Han, hon, kvinna, man, kille, tjej !?!?!?

av **Charlie72** » 2012-11-13 17:31:51

sugrövmanövern skrev:
Archpsyche skrev:Vikten gör mycket.
Men asså varför måste alla viktmobba en hela tiden . Jag blir fan ledsen.

Brukar väl vara så att med lite hull så ser man yngre ut när du är äldre och tvärtom.

av **Fortytwo** » 2012-11-13 17:34:10

Banzai skrev:Jag uppfattar mig inte som något annat än mig med allt vad det innebär. Tänker aldrig på mig själv som vare sig "kvinna", "tjej" eller "flicka" utan som Banzai. Tycker kvinnor i regel är vackrare än män, men att män är attraktivare än kvinnor (så det gör mig väl straight, eller?).

Sedan förstår jag inte varför jag envisas med att svara på en massa aspergerrealterade saker när jag inte har någon diagnos. Hoppas ingen tar illa upp, eller att jag förstör någon statistik eller så.

Skriver under på allt det där. Fast jag är bombsäker på att jag kommer få AS-diagnos. Verkade som psykologen var det med på bedömningen.

av **Banzai** » 2012-11-13 17:46:38

Fortytwo skrev:
Banzai skrev:Jag uppfattar mig inte som något annat än mig med allt vad det innebär. Tänker aldrig på mig själv som vare sig "kvinna", "tjej" eller "flicka" utan som Banzai. Tycker kvinnor i regel är vackrare än män, men att män är attraktivare än kvinnor (så det gör mig väl straight, eller?).

Sedan förstår jag inte varför jag envisas med att svara på en massa aspergerrealterade saker när jag inte har någon diagnos. Hoppas ingen tar illa upp, eller att jag förstör någon statistik eller så.

Skriver under på allt det där. Fast jag är bombsäker på att jag kommer få AS-diagnos. Verkade som psykologen var det med på bedömningen.

Jag är snarare bombsäker på att jag inte kommer få en så vi är två sidor av ett "har ingen AS-diagnos"-mynt.

av **Gafsan** » 2012-11-13 19:01:25

Jag är definitivt heterosexuell, den biten är jag klar över.... och jag tror att jag framstår som rätt kvinnlig på de flesta sätt (har ett rätt så kvinnligt utseende och sätt).

Men jag är inte automatiskt medveten om att jag är kvinna utom när jag tänker på det. T.ex. måste jag aktivt tyda symbolerna på toalettdörrar eftersom jag inte automatiskt minns att figuren med kjol är den som jag borde identifiera mig med.

Jag tror att jag i största allmänhet har en rätt dimmig uppfattning om vem jag är. Inte för att jag på något sätt har invändningar mot de "etiketter" som man skulle kunna förse mig med utan för att det är sånt som jag inte kommer ihåg när jag inte tänker aktivt på det.

av **Neuter** » 2012-11-13 19:09:52

Intressant att läsa alla svar.
Jag har egentligen inga som helst problem med att jag känner mig typ neutral, eller en jäkligt okvinnlig kvinna kanske....men det är nog mer att man ibland fått pikar av andra....typ, att man borde klä sig mer kvinnligt eller nåt. Första gången var jag faktiskt bara 12 år när en kompis undrade varför jag var så "pojkig" av mig.
Jag tycker att JAG är JAG, skulle inte vilja vara på nåt annat sätt...men kan tycka att samhället ibland är väldigt indelat i kvinnligt å manligt å att man kan få reaktioner om man inte följer normen.
Kanske är olika beroende på vart man bor dock....

av **Joakoni** » 2012-11-13 19:16:49

Jag är en biologisk kvinna och känner mig inte som någon annan, däremot känner jag ingen gemenskap med s.k. kvinnliga kvinnor, allt som har med traditionella könsroller att göra väcker mitt instinktiva illamående (så har det varit sedan tidiga barndomen). Först och främst känner jag mig som en människa - ja, en människa av kvinnligt kön. Bestämt heterosexuell.

av **svarabhaktivokal** » 2012-11-13 19:17:39

Jag känner mig fysiskt som kvinna i och med att jag är väldigt medveten om min kvinnokropp och allt vad det innebär.

Mentalt känner jag mig inte som något särskilt. Bara "jag". Typ..

av **svarabhaktivokal** » 2012-11-13 19:19:57

Joakoni skrev:däremot känner jag ingen gemenskap med s.k. kvinnliga kvinnor, allt som har med traditionella könsroller att göra väcker mitt instinktiva illamående

Hur då och varför?

Vad innebär "s.k. kvinnliga kvinnor" för dig?

av **Autismsmurfen** » 2012-11-13 19:24:41

Jag kan föda barn, så jag är en kvinna. Förövrigt bryr jag mig inte.

av **Jagers** » 2012-11-13 19:27:41

Neuter skrev:Känner ni er som det ni är rent fysiskt, eller känner ni er som det motsatta könet eller som inget av det ???
Är det vanligt vid Asperger att man inte känner sig som varken det ena eller det andra??
Fysiskt är jag kvinna, men tycker det låter konstigt att kalla mig kvinna, fast det skulle å andra sidan låta ännu knäppare att kalla mig man....nån som känner igen sig ???

