Jag har varit arbetslös i ungefär 2,5år. Först var jag inskriven i ungdomsgarantin (är 22 år gammal) men sen blev jag inskriven på jobb-och utvecklingsgarantin förra sommaren. Nu börjar jag bli lite orolig för att jag snart kommer hamna i Fas 3, för det har ju gått 1 och ett halv år snart.

Just nu får jag aktivitetsstöd eftersom jag är "ung med funktionshinder" så jag får ut tillräckligt mycket pengar för att kunna ha det drägligt och betala för mig hemma. Men jag läste att man inte får det om man är i FAS 3, utan bara dom som uppfyller villkoren till A-kassa får pengar från försäkringskassan! Detta har jag såklart inte gjort eftersom jag varit blev arbetslös efter gymnasiet.

Arbetsförmedlingen har inte sagt nånting alls om FAS 3, och jag har inte vågat fråga heller. Är livrädd för att "påminna" dom om det, ifall dom nu glömt det på något sätt. Dessutom har jag gått nästan 1 år och väntat på att få hjälp med praktik/jobbträning och har först nu fått börja på kommunens jobbcenter. Vet inte riktigt vad jag ska göra.. Hamnar ALLA i fas3?

Du måste först vara i Fas 2. Skillnaden mot Fas 1 är att i Fas 2 måste man vara i någon form av aktivitet exv utbildning för att få sin ersättning. Fas 2 varar lika länge som aktiviteten pågår. Om aktiviteten är en utbildning får man ju ofta jobb efteråt och slipper Fas 3.

barracuber skrev:Du måste först vara i Fas 2. Skillnaden mot Fas 1 är att i Fas 2 måste man vara i någon form av aktivitet exv utbildning för att få sin ersättning. Fas 2 varar lika länge som aktiviteten pågår.

Det stämmer inte riktigt. "Fas 2 ska, förutom det som finns att tillgå i fas 1, även innehålla arbetspraktik, arbetsträning eller förstärkt arbetsträning". Jag lyckades dra ut på tiden och hann lyckligtvis bara med drygt 3 veckors praktik (vilket innebar att jag överlevde). Efter totalt 450 dagar (varav 150 i fas 1) i jobb- och utvecklingsgarantin hamnar du i fas 3.

Eftersom din enda möjliga ersättning under fas 3 blir försörjningsstöd, är det upp till kommunen (socialtjänsten) att avgöra om du måste delta. Om du klarar dig utan pengar kan ingen tvinga dig.

Men 450 dagar, är det 450 dagar med ersättning (Dvs måndag-fredag)? För isåfall är det lite längre tid tills "domedagen" eller Fas3 i alla fall. Själv har jag velat ha arbetsträning/praktik i säkert 10 månader nu, men kommer antagligen först få det i januari.

Linding skrev:Med 450 dagar, är det 450 dagar med ersättning (Dvs måndag-fredag)?

Ja. Dessutom dröjer därefter ett tag innan du förmodligen först får komma till ett möte och välja arbetsplats och sen innan aktiviteten kommer igång.

Jag blev efter några veckor kallad till ett informationsmöte och fick en lista på fas 3-platser att välja mellan. På grund av mina problem fick jag vänta med att välja tills jag fått ett enskilt möte, vilket dröjde ett par månader. Eftersom jag därefter inte kunde bo kvar i stan på grund av stambyte, så fick jag fyra veckors semester, varefter det blev ännu ett möte där vi kom fram till att jag skulle få hjälp av SIUS. SIUS-konsulenten följde med mig till information på ett par arbetsplatser. Sedan kom julhelger i mellan och ett halvår hade passerat. Vid näste möte hade hen insett att fas 3 inte skulle fungera för mig och ett halvår senare blev jag sjukskriven och till slut s.k. förtidspensionerad (efter ytterligare 9 månader).

Okej. :/ Jag önskar verkligen att jag hade fått praktisera och arbetsträna för länge sen, för då hade jag antagligen varit närmare ett jobb än vad jag är nu, just nu är mitt självförtroende kört i botten efter att ha sökt jobb på egen hand eller med jobbcoach.

Jag kommer antagligen inte ha rätt till socialbidrag då jag har sparpengar på kontot (är väldigt, väldigt snål och har alltid varit det). Jag fattar att soc är till för dom som inte har några pengar alls, men jag tycker det är dumt att man inte fortsätter att ha aktivitetstöd. Då skriver jag nog hellre ut mig och lever upp pengarna, och antagligen återkommer jag ännu mer deprimerad och ännu längre från ett arbete efter att ha levt utanför systemet så att säga. :/