Det här låter väldigt likt mig. Kvinna, ser "normal" ut, uppfattas oftast som trevlig (fast lite udda), har empati etc etc.

Jag är också ingenjör och har haft ungefär samma typ av problem på jobbet, alltså att jag verkligen inte har förstått vad det är meningen att jag ska göra. Jag har dock varit duktigare på att verka upptagen och aktiv och så gott det går försökt att få saker att göra, så jag har aldrig blivit öppet kritiserad för att ha brutit mot några regler, däremot har jag fått kritik för att jag varit långsam och inte avslutat saker osv. (i regel för att jag inte förstått vad jag skulle göra, ens tillräckligt bra för att kunna fråga).

Jag fick (på egen begäran) en utredning för ett par år sedan. Jag misstänkte att jag kanske hade ADHD men utredningen visade att även om jag hade drag av ADHD så är min huvuddiagnos Asperger.

Mitt råd är att försöka få till stånd en utredning för att få hjälp med att identifiera dina svaga sidor. När vare sig man själv eller omgivningen vet vad som orsakar ens problem är det svårt att hitta konstruktiva lösningar. Lycka till!

Gafsan skrev:Det här låter väldigt likt mig. Kvinna, ser "normal" ut, uppfattas oftast som trevlig (fast lite udda), har empati etc etc.

Jag är också ingenjör och har haft ungefär samma typ av problem på jobbet, alltså att jag verkligen inte har förstått vad det är meningen att jag ska göra. Jag har dock varit duktigare på att verka upptagen och aktiv och så gott det går försökt att få saker att göra, så jag har aldrig blivit öppet kritiserad för att ha brutit mot några regler, däremot har jag fått kritik för att jag varit långsam och inte avslutat saker osv. (i regel för att jag inte förstått vad jag skulle göra, ens tillräckligt bra för att kunna fråga).

Jag fick (på egen begäran) en utredning för ett par år sedan. Jag misstänkte att jag kanske hade ADHD men utredningen visade att även om jag hade drag av ADHD så är min huvuddiagnos Asperger.

Mitt råd är att försöka få till stånd en utredning för att få hjälp med att identifiera dina svaga sidor. När vare sig man själv eller omgivningen vet vad som orsakar ens problem är det svårt att hitta konstruktiva lösningar. Lycka till!

Tack va glad jag blir av ditt svar, en ingenjörskvinna där ute som känner igen sig!!! Jag ska ringa psyk i morgon och försöka få till en egenremiss!

Jag känner igen situationen från mitt första riktiga ingenjörsjobb. Jag var ofta undersysselsatt, och på den tiden fanns inget internet att roa sig med. Jag gick och frågade om arbetsuppgifter, och i brist på dem hittade jag på egna: satt och utbildade mig i programmen och systemen som användes. Ibland skyltade jag med att inte hade något att göra i hopp om att få uppmärksamhet.
Under tiden började jag jobba med en kulturförening på fritiden, och helt plötsligt kunde jag sitta i styrelser, organisera projekt, sköta administration och bokföring. Allt blev så enkelt när jag kunde ta egna initiativ utan att behöva fråga någon chef först.
Problemet är att hitta ett jobb som fungerar på samma sätt.

Syftet med anställda kan inte vara de uppgifter de utför iaf på större företag. Så då kan man undra vad syftet egentligen är..

Jag har också höga poäng på AS-test men känner inte heller igen mig så mycket i kriterierna.
Min diagnos; Atypisk autism.

plåtmonster skrev:Syftet med anställda kan inte vara de uppgifter de utför iaf på större företag. Så då kan man undra vad syftet egentligen är..

Kan bara hålla med. Om man tar bort det som står i mer eller mindre alla platsannonser om stor social kompetens och istället är ute efter den som bäst kan sköta jobbet och skiter i den sociala kompetensen helt så skulle det nog se annorlunda ut. Inga onödiga fikaraster och inte så mycket korridorsnack mm. Man sitter på sin kammare och sköter sitt ju.

maringa skrev:Är det inte synligt?

Nej inte på alla. Jag har flera gånger hört av folk: " va har du asperger? Men du verkar så frisk."

Gud vad jag känner igen mig i TS. Jag har dock lärt mig och blivit mycket skicklig på att dölja och kompensera, därför har jag klarat mig bra. Men när jag var yngre, innan jag identifierat var det var jag hamnade fel så hann jag gå igenom ett par arbetsplatser där det blev riktigt fel. Tycker faktiskt att din chefs brev var riktigt bra och kan kanske hjälpa dig till en del insikt.

Du kan återkomma till det och titta på hans åsikter, för att det finns på pränt. För mig hjälpte endast brutal ärlighet och tydlighet (surprise,surprise. . . ).

Goda nyheterna är att du kan träna upp det här, börja med att skaffa goda rutiner. För tex att komma i tid. Jag tex klockade hur lång tid det tog för mig med morgonritualen, då visste jag att om jag höll mig till den så blev det gjort på samma tidsmängd varje morgon.