Vet inte om det är intressant längre.
När jag började medicinera med Medikinet fick jag genomgå en stor hjärtundersökning.
På Hjärtkliniken på Kungsgatan i Sthlm.
Sedan fick jag medicinera stabiliserande.
Efter det började en lång invänjning.

Det skulle visa sig nu att jag inte på väldigt många år haft så bra blodtryck som sedan jag började med Medikinet!

Nu äter jag 40mg/ med modifierad frisättning, på morgonen. + 60mg/ cymbalta. Jag kan ta mera om jag behöver på eftermiddagen. Men jag har sett det som en fördel att inte vara för pigg på eftermiddagen. Jag sover sedan som en stock!
Tidigare åt jag 120mg/ cymbalta.
För första gången på minst 25 år har jag inte längre ont i bröstet!

Alla biverkningar som står skall man inte ta för hårt på.

Men jag skulle absolut ta en stor funderare på att ge detta till barn!

Jag har absolut blivit mer aspig sen jag började äta Concerta. Kan ju äntligen koncentrera mig på en sak i taget

svartamolnet skrev:Concerta, Ritalin och Medikinet är tre olika läkemedel som alla innehåller metylfenidathydroklorid. Det som skiljer dem åt är bland annat hur snabbt läkemedlet frisätts när man tagit dem, men det verksamma ämnet är detsamma.

Jag har provat både Concerta 36 mg och Medikinet 20 mg. Effekten blir densamma på mig med båda, förutom att Medikinet hjälpte färre timmar, men det är ju inte så konstigt när det bara är 20 mg i stället för 36. Jag är nog lite svårare än andra patienter att ställa in medicin på pga min magsäcksoperation. När jag tar en tablett stannar den ju inte i magen, utan åker vidare direkt så att säga.

Kanske kan Vyvanse hjälpa? Visserligen lisdexamfetamin men metaboliseras i levern istället för via mag-tarmkanalen.

afterlight skrev:Jag har absolut blivit mer aspig sen jag började äta Concerta. Kan ju äntligen koncentrera mig på en sak i taget

Det är korrekt och så länge det upplevs positivt så är det ju inget fel i säg

För min del blev aspigheten som kom med metylfenidat-baserade mediciner ett problem eftersom ja inte kunde hålla ett vanligt samtal med folk, min kreativitet var helt väck. Kallprat var helt omöjlgit. Metylfenidat är ju en osocial medicin medan amfetamin (Metamina, Vyvanse, Adderall) är pro-socialt.

Kouzelny: Varför fick du genomgå en stor hjärtundersökning? Har du hjärtproblem sedan tidigare? Är du i riskzon för hjärtproblematik eller så? Eller varför fick du genomgå det?

Det är nog ganska ovanligt att man få genomgå mer än koll av blodtryck, puls och blodprover.

JvA00 skrev:

afterlight skrev:Jag har absolut blivit mer aspig sen jag började äta Concerta. Kan ju äntligen koncentrera mig på en sak i taget

Det är korrekt och så länge det upplevs positivt så är det ju inget fel i säg

För min del blev aspigheten som kom med metylfenidat-baserade mediciner ett problem eftersom ja inte kunde hålla ett vanligt samtal med folk, min kreativitet var helt väck. Kallprat var helt omöjlgit. Metylfenidat är ju en osocial medicin medan amfetamin (Metamina, Vyvanse, Adderall) är pro-socialt.

Din egen åsikt eller finns det forskning som stödjer detta?

Min egen upplevelse är att reaktionerna är väldigt individuella. Jag har inte så jättestor erfarenhet, men känner några personer som tar/har tagit Concerta samt att jag tar det själv. Känner mig inte mindre social av dem, snarare tvärtom, eftersom jag ORKAR prata med andra helt plötsligt. Dessutom klarar jag att ta in syn- och hörselintryck samtidigt och kan titta på personen som pratar och ändå höra vad den säger när jag tar medicin. Det kan ju vara en fördel...

Medikinet, 20 mg, modifierad frisättning.

Känns helt OK!

Ingen märkbar ökning i puls. Max 5 slag.

Känner mig mer motiverad att ta tag i saker och verkar märkbart fokuserad på detaljer. Satt fundersam över hur jag skulle formulera "märkbart fokuserad på detaljer" i ungefär 30 sekunder.

