nallen skrev:

lillmupp skrev:[...] genom klok argumentatiom, är chansen större att få "dåren" att tänka annorlunda och, därigenom, upphöra vara en "dåre".

Det är för det mesta slöseri med tid och energi att argumentera med dårar, de förstår ju ändå inte. Det är klart effektivare att täppa till truten på dem eller, om man har möjligheten och det inte gäller nåt viktigt, ignorera dem.

Tenderar till att fundera att "... täppa till truten på dem .." mest renderar uppfattningen att den som "..täpper till.." är dåren.

EDIT: Ordet "dåren" sist i sista meningen är bättre an ordet "idioten".

Och? det är (blir) ju din åsikt, inte min.

nallen skrev:Och? det är (blir) ju din åsikt, inte min.

Nu vet jag inte exakt vilken passus i mitt ordbajs du refererar till men.. ja, jag har min åsikt och du har din. De behöver inte vara samma eller sanna eller falska, det är just enbart åsikter.

lillmupp skrev:[...] renderar uppfattningen att den som "..täpper till.." är dåren.

Var det jag syftade på.

Jag har redan skrivit att jag självklart anser att jag har rätt.

nallen skrev:

lillmupp skrev:[...] renderar uppfattningen att den som "..täpper till.." är dåren.

Var det jag syftade på.

Jag har redan skrivit att jag självklart anser att jag har rätt.

Ante mig. Men det är faktiskt inte en åsikt, det är en fundering.

Jag hör inte riktigt hemma i någon av nämnda kategorier, ändå vet jag mycket väl att jag säkerligen kan agera på ett sådant sätt som TS beskriver. Hur kommer då det sig? Tja, även en blind höna kan finna ett korn. Det vill säga att även om jag tycker väldigt illa om en person så kan vederbörande ändå ha en eller två vettiga och bra poänger i en diskussion varvid det blir ämnet som fokus ligger på - inte personen som diskuterar.

Jag tror att en aspekt kan vara att många forumister sedan lång tid tillbaka har negativa erfarenheter av möten med andra människor, i denna för aspergare illa anpassade värld. Då är det lätt att bli defensiv och tolka mycket till det värsta. Känner man sig själv tillplattad, är det i sin tur lätt hänt att man biter till lite extra själv. Vilket får motparten att känna sig nertryckt i skorna och gör denne benägen att svara med samma mynt. O.s.v. i all oändlighet.

@lillmupp, jag behöver inte ge mig in i den här diskussionen eftersom dina åsikter här stämmer helt överens med mina.

Kul att se att du blivit aktiv här på forumet igen!

Orkar inte skaffa mig grepp om tråden, men fler kategorier kan ju tänkas. Bara två exempel:

6) man tycker sig känna den andra såpass väl att man kan gå på hypotesen att det inte är hela världen och släppa saken.

7) man reder ut i pm.

Man kan förstås också tänka sig flera kategorier samtidigt.

Kategori 2) tycks förutsätta avsiktlig otrevlighet, faller om den är oavsiktlig.

Och rent allmänt kan det tänkas att man som aspergare måste tänka så in i bängen på hur man själv tolkar det man läser, och det är inte säkert att det hjälper i alla fall.

Jag har sett de konstigaste missförstånd här, även om jag räknar bort dem där jag är jävig som delaktig. Och de går gärna i riktningen "vid osäkerhet om den andras avsikter, välj för säkerhets skull sämsta tänkbara tolkning; vid säkerhet på ond avsikt, tänk inte längre, du har funnit den rätta tolkningen". Visserligen kan man som aspergare ha dålig fantasi och allt möjligt sådant, men jag tror inte det förklarar hela den tendensen.

Zombie skrev:Orkar inte skaffa mig grepp om tråden, men fler kategorier kan ju tänkas. Bara två exempel:

6) man tycker sig känna den andra såpass väl att man kan gå på hypotesen att det inte är hela världen och släppa saken.

7) man reder ut i pm.

Man kan förstås också tänka sig flera kategorier samtidigt.

