri.

I 18 år satt han i fängelse, men hos honom verkar det inte finnas något hat eller någon ilska. Han tackar sin fru Lorri Davis för det. Hon har offrat det mesta för Damien Echols och hans kamp. Men han tackar också de kända vännerna Johnny Depp, Pearl Jams Eddie Vedder och filmregissören Peter Jackson för deras engagemang och tro på honom.

– När man umgås med Johnny Depp eller Eddie Vedder tänker man inte på dem som människor man ser på tv. De är väldigt nära vänner, de är som mina bröder. Inte bara bryr de sig om mitt fall, de tog verkligen hand om mig när jag kom ut från fängelset. Jag vet inte hur det hade gått utan dem, konstaterar Damien Echols.