Det är möjligt att en liten del är en placeboeffekt, men jag känner mig inte alls lika orolig i kroppen. Känner mig lite speedad, men det är mest för att jag sovit 4 timmar och gick upp för att städa direkt efteråt. Så jag har varit i gång.

Jag tittade på den lila kapseln och tänker "äsch, vad som händer händer och det är ok".

COOLT!

Jag har nojjat i 7 dagar, men introduktionen till preparatet är HELT OK.

Det är det enda raka; prova och se vad som händer! Överväger fördelarna nackdelarna så fortsätter man, annars inte. För min del vet jag inte hur det ska bli. Just nu är jag instabil, men jag tror det beror på att jag låter mitt blodsocker gå ner för lågt pga att jag glömmer att äta. Det känns inte kul när jag blir "elak". Familjen tyckte inte att jag var elak, utan det var mer som jag kände mig. Det enda de märkte var att jag fick ett meltdown, "utbrott" och flydde in i sovrummet. Kraften var slut och jag klarade inte att höra ljud eller någonting. Djävligt jobbigt!

Pulsen steg och jag blev faktiskt speedad av det. Har ungefär mellan 10-14 mer i vilopuls. Det har varit lite extra stressigt idag med.

Hjärtat slår definitivt snabbare och hårdare än vanligtvis.

Det blev lite stressigt att städa. Plus att jag trappar ner ytterliggare på xanoren idag, så det är ju lite av en kedjereaktion. Och jag åt för inte så längesedan + att det blev lite godsaker som sambon bakat.

svartamolnet skrev:

JvA00 skrev:

afterlight skrev:Jag har absolut blivit mer aspig sen jag började äta Concerta. Kan ju äntligen koncentrera mig på en sak i taget

Det är korrekt och så länge det upplevs positivt så är det ju inget fel i säg

För min del blev aspigheten som kom med metylfenidat-baserade mediciner ett problem eftersom ja inte kunde hålla ett vanligt samtal med folk, min kreativitet var helt väck. Kallprat var helt omöjlgit. Metylfenidat är ju en osocial medicin medan amfetamin (Metamina, Vyvanse, Adderall) är pro-socialt.

Din egen åsikt eller finns det forskning som stödjer detta?

Min egen upplevelse är att reaktionerna är väldigt individuella. Jag har inte så jättestor erfarenhet, men känner några personer som tar/har tagit Concerta samt att jag tar det själv. Känner mig inte mindre social av dem, snarare tvärtom, eftersom jag ORKAR prata med andra helt plötsligt. Dessutom klarar jag att ta in syn- och hörselintryck samtidigt och kan titta på personen som pratar och ändå höra vad den säger när jag tar medicin. Det kan ju vara en fördel...

Jag kan inte på rak hand peka dig mot en rapport som uttryckligen säger att alla blir mer aspiga av metylfenidat, men kan nog leta fram det ifall du pmar mig så jag kommer ihåg. Det jag dock noterat i flera rapporter och av vad folk skriver på många amerikanska forum, är att amfetamin (både dextro och blandningar som innehåller levo) benämns som pro-socialt och att metylfenidat ofta nämns som något som kan öka patientens autistiska sida. Detta då de verkar på helt skilda ställen i hjärnan. Dextro påverkar dopamin mer än noradrenalin. De som är känsliga för noradrenalin kan därför uppleva dextro som bättre (minskad nervositet).

Med det sagt är förstås reaktionerna individuella. Erfarenheterna av amfetamin är förmodligen lägre i Sverige jämfört med USA där det förskrivs oftare än här där man primärt fokuserar på metylfenidatpreparat när det handlar om stimulanter. Själv upplevde jag metylfenidat som pro-socialt första två veckorna. Sedan kom biverkningar som gjorde det kraftigt osocialt. Stark nervositet primärt.

I amfetaminfamiljen tror jag också det kan vara väldigt individuellt. Personligen tror jag inte att Adderall skulle fungera på mig då levo-delen (25% är levoamfetamin) förmodligen skulle ge mig för mycket noradrenalin. Men nu spekulerar jag. Jag har inte provat.

Metamina har jag provat och det gav ok effekt (lugn, men ingen skillnad i fokus och koncentration) men ojämn. I kombo med låg dos snabbverkande metylfenidat har det varit ok, men långt ifrån bra. Äter sedan idag Vyvanse (lisdexamfetamin) och ska prova det ett tag. Vi får se hur det känns när det gått några veckor. Just idag känns det väldigt bra. Mycket jämnare utsöndring än Metamina. Inget upp och ner. Det tycks gjort att min koncentration faktiskt är rätt ok.