Jag är kille, känner mig som en HEN många gånger. dvs. både kille och tjej...

av **Joakoni** » 2012-11-13 19:36:17

svarabhaktivokal skrev:
Joakoni skrev:däremot känner jag ingen gemenskap med s.k. kvinnliga kvinnor, allt som har med traditionella könsroller att göra väcker mitt instinktiva illamående

Hur då och varför?

Vad innebär "s.k. kvinnliga kvinnor" för dig?

Smink, mode, glitter, fnitter och koketteri... (Ruskar av mig som en blöt hund...) Svårt att förklara.
Lika svårt har jag för macho-män förresten.

av **svarabhaktivokal** » 2012-11-13 19:56:06

Joakoni skrev:
svarabhaktivokal skrev:
Joakoni skrev:däremot känner jag ingen gemenskap med s.k. kvinnliga kvinnor, allt som har med traditionella könsroller att göra väcker mitt instinktiva illamående

Hur då och varför?

Vad innebär "s.k. kvinnliga kvinnor" för dig?

Smink, mode, glitter, fnitter och koketteri... (Ruskar av mig som en blöt hund...) Svårt att förklara.

Hehe ok

jo jag tror jag fattar... kanske..

Själv blir jag lite fascinerad av sådan "kvinnlighet".. de blir lite som utomjordiska varelser.. knappt mänskliga.. jag kan finna mig själv nästan tvångsmässigt stirrande, ibland smyg-mysande (om de inte är för högljudda). .. fastnar i tankegångar som "vad tänker de?", "varför gör de sådär?", och "oj, titta, vad gör de nu?!".. jag tycker det är jättespännande

Om man pratar med dem är de ofta väldigt lågmält artiga. Korrekta. De brukar ha något särskilt i blicken.

Medveten om att jag exotiserar nu, vilket ju är dumt. Jag tycker bara att de är så intressanta.

av **svarabhaktivokal** » 2012-11-13 20:03:19

Joakoni skrev:Lika svårt har jag för macho-män förresten.

Och jag älskar macho-män

Om de börjar dryga sig så kan man psyka dem väldigt lätt. Det är roligt. Mina allra mest spännande och givande diskussioner har jag haft med just machomän.

Varför har du svårt för dem?

av **Gafsan** » 2012-11-20 0:36:20

svarabhaktivokal skrev:Själv blir jag lite fascinerad av sådan "kvinnlighet".. de blir lite som utomjordiska varelser.. knappt mänskliga.. jag kan finna mig själv nästan tvångsmässigt stirrande, ibland smyg-mysande (om de inte är för högljudda). .. fastnar i tankegångar som "vad tänker de?", "varför gör de sådär?", och "oj, titta, vad gör de nu?!".. jag tycker det är jättespännande Om man pratar med dem är de ofta väldigt lågmält artiga. Korrekta. De brukar ha något särskilt i blicken.

Medveten om att jag exotiserar nu, vilket ju är dumt. Jag tycker bara att de är så intressanta.

Samma här. Det är otroligt fascinerande. Uppenbarligen har jag på senare år blivit tillräckligt "normal" för att såna här kvinnor ska uppfatta mig som en av dem... det är en mycket intressant upplevelse, men också stressande att försöka hålla sig någotsånär inom ramarna för rollen :-)Happy

av **Tintomara Ariadne** » 2012-11-20 0:45:04

Gafsan skrev:
svarabhaktivokal skrev:Själv blir jag lite fascinerad av sådan "kvinnlighet".. de blir lite som utomjordiska varelser.. knappt mänskliga.. jag kan finna mig själv nästan tvångsmässigt stirrande, ibland smyg-mysande (om de inte är för högljudda). .. fastnar i tankegångar som "vad tänker de?", "varför gör de sådär?", och "oj, titta, vad gör de nu?!".. jag tycker det är jättespännande Om man pratar med dem är de ofta väldigt lågmält artiga. Korrekta. De brukar ha något särskilt i blicken.

Medveten om att jag exotiserar nu, vilket ju är dumt. Jag tycker bara att de är så intressanta.

Samma här. Det är otroligt fascinerande. Uppenbarligen har jag på senare år blivit tillräckligt "normal" för att såna här kvinnor ska uppfatta mig som en av dem... det är en mycket intressant upplevelse, men också stressande att försöka hålla sig någotsånär inom ramarna för rollen

Samma här.

av **Tintomara Ariadne** » 2012-11-20 0:45:57

Autismsmurfen skrev:Jag kan föda barn, så jag är en kvinna. Förövrigt bryr jag mig inte.

Härlig kommentar!

av **Tintomara Ariadne** » 2012-11-20 0:50:32

Det retliga är att av alla kvinnliga egenskaper man skulle kunna ha, tycks det i första hand vara pms och sårbarhet för depressioner som tilldelats just mig. :evil:

Och det dåliga lokalsinnet då, även om det kanske huvudsakligen är npf-relaterat.

