Danska språket
39 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Danska språket
Det påstås att danskan låter grötig och det verkar stämma enligt en artikel i Språktidningen:
"Danska ettåringar förstår markant färre ord än jämnåriga med andra modersmål och när barnen är tre år är skillnaderna ännu större.
- En viktig förklaring är att danskan har ovanligt många vokaler och halvvokaler, samanlagt 22, och bara 17 konsonantljud, säger Dorthe Bleses, professor vid Institut for sprog og kommunikation vid Syddansk universitet i Odense, där hon leder Center for børnesprog."
Vad är "halvvokaler"? Är det något vi har i svenskan också?
Redan när danska barn ska säga "mamma" får de problem, det heter "mor". Det är lättare med det tvåstaviga och upprepande mamma (och pappa). Ändelserna uttalas ofta otydligt el försvinner helt i dagligt tal. Danska barn brukar uttala "mor" som "mo-a".
Det blir också svårare att stava när många ljud inte hörs i dagligt tal. "Huvudet" uttalas i bland som "hot". (Fast engelskan borde vara lika svår at stava för engelsktalande barn.)
Danskarna talar också mycket snabbare än svenskarna, 40%.
"- Men vad är hönan och vad är ägget? Det kan vara svårt att säga om det är reduktionerna som gör att vi talar snabbt eller om det är det att vi talar fort som gör att vi reducerar, säger Dorthe Bleses."
Alla dessa svårigheter är förstås ännu värre för vuxna invandrare som ska lära sig danska.
"Danska ettåringar förstår markant färre ord än jämnåriga med andra modersmål och när barnen är tre år är skillnaderna ännu större.
- En viktig förklaring är att danskan har ovanligt många vokaler och halvvokaler, samanlagt 22, och bara 17 konsonantljud, säger Dorthe Bleses, professor vid Institut for sprog og kommunikation vid Syddansk universitet i Odense, där hon leder Center for børnesprog."
Vad är "halvvokaler"? Är det något vi har i svenskan också?
Redan när danska barn ska säga "mamma" får de problem, det heter "mor". Det är lättare med det tvåstaviga och upprepande mamma (och pappa). Ändelserna uttalas ofta otydligt el försvinner helt i dagligt tal. Danska barn brukar uttala "mor" som "mo-a".
Det blir också svårare att stava när många ljud inte hörs i dagligt tal. "Huvudet" uttalas i bland som "hot". (Fast engelskan borde vara lika svår at stava för engelsktalande barn.)
Danskarna talar också mycket snabbare än svenskarna, 40%.
"- Men vad är hönan och vad är ägget? Det kan vara svårt att säga om det är reduktionerna som gör att vi talar snabbt eller om det är det att vi talar fort som gör att vi reducerar, säger Dorthe Bleses."
Alla dessa svårigheter är förstås ännu värre för vuxna invandrare som ska lära sig danska.
Sv: Danska språket
Sedan verkar det inte finnas några dialekter. Och jag är ändå uppvuxen i Halland med tillgång till dansk radio och fjernsyn. Exempelvis undrar jag om det finns någon danska med rullande r. Fast på Bornholm lär de tala lite eget men det kanske hänger ihop med närheten till Skåne.
Jag minns inte hur folk från Grönland talar.
Sedan talar alla i stort sett likadant. Män och kvinnor talar ganska likt också. Äldre och yngre också, även om jag hört mest äldre.
Jag minns inte hur folk från Grönland talar.
Sedan talar alla i stort sett likadant. Män och kvinnor talar ganska likt också. Äldre och yngre också, även om jag hört mest äldre.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Danska språket
Svårt för datorer med att förstå danska. Ska vara stora problem med att få talförståelse i dator och mobiler att förstå danska, så pass att man ibland gett upp försöken. Microsoft fick inte det att funka i nån Officeversion men det fanns för övriga nordiska språk.
Danska språket
Det står också i Språktidningen att danska dialekter dör ut snabbare än i Sverige.
"En dialekt existerar på flera språkliga nivåer: grammatik, uttal och ordförråd. Frågan är hur många nivåer som måste föreligga för att det ska vara en dialekt. Nuförtiden talar de allra flesta människor i Danmark ett slags standarddanska."
Orsaken till detta är skriftsystemet och attityderna.
"Studier har visat att danskarna generellt är negativa till dialekter."
Ungdomar tar väldigt sällan över den äldre generationens dialekt. Fast det är väl samma sak i Sverige? Om man drömmer om att flytta till storstaden så vill man prata som i storstaden.
Men en ny dialekt (el sociolekt) är multietnodialekten som talas i Köpenhamn. En motsvarighet till Rinkebysvenskan. De har "egna ord och normer för uttal, böjning och ordföljd."
Mera info på http://www.dialekt.dk
"En dialekt existerar på flera språkliga nivåer: grammatik, uttal och ordförråd. Frågan är hur många nivåer som måste föreligga för att det ska vara en dialekt. Nuförtiden talar de allra flesta människor i Danmark ett slags standarddanska."
Orsaken till detta är skriftsystemet och attityderna.
"Studier har visat att danskarna generellt är negativa till dialekter."
Ungdomar tar väldigt sällan över den äldre generationens dialekt. Fast det är väl samma sak i Sverige? Om man drömmer om att flytta till storstaden så vill man prata som i storstaden.
Men en ny dialekt (el sociolekt) är multietnodialekten som talas i Köpenhamn. En motsvarighet till Rinkebysvenskan. De har "egna ord och normer för uttal, böjning och ordföljd."
