Fråga runt, kanske?

Tintomara Ariadne skrev:Byta avdelning eller universitet är inget man gör hux flux. Det är en förfärligt omständlig procedur med sakkunniggranskningar - kan dra ut på tiden hur länge som helst. Inte är det många som anställer heller.

Man kan kan ju söka jobb inom andra branscher också. Problemet är väl att man ses som överkvalificerad där.

Känns som det blev en doktorandarbetsförhållandetråd istället.

Tvingad till träning kan jag se som en bra sak, om man får lön för det. Så hårdträning för de som vill och rehab liknande träning för de andra.

Enligt det rådande synsättet "du har själv ansvar för hur du mår" så ses den anställde som själv ansvarig för sitt mående. För stressigt = mera träning!

DN Insidan skrev:Om arbetsbelastningen är för hög och de anställda för få blir det inte bättre för att personalen tränar, säger arbetslivsforskaren Henrietta Huzell. Hälsa har felaktigt blivit lika med motion, muskler och vikt, menar hon.

– En stressig arbetssituation är svår att springa bort, det är ytterst olyckligt om motion börjar ses som lösning på en pressad arbetssituation.

Henrietta Huzell är lektor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Hennes forskning har bland annat visat att arbetsgivare vill ha personal som ser bra ut och inte väger för mycket. Enligt en av studierna – en undersökning bland 1 000 företag i Sverige, främst inom handeln och hotell- och restaurangbranschen – vill sex av tio arbetsgivare att personalen ska vara "snygg". Sju av tio väljer bort överviktiga. Nio av tio säger att de vill ha anställda med god fysik.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/tr ... bb-lattare

Jakten på den perfekta medarbetaren leder till likriktning, säger Huzell:

– Dels leder det till utsortering av dem som inte passar in. Dels blir det en likriktning av dem som rekryteras, personer med andra synsätt och erfarenheter utesluts. Det finns amerikanska företag där de anställda inte bara bär samma kläder, är i samma ålder och gör samma saker – de ser likadana ut. Vad blir det för arbetsliv? Vad händer med utveckling, reflektion och kritiskt tänkande om alla är likadana?

Men jag antar att "kritiskt tänkande" inte hör till det arbetsgivaren efterfrågar.

Henrietta Huzell oroas av att privatliv och arbetsliv alltmer glider samman. Det allvarliga är att detta bara sker utan att någon funderar över konsekvenserna och ifrågasätter vad som händer, menar hon.

Jag tycker man ska få göra vad man vill på fritiden. Fritid är fritid och jobb är jobb. (Ja, bakfull bör man förstås inte vara på jobbet.) Men ägs vi nu av arbetsgivaren till 100%?

– Gränsen blir allt luddigare och det är klart att det är arbetsgivaren som har intresse av det. Men om den luckras upp kan det bli en ohållbar situation för de anställda. Det blir norm, fullkomligt självklart att man alltid ska vara tillgänglig, att man ska kunna jobba vilken tid på dygnet som helst. Den som drar en gräns och säger nej, jag kan inte jobba då, jag ska vara ledig, blir betraktad som en främmande fågel. Alla kommer inte att klara detta pressade arbetsliv, de får aldrig någon riktig återhämtning. Och det kan på sikt leda till sjukdom.

Jag kan bara hålla med forskaren:

– Chefen har hört att man blir mindre stressad om man motionerar, men kanske är det avlastning och färre arbetsuppgifter personalen behöver. Kanske skulle man behöva anställa mer folk eller omorganisera.

Hälsohetsen grundar sig i naivitet från hälsofrälsta chefer som tycker att "så här lever jag och då borde alla andra också leva så", menar Henrietta Huzell.

– Alla har kanske inte lust att klä av sig nakna tillsammans med sina kolleger. På jobbet ska man utföra sitt arbete, men hur du lever ditt liv i övrigt angår inte arbetsgivaren. Om vi ägnar oss åt intellektuella aktiviteter på fritiden eller går på gym, det måste vi själva få bestämma. Annars kommer vi i konflikt med egen-integriteten, rätten till vår egen kropp. Och den är oerhört viktig, precis som rätten till våra egna tankar och vår egen tro.

Hälsofascismen och utseendefixeringen blir bara värre och värre, tror jag. Skrev om något liknande för fyra år sedan: arbetskraften-maste-aven-vara-estetiskt-kompetent-t7765.html

Företagen förser ofta de anställda med smartphone numera så att de kan hålla koll på mailen dygnet runt och de förväntas att göra det samt svara på arbetsmail, men även på arbetssamtal på sin fritid, snacka om att orsaka stress och lägga sig i arbetstagarnas fritid.

Jag misstänker att bl.a. utbrändheten ökar och därmed både arbetsgivarnas och samhällets kostnader i och med den här utvecklingen.

Miche skrev:Företagen förser ofta de anställda med smartphone numera så att de kan hålla koll på mailen dygnet runt och de förväntas att göra det samt svara på arbetsmail, men även på arbetssamtal på sin fritid, snacka om att orsaka stress och lägga sig i arbetstagarnas fritid.

Jag misstänker att bl.a. utbrändheten ökar och därmed både arbetsgivarnas och samhällets kostnader i och med den här utvecklingen.

Tyskarna har kommit långt i arbetet mot detta tack vare ändringar i arbetsskyddslagstiftningen.

Deras mejl raderas på semestern

"...välja att få inkommande mejl automatiskt raderade när de har semester."

"Mejl som anländer 30 minuter efter den anställde gått hem stoppas av servern."

"Redan idag kan det företag som bryter mot arbetsskyddet få böta upp till 25 000 euro."

Archpsyche skrev:En naturlig konsekvens av att arbetsgivarna måste betala för arbetstagarnas fritid. Exempel: Om du gör en bröstförstoring, eller ramlar i skidbacken och blir sjukskriven så är det arbetsgivaren som betalar de första två veckornas sjukfrånvaro. Då har man inte bara intresse, utan också ett legitimt intresse av att styra de anställdas fritid.

Bättre då att avskaffa anställningsskydd och arbetsgivarnas betalningsplikt vid sjukdom. Den som presterar, oavsett hur hen ser ut, får stanna. Övriga får antingen gå ner i lön eller skärpa till sig. Det är rättvist, tycker jag.

Betalningsplikten är väl inget vidare bra.
Ett hinder för sjuka människor att någonsin komma in i arbetslivet.
Man skulle kunna ersätta det med en speciell överklasskatt till exempel.

Hm, sant. Det som känns moraliskt bra får inte alltid önskvärda konsekvenser i praktiken.

Anställningsplikt nästa?

plåtmonster skrev:Anställningsplikt nästa?

Det kanske inte är så långt bort...

Huddinge kommunstyrelse har ett förslag att anställa alla arbetslösa under ett år (läste det för en stund sedan i en lokal blasla, orkar inte leta länkar)...