Mm, 58-62 i puls nu. 9 timmar efter intaget.

Uhrk.

Jag är så sjukligt orolig för hjärtfel. 58-62 i puls är inga problem, men det är lite hårdare slag.

När jag städade hade jag runt 80-90 slag i minuten, ink stress. Kände mig inte andfådd när jag var aktiv, men upplevde lite orolig sensation i magen och bröst. Känt mig bajsnödig hela dagen, men inget händer. I övrigt har jag muntorrhet, men inte så farligt mycket..

Hade typ 70 i max vilopuls efter 2 minuters vila..

Jag är van vid 44-54 i vilopuls, så allting över 60 blir ju "farligt" i mina ögon. Jag känner av pulsen hela tiden med, det är ganska jobbigt. Jag fick aldrig panikattack idag trots relativt hög puls i jämförelse med utan medikinet. Men det var för att jag visste vad jag hade att vänta mig.

I och med att det fanns amfetamin med i mitt förflutna, inte särskilt ofta - men ändå, så är jag naturligtvis extra orolig ifall jag skadat hjärtat. Och jag snusade ett tag, drack mycket kaffe och så där.. Snusar inte längre, dricker knappt kaffe och har inte använt amfetamin på drygt 4 år. Använde oregelbundet vid datorspelande mellan 2 år.

Nu är allting helt ok, men det är svårt att veta hur mycket man skadat sitt hjärta genom åren. Det är väl det som är ganska skrämmande.

Drygt med hjärtklappning i 4-5 timmar och sedan hjärtklappning p g a ångest eller vad det nu beror på.

Svårt att veta om jag ska fortsätta och se vad som händer eller om jag bara försätter mig i större risk för problem.

Jag tog en 0,5 xanor för ungefär 1 timme sedan och det blir märkbart lugnare, så oro var nog skälet till hjärtklappning.

Mina fötter är ganska kalla. Jag fryser om fötterna, men händerna är varma.

Ingen huvudvärk idag, en av få dagar på 2 veckor utan huvudvärk. Yay!

Nu är jag trött.

Om någon känner igen sig eller känner att det verkar OK eller att det är normala reaktioner, snälla.. KOMMENTERA.

Ps. Det är 20mg Medikinet, modifierad frisättning, kapsel.

Insättning.

Jaha, nej, då är jag väl ensam om detta då.

Hur som helst kommer jag i nuläget inte behandla mig med medikinet.

Jag är alldeles för emotionellt labil och kommer även försöka få en fullständig eller åtminstone tillräcklig hjärtundersökning så att jag vet att jag är frisk JUST NU. Det måste jag ändå kunna få hjälp med.

earlydayminer skrev:Mm, 58-62 i puls nu. 9 timmar efter intaget.

Uhrk.

Jag är så sjukligt orolig för hjärtfel. 58-62 i puls är inga problem, men det är lite hårdare slag.

När jag städade hade jag runt 80-90 slag i minuten, ink stress. Kände mig inte andfådd när jag var aktiv, men upplevde lite orolig sensation i magen och bröst. Känt mig bajsnödig hela dagen, men inget händer. I övrigt har jag muntorrhet, men inte så farligt mycket..

Hade typ 70 i max vilopuls efter 2 minuters vila..

Jag är van vid 44-54 i vilopuls, så allting över 60 blir ju "farligt" i mina ögon. Jag känner av pulsen hela tiden med, det är ganska jobbigt. Jag fick aldrig panikattack idag trots relativt hög puls i jämförelse med utan medikinet. Men det var för att jag visste vad jag hade att vänta mig.

I och med att det fanns amfetamin med i mitt förflutna, inte särskilt ofta - men ändå, så är jag naturligtvis extra orolig ifall jag skadat hjärtat. Och jag snusade ett tag, drack mycket kaffe och så där.. Snusar inte längre, dricker knappt kaffe och har inte använt amfetamin på drygt 4 år. Använde oregelbundet vid datorspelande mellan 2 år.

Nu är allting helt ok, men det är svårt att veta hur mycket man skadat sitt hjärta genom åren. Det är väl det som är ganska skrämmande.

Drygt med hjärtklappning i 4-5 timmar och sedan hjärtklappning p g a ångest eller vad det nu beror på.

