Offentligt anställd
Yttrandefriheten är starkare än lojalitetsplikten.
Har rätt att prata om verksamheten anonymt med journalister – meddelarfrihet och meddelarskydd.
Chefen får enligt lag inte försöka ta reda på vem som har haft kontakt med medier – efterforskningsförbud.
Arbetsgivaren får inte straffa den som slagit larm - repressalieförbud.
Får ändå inte avslöja uppgifter som har stark sekretess, till exempel med hänsyn till patients integritet eller rikets säkerhet.

Privat anställd
Lojalitetsplikten mot företaget är starkare än yttrandefriheten.
Har anonymitetsskydd. Har rätt att tala med medier under anonymitet.
Kan bli uppsagd om man skadat företaget, till exempel genom att sprida information som skadar företaget – även om den är sann.
Om missförhållanden är tillräckligt allvarliga har man enligt domar i Arbetsdomstolen, ändå viss rätt att slå larm även om det skadar företaget.
Se till att du tagit upp din kritik tydligt med chefer innan du pratar med journalister eller andra utanför.

Det finns många saker som är svåra att förklara. Att alla utom jag i en grupp har fått högre lönetillägg, att jag fått nej på tjänster jag sökt med konstiga motiveringar och att jag behandlats annorlunda än andra när jag sökt ledigt.

Hans bild av vad som händer när man kritiserar sin organisation är att man straffas med arbetsuppgifter man inte tycker är roliga och att man får blickar och kommentarer från chefer när man går genom korridoren. Att arbetsgivaren i allmänhet försvårar saker för en.

I våras spelade han in sin chef i smyg när chefen undrade vem som hade gett vissa fakta till Sveriges Radio, och anmälde sedan chefen till Justitiekanslern, JK. Anmälan är under utredning

1. Börja som intern "whistleblower". Prata först med din närmaste chef om problemen.
2. Kolla om din information nått högsta ansvariga. Det är vanligt att chefer filtrerar information uppåt. Informera högsta ansvariga på ett så smidigt sätt som möjligt. Det väcker irritation att runda andra chefer.
3. Upplys chefer om att det finns en utbredd irritation på arbetsplatsen och att det finns risk att problemet hamnar i medier. Rädsla för rapportering i medier kan vara mer effektiv än själva rapporteringen.
4. Om du pratar anonymt med en journalist garanterar redaktionen din anonymitet. Men förklara saken noga för journalisten så du inte blir röjd av misstag genom det sätt nyheten presenteras.
5. Ibland måste man själv gå ut i medier och berätta öppet. Var beredd på reaktioner.
6. Det är lätt att missbedöma vilket stöd man ska få av olika chefer. Informellt får man starkt stöd från arbetskamrater och vissa chefer, men utåt står man väldigt ensam.
7. Om man väl tar striden måste man ta den fullt ut. Det blir bara värre om man börjar backa. När det känns tufft, tänk på hur viktigt problemet är.
8. Inför olika steg bör du tänka efter hur viktigt problemet är. Är det värt det?

A study conducted at Harvard University showed that people who become U.S. government informants in health fraud cases against drug companies, whistle blowers, may receive financial rewards but they suffer sever hardship.

Perhaps the most important aspect of this study was that most whistle-blowers get money and researchers discovered that money was not the motivation. Whistle-blowers receive a share of financial recoveries resulting from prosecutions and settlements. "They seemed to want to right a wrong, or bring to light something that was ethically compromised," Kesselheim said. Money was not the motivation.

Nyårshelgen hade precis passerat när överläkaren Stefan Branth insåg att han hade fått nog. Tillsammans med resten av personalen på akuten vid Akademiska sjukhuset hade han kämpat sig igenom ännu en högtidshelg full av överbeläggningar.

Dessutom hade Arbetsmiljöverket bara några dagar tidigare riktat skarp kritik mot sjukhuset för att belastningen på personalen var för hög. Ändå tycktes ingenting hända.
– Vi var flera som hade påtalat de här problemen för sjukhusledningen ett antal gånger, därför att det var problem som hela tiden återkom. Och sjukhusledningen hade suttit i möten och pratat om det, men de kom aldrig fram till något. Ingenting hände, säger Stefan Branth.

– Jag orkade inte säga något mer, jag mådde för dåligt. Jag hade precis haft ett möte med chefsläkaren som fört fram sjukhusledningens ord. De hade diskuterat arbetsrättsliga åtgärder kring mig. Jag blev helt chockad. Hur ska man tolka det? Det är ju en inlindad version av att säga: tyst, annars får du inte behålla ditt jobb, säger han.

Men följderna av Stefan Branths uttalande i media slutade inte där. Sjukhusets kommunikationsavdelning skickade även ut ett pressmeddelande – både internt och till media – där de hävdade att överbeläggningarna var under kontroll och att det inte hade funnits några patienter som tvingats ligga i skrubbar och korridorer.
– Det var ju det samma som att gå ut och säga att jag hade ljugit. Jag är ändå hårdhudad men jag kände mig som en tillrättavisad liten skolpojke. Det var otroligt obehagligt.
För att få upprättelse försökte Stefan Branth få andra i sjukhuspersonalen att gå ut och bekräfta hans uppgifter. Men ingen ville ställa upp.
– Många var rädda och oroliga över att det skulle påverka deras jobb. Och jag förstod dem, det är inte lätt att stå på sig i sådana här situationer.