Mera info på http://www.dialekt.dk
Danska språket
Läste igenom tråden igen och hittade då detta:
Jag har för mig att ordet tastatur även förekommer på skrivmaskiner, jag gissar att du inte är så gammal att skrivmaskiner inte fanns innan du flyttade från København!
Kikarn skrev:(ang tastatur; ingen aning om vad det heter på danska. Jag flyttade från köpenhamn långt före datorns intåg i vardagslivet ärligt talat. Du har säkert rätt i det fallet).
Jag har för mig att ordet tastatur även förekommer på skrivmaskiner, jag gissar att du inte är så gammal att skrivmaskiner inte fanns innan du flyttade från København!
Danska språket
Dansktalande invandrare (med brytning) artikulerar mer än vad danskar gör. Det är lättare att förstå vad invandrarna säger.
Danska språket
Sheyen skrev:Dansktalande invandrare (med brytning) artikulerar mer än vad danskar gör. Det är lättare att förstå vad invandrarna säger.
Så där är det faktiskt. De invandrare jag hört var lättare att förstå!
Detta as-roliga klipp har jag postat tidigare men jag hittar inte var.
Danish language
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Danska språket
Danskar som pratar svenska - "snakke lidt svensk" - är ju också lättare att förstå. Missa inte det här Lindemanklippet: Dansk julgransuppfödare - Hans Christian Lindeman [Spotify]
Liksom när danskar talar engelska, vilket de ofta är väldigt bra på.
Liksom när danskar talar engelska, vilket de ofta är väldigt bra på.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Danska språket
wow... en tråd om mitt modersmål! (jaja, bli inte till er i trasorna nu - jag har aldrig gått i dansk skola. slutade i princip att tala danska till vardags när jag var 12. men jag förstår och läser.)
Danska språket
barracuber skrev:Så där är det faktiskt. De invandrare jag hört var lättare att förstå!
Detta as-roliga klipp har jag postat tidigare men jag hittar inte var.
Danska språket
Här hittade jag den gamla tråden där humorklippet var postat (det var inte jag förresten) och med andra klipp om danska. När danskar pratar svenska
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Danska språket
Färöisk danska är lätt att förstå, har tungspets-r, uttalar de flesta konsonanter ordentligt och låter för ett svenskt öra som en sorts norska. Genom att färöingarna är tvåspråkiga har de också ett brett nordiskt ordförråd, som gör att många förstår svenska. Men precis som i övriga Norden är ungdomar sämre än äldre på interskandinavisk kommunikation.
Danska språket
Det var intressant att läsa att danskarna talar snabbare en svenskar. Jag har grubblat mycket om olika språk talas olika snabbt, eller om det bara är inbillning av en som inte förmår hänga med i dem. Finns det någonstans man kan läsa mer om hur snabbt olika språk talas, om det finns forskning på detta? Jag föreställer mig att spanska talas fortare än svenska och många andra europeiska språk (mätt i antalet stavelser per sekund).
Danska språket
Tallerger skrev:Jag föreställer mig att spanska talas fortare än svenska och många andra europeiska språk (mätt i antalet stavelser per sekund).
Jag tycker även det är intressant att mäta hur mycket tid det krävs för att förmedla en viss information på olika språk, ex.vis om man har hundra olika meningar på massor av olika språk, hur lång tid tar det i snitt för ett urval personer som representerar (helst modersmål) varje språk att förmedla varje mening!
Danska språket
Om danska svordomar.
Svenskar och norrmän som flyttar till Danmark tycker att danskar svär mycket.
Ja, danska ungdoamr är tydligen som svenska; det är finare med engelska svordomar/fula ord än de egna.
"For fanden" tycker jag inte låter särskilt grovt, det är ju som "för fan" på svenska. Då låter "kraftedeme" värre när man vet betydelsen, att man önskar att någon ska få en dödlig sjukdom. Fast "fan ta dej" betyder ju att man önskar att djävulen ska ta någon, dvs att den hamnar i helvetet. Men det känns ju inte så grovt när man inte längre tror på varken djävul el helvete.
Svenskar och norrmän som flyttar till Danmark tycker att danskar svär mycket.
http://www.dn.se/arkiv/nyheter/danskar- ... n-i-nordenDN skrev:Marianne Rathjesh har gjort en studie om språkbruk, med särskild inriktning på hur olika danska generationer använder svordomar. Några slutsatser:
Unga svär inte mer än gamla, bara annorlunda. Äldre använder oftare de speciella danska sjukdomssvordomarna ”pokker” (koppor=syfilis) och ”kraftedeme” (måtte kräftan äta mig).
De använder också fler omskrivna svordomar, det mildare ”för sören” i stället för ”för satan”, och riktar sig mot himlen med de religiösa svordomarna, ”godeste Gud”.
”Helvede” är mer populärt bland yngre, liksom ”fuck” och ”shit”.
Ja, danska ungdoamr är tydligen som svenska; det är finare med engelska svordomar/fula ord än de egna.
På en grovhetsskala tyckte unga danskar (14-årsåldern) att ”fuck” är det grövsta, äldre (65–93 år) ”för fanden”. Båda grupperna rankar sjukdomssvordomen ”kraftedeme” som näst starkast.
Även i Sverige finns stora generationsskillnader i användningen av könsord. Personer över 50 använder dem nästan aldrig, de under 30 ofta.
"For fanden" tycker jag inte låter särskilt grovt, det är ju som "för fan" på svenska. Då låter "kraftedeme" värre när man vet betydelsen, att man önskar att någon ska få en dödlig sjukdom. Fast "fan ta dej" betyder ju att man önskar att djävulen ska ta någon, dvs att den hamnar i helvetet. Men det känns ju inte så grovt när man inte längre tror på varken djävul el helvete.