Men jag ser ju för all del väldigt kvinnlig ut. Många män nöjer sig med det. Och jag har inga problem med det heller.

av **Abbreviation** » 2012-11-20 0:54:45

Jag känner mig som en människa och har aldrig identifierat mig som ett specifikt kön.

av **lillmupp** » 2012-11-20 1:04:41

Autismsmurfen skrev:Jag kan föda barn, så jag är en kvinna. Förövrigt bryr jag mig inte.

Kan inte låta bli.. (nnnngggg) Nej, jag kan inte låta bli.. att fråga:

Om en person med XY-kromosomer, bioligskt sett alltså man, föder barn, må vara genom kejsarsnitt, är denna person en man eller kvinna? (Och, nej, detta är inte enbart ett fantasifoster för provocera, det har prövats. Jag vill verkligen veta hur tanken går i ett citat som ovan.)

av **Gafsan** » 2012-11-20 1:09:05

lillmupp skrev:Kan inte låta bli.. (nnnngggg) Nej, jag kan inte låta bli.. att fråga:

Om en person med XY-kromosomer, bioligskt sett alltså man, föder barn, må vara genom kejsarsnitt, är denna person en man eller kvinna? (Och, nej, detta är inte enbart ett fantasifoster för provocera, det har prövats. Jag vill verkligen veta hur tanken går i ett citat som ovan.)

Vet inte men jag kan INTE bli gravid eller föda barn och jag skulle vilja påstå att jag ändå är kvinna... (jag har kunnat föda barn men nu har jag tyvärr inte den möjligheten längre (inte pga ålder utan pga sjukdom)).

av **lillmupp** » 2012-11-20 1:13:40

Gafsan skrev:
lillmupp skrev:Kan inte låta bli.. (nnnngggg) Nej, jag kan inte låta bli.. att fråga:

Om en person med XY-kromosomer, bioligskt sett alltså man, föder barn, må vara genom kejsarsnitt, är denna person en man eller kvinna? (Och, nej, detta är inte enbart ett fantasifoster för provocera, det har prövats. Jag vill verkligen veta hur tanken går i ett citat som ovan.)

Vet inte men jag kan INTE bli gravid eller föda barn och jag skulle vilja påstå att jag ändå är kvinna... (jag har kunnat föda barn men nu har jag tyvärr inte den möjligheten längre (inte pga ålder utan pga sjukdom)).

Detta är ju ett helt rimligt synsätt. En blir ju knappast o-kvinna av att inte kunna föda barn även om ens reporduktiva organ finns där.
Det sitter alltså någon annanstans, detta att vara kvinna (eller man eller något annat för den delen..)

av **lillmupp** » 2012-11-20 1:16:35

Bättre att förekomma än förekommas

http://www.malepregnancy.com/
http://www.youtube.com/watch?v=AiU-KZ_KADY

av **Abskissa** » 2012-11-20 2:40:59

lillmupp skrev:
Autismsmurfen skrev:Jag kan föda barn, så jag är en kvinna. Förövrigt bryr jag mig inte.

Kan inte låta bli.. (nnnngggg) Nej, jag kan inte låta bli.. att fråga:

Om en person med XY-kromosomer, bioligskt sett alltså man, föder barn, må vara genom kejsarsnitt, är denna person en man eller kvinna? (Och, nej, detta är inte enbart ett fantasifoster för provocera, det har prövats. Jag vill verkligen veta hur tanken går i ett citat som ovan.)

Det där med könsidentitet alltså, det finns så mycket mer än bara män och kvinnor. Jag tror inte att det finns något bestämt svar på den där frågan om barnafödande.

Som svar på trådens ursprungliga frågeställning: Jag känner mig, precis som många av er andra, som bara jag och varken kvinna, man eller nåt annat. Jag insåg att jag var kvinna först under tidiga tonår.

av **svarabhaktivokal** » 2012-11-20 6:40:25

Gafsan skrev:
svarabhaktivokal skrev:Själv blir jag lite fascinerad av sådan "kvinnlighet".. de blir lite som utomjordiska varelser.. knappt mänskliga.. jag kan finna mig själv nästan tvångsmässigt stirrande, ibland smyg-mysande (om de inte är för högljudda). .. fastnar i tankegångar som "vad tänker de?", "varför gör de sådär?", och "oj, titta, vad gör de nu?!".. jag tycker det är jättespännande Om man pratar med dem är de ofta väldigt lågmält artiga. Korrekta. De brukar ha något särskilt i blicken.

Medveten om att jag exotiserar nu, vilket ju är dumt. Jag tycker bara att de är så intressanta.

Samma här. Det är otroligt fascinerande. Uppenbarligen har jag på senare år blivit tillräckligt "normal" för att såna här kvinnor ska uppfatta mig som en av dem... det är en mycket intressant upplevelse, men också stressande att försöka hålla sig någotsånär inom ramarna för rollen

Oj, det skulle jag vilja lära mig, så man kan infliltrera... hur går man till väga? Har du några konkreta tips?