Svårt att veta om jag ska fortsätta och se vad som händer eller om jag bara försätter mig i större risk för problem.

Jag tog en 0,5 xanor för ungefär 1 timme sedan och det blir märkbart lugnare, så oro var nog skälet till hjärtklappning.

Mina fötter är ganska kalla. Jag fryser om fötterna, men händerna är varma.

Ingen huvudvärk idag, en av få dagar på 2 veckor utan huvudvärk. Yay!

Nu är jag trött.

Först och främst, jag är ingen läkare och vill heller inte leka en. Med det sagt, så skulle min tolkning av det du känner vara ungefär så här:

• Att du känner starkare slag skulle kunna bero på ökat blodtryck. Har du mätt det före du började med Medikinet och efter? Går köpa blodtrycksmätare på Apoteket för en hyfsat billig peng. Finns även till iPhone hos bland annat Kjell & co. Rekommenderas!
  
• Att hjärtat skulle vara skadat pga amfetaminmissbruk och tecken på det dyka upp nu när när du äter Medikinet tror jag inte. Om jag förstått amfetaminmissbruk korrekt är största risken psykoser, inte hjärtstillestånd. Förvisso, om du har styrketränat eller motionerat regelbundet med amfetamin i kroppen kanske hjärtat blivit förstorat, men då skulle du ha problem för jämnan. Så... om du varit drogfri länge så har hjärtat med stor sannolikhet reparerat sig, ifall det nu tagit skada. Har du aldrig haft hjärtattack, hjärtflimmer eller något med hjärtat kan du nog vara lugn.
  
• Jag minns att jag kände starkare slag ibland när jag åt Concerta. Det visade sig att mina blodkärl spändes hårdare och inte var lika flexibla. Kan säkert varit en anledning. Rent praktiskt blev det svårt för vårdpersonal att ta blodprov på mig. Gick inte att sticka håll på kärlen. Försvann när jag slutade med metylfenidat.
  
• Metylfenidat har som biverkningar ångest och orolighet. Kanske är det som du säger det som spökar? Att du plötsligt tänker mycket mer, kanske kroppen är lite mer spänd än vanligt och allt detta gör att det känns som något är fel? Var försiktig dock att kombinera Xanax (lugnande) med Medikinet ("uppåt"-medicin). De doser du tar verkar harmlösa men om man kombinerar höga doser av båda kan det bli farligt. Farligt som i hjärtat stannar eller rusar, beroende på vilket av de två som går ur först.
  
• Kaffe (koffein primärt) i kombination med metylfenidat kan hos vissa skapa oro. För mig gör är det helt klart så.

JvA00 skrev:Att hjärtat skulle vara skadat pga amfetaminmissbruk och tecken på det dyka upp nu när när du äter Medikinet tror jag inte. Om jag förstått amfetaminmissbruk korrekt är största risken psykoser, inte hjärtstillestånd

Amfetamin är knappast godis för hjärtat. Tror det är väldigt vanligt att missbrukare har något som är skadat i hjärtverksamheten. Psykoser går över och har aldrig hört talas om hjärtan som lagar sig själva förrän nu. Har du nån länk där jag kan läsa mer om detta? Inga romaner tack.

Amfetamin påverkar många organ i kroppen som till exempel hjärta och kärl. Även vid små doser ökar hjärtverksamheten, man andas snabbare, får höjt blodtryck..

http://www.oneday.nu/amfetamin.asp

Tack för ditt svar JvA00. Betydde mycket.

Mitt blodtryck innan medikinet var 120/70 och pulsen var 50.

Jag satt mest helt still när jag använde amfetamin. Det var dataspel som gällde. Jag rörde mig nästan inget alls och det är inget jag trivs med att göra om jag har något i kroppen. Cykla med SSRI eller Xanor i kroppen är dock inte särskilt farligt.

Jag hade 101 slag igår i vilande läge och smärtor i bröstet, så jag ringde 112 vilket man ska göra när man har bröstsmärtor under längre än 10 minuter. Jag fick prata med en sjuksköterska som kom överens om att det är panikångest och inget farligt. Jag gick ner till vårdcentralen och det togs snabbt EKG och han lyssnade på hjärtat.

Inget farligt, jag hade något hög puls och pulsen var på 69 när jag låg ner (stressad) och EKG var normalt, inget knepigt med QT-intervallen eller något alls.

Nu är min puls på 49 igen och det är skönt.