Kategori 2) tycks förutsätta avsiktlig otrevlighet, faller om den är oavsiktlig.

Och rent allmänt kan det tänkas att man som aspergare måste tänka så in i bängen på hur man själv tolkar det man läser, och det är inte säkert att det hjälper i alla fall.

Jag har sett de konstigaste missförstånd här, även om jag räknar bort dem där jag är jävig som delaktig. Och de går gärna i riktningen "vid osäkerhet om den andras avsikter, välj för säkerhets skull sämsta tänkbara tolkning; vid säkerhet på ond avsikt, tänk inte längre, du har funnit den rätta tolkningen". Visserligen kan man som aspergare ha dålig fantasi och allt möjligt sådant, men jag tror inte det förklarar hela den tendensen.

+1

Tintomara Ariadne skrev:Jag tror att en aspekt kan vara att många forumister sedan lång tid tillbaka har negativa erfarenheter av möten med andra människor, i denna för aspergare illa anpassade värld. Då är det lätt att bli defensiv och tolka mycket till det värsta. Känner man sig själv tillplattad, är det i sin tur lätt hänt att man biter till lite extra själv. Vilket får motparten att känna sig nertryckt i skorna och gör denne benägen att svara med samma mynt. O.s.v. i all oändlighet.

Jag tycker inte att det resonemanget håller riktigt. Tycker din beskrivning stämmer in rätt bra på lågfungerande personer som har såpass stora svårigheter att tolka verkligheten att de uppfattar minsta oväntade händelse som förvirrande och skrämmande. Men ett sådant tillstånd innebär ju också att att man är i för dåligt psykiskt skick för att orka vara aktiv på ett forum.

Vildsvin skrev:

Tintomara Ariadne skrev:Jag tror att en aspekt kan vara att många forumister sedan lång tid tillbaka har negativa erfarenheter av möten med andra människor, i denna för aspergare illa anpassade värld. Då är det lätt att bli defensiv och tolka mycket till det värsta. Känner man sig själv tillplattad, är det i sin tur lätt hänt att man biter till lite extra själv. Vilket får motparten att känna sig nertryckt i skorna och gör denne benägen att svara med samma mynt. O.s.v. i all oändlighet.

Jag tycker inte att det resonemanget håller riktigt. Tycker din beskrivning stämmer in rätt bra på lågfungerande personer som har såpass stora svårigheter att tolka verkligheten att de uppfattar minsta oväntade händelse som förvirrande och skrämmande. Men ett sådant tillstånd innebär ju också att att man är i för dåligt psykiskt skick för att orka vara aktiv på ett forum.

Jag för min del har stött på något liknande även i högfungerande miljöer, på den tiden då NPF-problematik över huvud taget inte alls rönte särskilt stor uppmärksamhet, dvs ett flertal decennier tillbaka i tiden. Jag tror det räcker att det rör sig om starkt konkurrensutsatta miljöer, där det råder ett slags systematiskt misstroende mellan människor. Så jag kan inte få det till att ett dylikt resonemang som Tintomara Ariadne tar upp endast skulle vara tillämpbart på lågfungerande personer. Min erfarenhet säger mig att det kan tillämpas på långt fler än så, fastän förstås med nyanser allt efter de personer och miljöer som det rör sig om.

Håller med Tintomara och TK och tycker jag har märkt det även i andra miljöer – gärna just hos folk som, av gener, liv och/eller annat har fått anledning att utveckla paranoida drag. Såsom aspergare som har behandlats illa av andra – enter eller själva ohjälpt aspiga.

@ Alla: Tack för alla intressanta svar hör ni! Ingen nämnd och ingen glömd

(uttrycket "ingen nämnd" ser ju jättekonstigt ut i skrift, tänker på t.ex. byggnadsnämnder och liknande, men det måste väl vara så det stavas?)

Jag har fått lite nya infallsvinklar (och bekräftelse på sånt jag redan tänkt men varit osäker på), så det känns som att detta blev en givande tråd (för mig iaf).