För Stefan Branth räckte dock inte det. Han fortsatte att gå till jobbet med en klump i magen. Till slut valde han att säga upp sig från sin heltidstjänst som överläkare, efter nästan 20 år på Akademiska.
– Jag pallade inte längre eländet och därför slutade jag. Det finns en stämning och hierarkisk tradition inom vården och läkaryrket som tyvärr skrämmer folk från att våga prata om brister. Cheferna tar ofta kritik personligt och vill tysta ned problem. Jag vet inte vem det är de försöker skydda genom att bete sig så, men det är i alla fall inte patienterna

DN via Alien skrev:Privat anställd
Se till att du tagit upp din kritik tydligt med chefer innan du pratar med journalister eller andra utanför.

Anna Rask Andersen berättar att hon själv varit utsatt för påtryckningar för uttalanden hon gjort. Senast i UNT när hon i samband med att en chef vid akuten avskedades sade att ”vi på senare år sett en ökad efterfrågan på lydiga marionetter vid chefsrekryteringar”.
– Då var de på mig. Men jag står för det jag sagt. Även chefer måste kunna säga ifrån om beslut är felaktiga, istället för att jamsa med som lydiga marionetter. Ett militant ledarskap passar inte i den härtypen av verksamhet. Det går inte att leda ett universitetssjukhus som man leder trupper.

Läkarföreningen har påtalat bristerna i bemanning och vårdplatser länge.
– Men det händer inget förrän någon går ut och berättar om hur det är. Det är oerhört viktigt att den offentliga verksamheten kan granskas utifrån, säger Anna Rask Andersen.

När UNT kontaktar Akademiska för att höra hur sjukhusledningen ser på händelserna som följde Stefan Branths uttalanden i media tidigare i år, får vi svaret att det inte ligger under sjukhusledningen område att uttala sig om.

I stället hänvisas vi till chefsläkaren Filippa Nyberg som inte var anställd när Stefan Branth kritiserade överbeläggningarna på akuten. Hon är ett av de ”språkrör” som Akademiska har utsett för att föra både sjukhusledningens och de anställdas talan.

Läkarna som rapporterade om missförhållanden på Caremas Koppargården har blivit uppsagda. ”Det är ganska allvarligt att stadsdelen agerar på det här viset, genom att straffa den som larmar om vanvård”, säger Anders Hellström, verksamhetschef på läkarorganisationen Trygg Hälsa.

–Förvaltningen pratar med utföraren på boendet, det är så det går till. Men det här är en väldigt speciell situation, det är därför nämnden har bett att få veta hur det gick till, säger Fredrik Bojerud.

Leif Spjuth, stadsdelsdirektör i Hässelby-Vällingby, säger att Carema har behandlats på exakt samma sätt som alla andra utförare.

–Landstinget skickar ett brev till kommunen och frågar om vi vill förlänga avtalet eller byta vårdgivare. Då frågar vi, enligt praxis, utförarna på boendet hur de vill ha det, säger Leif Spjuth.

Carema har, enligt honom, under lång tid velat bryta avtalet med Trygg Hälsa.

– Ett samarbete som inte fungerar är, som vi ser det, en fara för patientsäkerheten, säger Leif Spjuth.

Men Carema ska ju inte vara kvar på Koppargården?

– Men personalen är kvar. Cirka hälften av sjuksköterskorna har haft svårt att samarbeta med Trygg Hälsa, Vårdförbundet har gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket, säger Leif Spjuth.

Socialdemokraterna kräver att vårdvalet ses över. Enskilda vårdgivare som Carema ska inte kunna sparka läkare som slår larm, anser oppositionslandstingsrådet Dag Larsson.

– Läkare som anmäler vanvård ska vi värna, inte avskeda! säger han.

Läkarorganisationen Trygg Hälsa som skrev en kritisk rapport om förhållandena på Caremas Koppargården förlorar sitt avtal om den medicinska vården där.

I praktiken är det Carema som har fattat det beslutet och i gårdagens DN sade äldrelandstingsrådet Stig Nyman (KD) att det är en konsekvens av vårdvalssystemet. Det är vårdgivaren som väljer vilka läkare de vill samarbeta med.

– Det är skrämmande att höra hur ansvarigt landstingsråd skyller på ett system som de själva satt i sjön. Vi politiker är ju valda av medborgarna för att ändra och förbättra, inte frånsäga oss ansvar, säger Dag Larsson.

– Systemet är upplagt för att alla ska kunna skylla ifrån sig. Det är trams det Stig Nyman säger, att det skulle gynna läkarna att de får sparken.

Läkarna som slog larm om vanvården på Caremas Koppargården blir kvar. Oppositionen och Folkpartiet röstade igenom att förlänga kontraktet.