Jag har xanor depot och vid behov, så det är väl medikinet som går ur först.

Vad klassificerar du som "HÖG DOS"?

---


Parvlon: Hjärtat kan reparera sig själv. I videon där läkaren från uppsala talar om en 18-åring som brukat hög dos metylfenidat i 8 år, som fick livshotande hjärtsvikt - men efter två år från utsättningen var hjärtat tillbaka till sin fulla funktion.

Hjärtmuskelinflammation är ett bevis på det.

Organ och muskler reparerar sig själv om skadan inte är för stor. Det är det som är så coolt med kroppen. Givetvis kan man behöva viss medicinsk hjälp ändå.

---

Hur som helst har jag lagt metylfenidat på hyllan en liten stund. Jag vill gärna ha läkarens utlåtande.

Parvlon skrev:

JvA00 skrev:Att hjärtat skulle vara skadat pga amfetaminmissbruk och tecken på det dyka upp nu när när du äter Medikinet tror jag inte. Om jag förstått amfetaminmissbruk korrekt är största risken psykoser, inte hjärtstillestånd

Amfetamin är knappast godis för hjärtat. Tror det är väldigt vanligt att missbrukare har något som är skadat i hjärtverksamheten. Psykoser går över och har aldrig hört talas om hjärtan som lagar sig själva förrän nu. Har du nån länk där jag kan läsa mer om detta? Inga romaner tack.

Amfetamin påverkar många organ i kroppen som till exempel hjärta och kärl. Även vid små doser ökar hjärtverksamheten, man andas snabbare, får höjt blodtryck..

http://www.oneday.nu/amfetamin.asp

Din källa är ju ett vinstdrivande antidrog-föreläsningsföretag, så jag tar den informationen med en stor nypa salt.

Hjärtats celler förnyas, så länge, som earlydayminer skriver, det inte är för skadat.
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?l=sv&d ... ewsdep=130

Efter hjärtinfarkt saknas exempelvis en stor mängd behövligt Q10. Det kan vara en av anledningarna till att hjärtat har svårt att reparera sig. För vissa hjälper det massor, för andra inte. Kanske beror det på att man fått hjärtinfarkt av olika anledningar.
http://www.umm.edu/altmed/articles/coen ... 000295.htm

Ja, majoriteten av psykoser går över, men de kan också, om det är riktigt illa, ge fortsatta problem. Har ingen källa på det här men har ett vagt minne om att jag läste om något fall där patienten typ fått PTSD (posttraumatisk stress...) efter en riktigt dålig tripp. Kanske dålig drog, kass blandning, ingen aning.

earlydayminer skrev:Tack för ditt svar JvA00. Betydde mycket.

Vad klassificerar du som "HÖG DOS"?

Hur som helst har jag lagt metylfenidat på hyllan en liten stund. Jag vill gärna ha läkarens utlåtande.

1. Tack!

2. Typ rekreationell dos, missbruksdos. Alternativt en dos där ena medicinen uppenbarligen inte gör det den ska och man kompenserar med en annan medicin (istället för att sänka den första eller byta ut den).

3. Låter som ett sunt val.

I studier med djurförsök har man tydligen sett att adhd-mediciner bl.a. kan förändra strukturen i hjärnan och hur hjärnan fungerar, öka ångest, sänka humöret samt leda till kognitiva brister på längre sikt:

Op-Ed: Dr. Joseph Biederman Plays God With ADHD Meds
By Paul Solomon Jul 18, 2009

For decades, according to Bruce Levine in an article Friday in the Web site AlterNet.org, "the majority of American doctors, mental health professionals, the media, and the general public have yielded to the dissemination's of Harvard psychiatrist Joseph Biederman who successfully evangelized for more children - and younger children - to be medicated with powerful psychiatric drugs."

The "blowback," according to Levine, can be found in the July 2009 Scientific Mind article "Do ADHD Drugs Take a Toll on the Brain?" The article, by Edmund S. Higgins, clinical associate professor of family medicine and psychiatry at the Medical University of South Carolina, is a sobering report of the long-term dangers associated with ADHD drugs such as Ritalin, Concerta, Vyvanse, and Adderall.

The increased usage of stimulants is causing questions to be raised about their long-term use. There is a growing concern that the drugs might take a toll on the brain in the long run. Methylphenidates such as Ritalin and Concerta have a chemical structure "similar to cocaine," according to Higgins, and they act on the brain in a similar way as cocaine.