Vildsvin skrev:

Tintomara Ariadne skrev:Jag tror att en aspekt kan vara att många forumister sedan lång tid tillbaka har negativa erfarenheter av möten med andra människor, i denna för aspergare illa anpassade värld. Då är det lätt att bli defensiv och tolka mycket till det värsta. Känner man sig själv tillplattad, är det i sin tur lätt hänt att man biter till lite extra själv. Vilket får motparten att känna sig nertryckt i skorna och gör denne benägen att svara med samma mynt. O.s.v. i all oändlighet.

Jag tycker inte att det resonemanget håller riktigt. Tycker din beskrivning stämmer in rätt bra på lågfungerande personer som har såpass stora svårigheter att tolka verkligheten att de uppfattar minsta oväntade händelse som förvirrande och skrämmande. Men ett sådant tillstånd innebär ju också att att man är i för dåligt psykiskt skick för att orka vara aktiv på ett forum.

Jag tycker nog att det skulle kunna stämma in på många av de konflikter som uppstår just här. Tycker mig se VÄLDIGT ofta att folk väljer* att tolka allt till det värsta och ger igen med stora släggan, inte för att vara elaka egentligen utan för att de själva tagit väldigt illa upp. Detta trots att den tolkningen är långt ifrån den enda rimliga tolkningen (snarare t.o.m. ganska långsökt i många fall). Rädsla gör sådant med människor. Med neurotyper också. Det är ett genuint mänskligt problem. Men aspergare har nog i genomsnitt samlat på sig fler negativa erfarenheter.

*) Väljer och väljer... Det är nog sällan ett medvetet val. Men man kan ju öva sig på att medvetet välja annorlunda.

Ja, efter att ha läst ett par bråktrådar noggrannare måste jag hålla med er. Har bara skumläst på sistone och hade glömt hur illa det kunde vara.

Den gyllene regeln är att alltid fråga något liknande

"Jag förstår inte vad du menar med det här. Jag tolkar det som (något negativt). Förstår jag dej rätt?"

weasley skrev:Den gyllene regeln är att alltid fråga något liknande

"Jag förstår inte vad du menar med det här. Jag tolkar det som (något negativt). Förstår jag dej rätt?"

Ja! Bra både för att synliggöra eventuella härskarstrategier OCH för att slippa onödiga konflikter som bara grundar sig i missförstånd.

Om om det var något negativt som avsågs, kan det vara bra att försöka ta reda på vad det grundade sig i. Ibland ger det nyttiga lärdomar; har själv haft stor nytta av det, eftersom intuitionen inte alltid gått att lita på. Ibland ger det inget vettigt alls, men då kan man åtminstone få klarhet i att det inte var något man behöver bry sig om (sedan kan man förstås bli väldigt ledsen ändå!).

Jag tror också på att detta handlar om ämne och inte medlem. Jag till exempel kan ju ha radikalt annorlunda uppfattning i en viss fråga än en annan medlem, men ändå ha respekt både för hans eller hennes inställning och för hans eller hennes uttryck för den.

/g

Mina erfarenheter är nog lite annorlunda mot TS’s i denna tråd.
Själv har jag blivit otroligt kränkt av män på flera arbetsplatser, även av en forummedlem som missuppfattat ett av mina inlägg, troligen påhejad av en annan forummedlem. Troligen i den infantila föreställningen att dom försöker göra en ”god gärning”. Men om dom inte kan inse sina felaktiga analyser, kan man ju inte tro att dom är särskilt klyftiga.
Så numera besöker jag bara forumet när jag är onykter och förbannad.
För övrigt vill jag helst vara ifred från omvärlden.
En ovanligt vettig tråd.

det är svåra problem, om det blir missuppfattningar, eller "konstruerade fel" av tredje part.

ingen vill väl bli uppfattad som en xxx-person?

det är lite jobbigt om folk uppfattar en så.

Issa Jesus,
lärjungen magnus.

ps ber om ursäkt om jag trampat nån på tårna. ds