– Det skulle ge fel signal att den som anmäler bristfällig omsorg straffas, säger Bengt Roxne (S) i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd.

Läkarorganisationen Trygg Hälsa skrev i september en rapport till politikerna i stadsdelsnämnden. i den beskrevs bland annat hur en patient dött till följd av blodförgiftning orsakad av ett illa skött sår.

Men Miljöpartiet menar att det borde vara en självklarhet i all offentligt finansierad verksamhet att man som anställd ska uppmuntras att slå larm vid felaktigt hanterande av allmänna medel. Ingen ska kunna tysta en lärare som vill larma om att skolan är dåligt skött bara för att det skulle kunna ge skolan dåligt rykte, ingen ska kunna anklaga den som protesterar mot att en svåger fick en fördel i en upphandling för samarbetssvårigheter, ingen timanställd ska behöva vara rädd att plötsligt inte bli inringd.

Vi menar att det måste till ett systemskifte. Så kallade whistleblowers ska ses som en nödvändig del av demokratin. De måste vara obekväma. I en fungerande demokrati måste människor inne i verksamheten säga ifrån när något är fel. Och där räcker det inte att i allmänna ordalag hänvisa till att folk ska visa civilkurage: vi måste underlätta den gnista av civilkurage som vi alla bär inom oss. Det ska vara lätt att säga ifrån.
---
För att skydda anonymiteten hos anmälare föreslog Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Göteborg att en tredje part (en advokatbyrå) skulle ta emot anmälningar från whistleblowers. Man insåg att det kan behövas en funktion som underlättar för folk att larma. M, KD och FP röstade emellertid emot med argumentet att det skulle få det att verka som att systemet som det ser ut i dag inte fungerar.

Samma argument har framfört i Uppsala kommun. Man är alltså rädd för att det skulle påverka ens anseende. Det är precis ett sådant tankesätt som man måste motverka. Kommunen ska inte upprätthålla sitt anseende, den ska upprätthålla medborgarnas bästa.

Göteborg blir först i landet med en whistleblower-mottagning. Det klubbade den rödgröna majoriteten i Göteborgs kommunstyrelse igenom idag. Med start efter sommaren kan de inom kommunen som misstänker oegentligheter lämna tips till en mottagning, troligen en advokatbyrå.

Anna-Lena Johansson kan inte nog beskriva sin tacksamhet till Hässelby Vällingbys medicinskt ansvariga sjuksköterska – mas – Marie Sundström, som slog larm om de missförhållanden som rådde.

– Masen är den enda i stadsdelsförvaltningen som haft civilkurage och ryggrad och gjort precis det hon ska. Det är storartat att våga stå upp mot de chefer hon stod i beroendeställning till. Jag funderar ofta över hur hon orkat.

Och utredningen om meddelarskydd har ännu inte kommit igång:
Ett år efter Caremaskandalen har anställda i privata välfärdsföretag fortfarande sämre skydd än andra om de pratar med medierna.
Beatrice Asks utlovade utredning har ännu inte börjat arbeta.
– Den borde ha kommit långt i sitt arbete nu, säger konstitutions­utskottets ordförande Peter Eriksson (MP).

Efter äldrevårdsskandalen införde vårdföretaget Carema Care meddelarskydd för sina anställda.
Men avtalet är ingenting värt, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Han reagerar redan på första sidan i avtalet: ”Yttrandefrihet innebär att inom Carema Care har medarbetare rätt att muntligen eller skriftligen tala om vad man tycker.”

– Det där är så korkat att det inte är klokt. Yttrandefriheten förlorar helt sin betydelse om man bara får yttra sig inom företaget.

Men allvarligast, enligt Nils Funcke, är stycket om den så kallade lojalitetsplikten. Det raderar, enligt honom, ut allt som utlovats i paragraferna om meddelarfrihet.

”Medarbetare har en vidsträckt rätt att kritisera och ifrågasätta arbetsgivarens handlande. Uttalandena får dock inte vara uppenbart oriktiga och syfta till att skada arbetsgivaren. Om en medarbetare skulle agera så, tar lojalitetsplikten över meddelarfriheten.”

Carema skulle hellre se en lagstiftning på området. Då skulle de slippa motsättningen mellan meddelarfrihet, lojalitetsplikt och företagshemligheter.

Vårdbolaget Capio har infört ett liknande avtal. Men det underkänns också av Nils Funcke.

– Här har man formulerat begränsningen för företagshemligheter tydligare än Carema men det duger ändå inte. Facken borde undvika att skriva på och driva fram en lagstiftning i stället.

plåtmonster skrev:Hittade också vem Nils Funcke är.

Alien skrev:

Och utredningen om meddelarskydd har ännu inte kommit igång:
Ett år efter Caremaskandalen har anställda i privata välfärdsföretag fortfarande sämre skydd än andra om de pratar med medierna.
Beatrice Asks utlovade utredning har ännu inte börjat arbeta.
– Den borde ha kommit långt i sitt arbete nu, säger konstitutions­utskottets ordförande Peter Eriksson (MP).

http://www.dn.se/nyheter/sverige/trots- ... t-sla-larm