Jag har nu gjort min utredning och utredaren säger att hon kan tänka sig att ge mig AS som diagnos. Vi ska ses igen och fram till dess ska jag fundera på om jag tycker diagnosen stämmer. Det känns som att jag får bestämma vad jag vill ha för diagnos. Jag upplever att det är alldeles för stort ansvar och för stor press - hur ska jag kunna sätta diagnos på mig själv!?

Hon säger att jag uppfyller kriterierna för fobisk och tvångsmässig personlighetstörning, och det vet jag att jag gör - det räcker att läsa på Wikipedia för att inse det. Men hon tycker inte att det stämmer med fobisk personlighetsstörning att jag är, eller har varit, så rättfram och säger vad jag tycker, vilket ibland får folk att ta illa upp.

Det verkar som den största orsaken att ge diagnos AS till mig, är att jag är socialt inkompetent (enligt min egen utsago). Det räcker väl inte?

Jag har läst kriterierna för AS så många gånger att de inte betyder något längre. Känner mig förvirrad.
Vad är skillnaden mellan tvångsmässighet och aspigt stereotypt beteende?

Ursäkta rörigt inlägg. Jag skulle behöva hjälp och input!

Min spontana tanke är att du borde säga till din utredare att du faktiskt inte vet och att du tycker att hon (om hon är osäker) borde fråga någon annan inom yrket om råd, istället för att bolla över ansvaret till dig som patient.

Jag vill inte att hon ska känna att jag ifrågasätter hennes kompetens.

Jag gissar att hon inte vill att jag ska känna att hon sätter en diagnos på mig som en stämpel, utan att det ska vara i diskussion med patienten, att patienten, dvs jag, ska känna sig delaktig.

Usch, det känns verkligen jobbigt. Här har man väntat i ett och ett halvt år på utredning, sedan är det plötsligt dags, sen är utredningen lika fort över och jag känner mig lika förvirrad som innan.

Diagnos ska bara ställas om det är till gagn för patienten, brukar det heta. För vuxna patienter innebär det (i alla fall ibland) att patienten själv får välja om hon/han vill ha en AS-diagnos. Jag fick själv välja om jag ville ha diagnos eller inte. En förutsättning är förstås att utredarna anser att det finns fog för att ställa diagnos. Jag får inte riktigt klart för mig hur det ligger till med den saken i ditt fall.

Fröken Fräken skrev:Jag vill inte att hon ska känna att jag ifrågasätter hennes kompetens.

OK, jag förstår hur du menar. Men du kan ju ändå säga att du tycker att det är svårt att veta, och säga att du inte vet om diagnosen stämmer? Det är ju inte någon kritik av henne utan bara ett uttryck för hur du själv känner det.

Jag har redan sagt att jag inte vet om den stämmer.

Kanske menar hon helt enkelt som din utredare, Kvasir, att jag får välja om jag vill ha diagnosen på pränt eller inte. Men jag tyckte inte det var så hon uttryckte sig. Kanske är det ett tecken på att jag har AS, detta att jag (kanske) inte förstod vad hon menade?

Fröken Fräken skrev:Jag har redan sagt att jag inte vet om den stämmer.

Kanske menar hon helt enkelt som din utredare, Kvasir, att jag får välja om jag vill ha diagnosen på pränt eller inte. Men jag tyckte inte det var så hon uttryckte sig. Kanske är det ett tecken på att jag har AS, detta att jag (kanske) inte förstod vad hon menade?

Det är väl det som är frågan, om hon menade som du förstod det, eller om det bara handlade om ifall du vill ha diagnos. Om hon menade som du tolkat det så förefaller det oseriöst.

Jag har inte tid hos henne igen förrän nästa onsdag. Kan man ringa henne och fråga vad hon menade, så jag slipper spendera en vecka med att researcha AS och göra alla test jag hittar på nätet? (Har visserligen redan gjort allt detta, men det var för två år sedan.) Eller är det dumt, eller något man inte gör (ringa alltså)? Det brukar bli så kort och konstigt på telefon, när man ska prata om något som känns viktigt, men man vill inte ta upp deras tid.

Jag oroar mig också för att utredningen gick för snabbt. Jag gjorde något slags begåvningstest, jag tror det var WAIS, och så pratade vi vid ett par tillfällen, plus att hon intervjuade min mamma, som tyvärr inte kunde bidra med så mycket info, och en barndomskamrat. Brukar det ingå även andra delar eller test i en utredning?

Fröken Fräken skrev:Jag oroar mig också för att utredningen gick för snabbt. Jag gjorde något slags begåvningstest, jag tror det var WAIS, och så pratade vi vid ett par tillfällen, plus att hon intervjuade min mamma, som tyvärr inte kunde bidra med så mycket info, och en barndomskamrat. Brukar det ingå även andra delar eller test i en utredning?

Min utredning var aningen mer omfattande, och gjordes på en specialistavdelning som enbart jobbar med Npf, men det verkar (tyvärr) skilja sig en hel del beroende på var man är folkbokförd..

Det var en himla massa personer iblandade (kändes det som), men själva huvudutredningen utfördes av två personer. Det var en person som genomförde WAIS med mig, och några andra kompletterande test, och så var det en annan som höll själva samtalen, men också kompletterade med div småtest. Jag blev också remitterad till att göra EEG och hjärnröntgen, samt div. olika blodprov. Jag (och min förälder) fick varsin stor hög med skattningsformulär att fylla i, och jag skickade utöver det in ganska många sidor skrivet material av typen "dagbok".

Känner mig rätt lugn med att allt gick till som det ska. Om du inte känner likadant med din utredning så är det nog en bra idé att säga det innan det är försent.

Nu har jag varit hos utredaren igen och hon sade att jag hade missuppfattat henne. Hon känner sig säker, "så säker man kan bli", på att en diagnos inom autismspektrum är det som passar bäst. Hon ville bara låta mig vara delaktig och bestämma om jag ville ha diagnosen på papper eller ej. Hon sa också att jag inte behöver känna mig ansvarig för att diagnosen blir rätt - det ansvaret har hon. Så nu känns det lite bättre.

När jag var klar med min utredning, läste de diagnospapperet för mig och frågade mig om det stämde, ville ha bekräftelse om jag kände igen mig i deras beskrivning.

Jaha, då var jag diagnostiserad med Aspergers syndrom...

Så nu kan jag med gott samvete delta i omröstningar på forumet utan att förstöra statistiken!

Fröken Fräken skrev:Jaha, då var jag diagnostiserad med Aspergers syndrom...

Så nu kan jag med gott samvete delta i omröstningar på forumet utan att förstöra statistiken!

Men hejsan! Välkommen i klubben...

Tack!

Fröken Fräken skrev:Jaha, då var jag diagnostiserad med Aspergers syndrom...

Så nu kan jag med gott samvete delta i omröstningar på forumet utan att förstöra statistiken!

Grattis, typ!

En liten fråga - vad är WAIS?

Zima33 skrev:Grattis, typ!

Tack, typ...

colaflaska skrev:En liten fråga - vad är WAIS?

En samling tester för att mäta begåvning/intelligens. Bland annat sådana där bilder i en serie och så ska man säga hur nästa bild i serien kommer se ut, ordförståelse, allmänbildning osv.