DN Nyhetskrönikan skrev:I praktiken är det svårt, inte sällan oerhört svårt, för den förtalade att få upprättelse.

Det svaga skyddet mot förtal framgår inte direkt av lagtexten. Enligt lagen är förtal när någon utpekas ”såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning”.

Orden ser ut att fånga in åtskilliga kränkningar. I realiteten fungerar det däremot inte så. Endast i undantagsfall kan ett offer få stöd av åklagare och polis. En förtalad person måste därför driva sitt mål själv. Det innebär ekonomiska risker. Även om man vinner målet blir den eventuella ekonomiska ersättningen låg.

Reglerna om förtal är ofta det enda försvar rättsordningen tillhandahåller för den som utsatts för integritetskränkningar. När någon kryper alltför långt in i våra privatliv – kameror på toaletten, bilder från duschen, filmer från sängkammaren – är förtalsreglerna inte sällan det enda som kan ge skydd. Integritetsskyddet står och faller med ärekränkningsregleringen. Men regleringen är otillräcklig.

Efter att en sajt lade ut en film där ynglingar under förnedrande former har sex med en ung kvinna ställdes frågan: Är det verkligen tillåtet att producera och sprida filmer som återspeglar brott som våldtäkt? Svaret är att ja, i allmänhet är det tillåtet.

I vissa sammanhang kan det utgöra förtal att sprida bilder/filmer på en person som har sex. Men det är ett undantag. Undantaget gäller inte i situationer av uppenbara övergrepp. Det är inte, för att använda lagens språkbruk, ägnat att utsätta någon för andras missaktning att visa upp henne som brottsoffer.

svt skrev:I Göteborg var det upplopp på tisdagen efter att unga tjejer hängts ut och kränkts på mobilappen Instagram. Kontot är nu stängt, men händelsen väcker tankar om att det lika gärna skulle kunna hända här.[i Örebro]
---
Det var på tisdagen som det blev upplopp utanför Plusgymnasiet i Göteborg. Det var ett rykte, om att det var en 17-årig tjej på skolan som låg bakom kontot där unga personer hängdes ut med sexistiska och rasistiska kommentarer, som startade upploppet med cirka 500 ungdomar. Skolan hölls stängd på onsdagen och ytterligare en göteborgsskola stängdes efter hot om upplopp.

Det aktuella kontot är stängt och den 17-åriga flickan har släppts efter förhör, men är fortfarande misstänkt för grovt förtal. Nya liknande konton har startats i dag där följarna uppmans skicka in bilder på "slampor" och "horor".

Polisen utreder nu det kränkande Instagramkontot som retat upp gymnasieungdomar i Göteborg. Men det är ett brott som är svårt att utreda och som sällan leder till fällande domar.
– Vi har varit i kontakt med instagram. Det är väldigt viktigt att man reder ut alla frågetecken och jag förväntar mig att vi ska få de uppgifter som vi behöver, säger Jens Ahlstrand, chef för it-forensiska gruppen på polisen i Västra Götaland.

En 17-årig flicka har pekats ut som misstänkt och igår förhördes hon av polisen, som delgav henne misstankar om grovt förtal. Flickan som släpptes efter förhör nekar dock till anklagelserna.

Samtidigt visar siffror som SVT Nyheter tagit fram att ärekränkningsbrott, som grovt förtal nästintill har fördubblats de senaste tio åren. Men färre än en procent av anmälningarna leder till fällande domar.

Eftersom sajaterna finns utomlands måste utländska (oftast amerikanska) myndigheter kontaktas, och svaren kan dröja i flera månader.

Eftersom flera av brotten sker på utländska sajter, som i fallet med Instagramkontot i Göteborg, måste polisen vända sig utomlands i jakten på misstänkta förövare. Det handlar framförallt om amerikanska sajter och inte sällan är företagens intresse att lämna ut användaruppgifter svalt.

– Det är oftast därifrån vi behöver information och det är trögt, säger Jens Ahlstrand.

Vad är det för svårigheter ni stöter på?

– Amerikanarna tycker att det ska vara straffbart i deras land för att de ska kunna lämna ut känsliga uppgifter om personer, även om det har med Sverige att göra. Det kan ställa till det ur vår synvinkel, säger Ahlstrand.