According to Higgins: "Indeed, a smattering of recent studies, most of them involving animals, hint that stimulants would alter the structure and function of the brain in ways that may depress mood, boost anxiety, and, contrary to their short-term effects, lead to cognitive deficits. Human studies already indicate the medications can adversely affect areas of the brain that govern growth in children." He goes on to speculate as to what additional harmful side-effects have yet to be found.

In February 2007, the FDA did indeed issue warnings about the side-effects of ADHD drugs, such as stunted growth and psychosis, among other mental disorders. The possibility exists that stimulant treatment during childhood might contribute to high rates of accompanying diagnoses for other mental health problems, according to Higgins. But having ADHD is itself a risk factor for other mental health problems.

According to Levine, "there are many children whose only problem in life is not doing their homework but are medicated with ADHD drugs; and the majority of their parents had no idea that they were giving their children amphetamines or amphetamine-like substances.

Unfortunately, too many Americans are willing to surrender their own authority to damn near every pompous authoritarian rather than question the legitimacy of exploitive industrial complexes and the predatory people at the top of them." The pharmaceutical-industrial complex, according to Levine, is part of a "wave of evil" that "washes not only the financial-industrial complex, the military-industrial complex, the energy-industrial complex, and predatory executives at AIG, Citibank, Halliburton, Blackwater/Xe, Enron, and Exxon."

Levine was quoting Ralph Waldo Emerson, who wrote: "The wave of evil washes all our institutions alike." According to Levine, the pharmaceutical-industrial complex has "virtually annexed the mental health profession, whose all-star opportunist team is captained by Harvard psychiatrist Joseph Biederman."

Do ADHD Drugs Take a Toll on the Brain?
Research hints that hidden risks might accompany long-term use of the medicines that treat attention-deficit hyperactivity disorder
By Edmund S. Higgins

In 2008 psychopharmacologist Leandro F. Vendruscolo and his co-workers at Federal University of Santa Catarina in Brazil echoed these results using spontaneously hypertensive rats, which—like children with ADHD—sometimes show attention deficits, hyperactivity and motor impulsiveness. The researchers injected these young rats with methylphenidate for 16 days at doses approximating those used to treat ADHD in young people. Four weeks later, when the rats were young adults, those that had been exposed to methylphenidate were unusually anxious: they avoided traversing the central area of an open, novel space more so than did rats not exposed to methylphenidate. Adverse effects of this stimulant, the authors speculate, could contribute to the high rates of anxiety disorders among ADHD patients.

Copying Cocaine?
The long-term use of any drug that affects the brain’s reward circuitry also raises the specter of addiction. Methyl-phenidate has a chemical structure similar to that of cocaine and acts on the brain in a very similar way. Both cocaine and methamphetamine (also called “speed” or “meth”)—another highly addictive stimulant—block dopamine transporters just as ADHD drugs do [see “New Weapons against Cocaine Addiction,” by Peter Sergo; Scientific American Mind, April/May 2008]. In the case of the illicit drugs, the dopamine surge is so sudden that in addition to making a person unusually energetic and alert, it produces a “high.”

Recent experiments in animals have sounded the alarm that methylphenidate may alter the brain in ways similar to that of more powerfully addictive stimulants such as cocaine. In February 2009 neuroscientists Yong Kim and Paul Greengard, along with their colleagues at the Rockefeller University, reported cocainelike structural and chemical alterations in the brains of mice given methylphenidate. The researchers injected the mice with either methylphenidate or cocaine daily for two weeks. Both treatments increased the density of tiny extensions called spines at the ends of neurons bearing dopamine receptors in the rodent nucleus accumbens. Compared with cocaine, methylphenidate had a somewhat more localized influence; it also had more power over longer spines and less effect on shorter ones. Otherwise, the drugs’ effects were strikingly similar.

One possible consequence of a loss of dopamine and its associated molecules is Parkinson’s disease, a movement disorder that can also lead to cognitive deficits. A study in humans published in 2006 hints at a link between Parkinson’s and a prolonged exposure to amphetamine in any form (not just that prescribed for ADHD).

Min puls går upp till 120 i vila om jag tar 36 mg concerta och dricker kaffe. 70 är snarare vilopuls för mig.

Idag har jag inte tagit någon ADHD-medicin alls. Jag är trött på biverkningarna.

svartamolnet skrev:Min puls går upp till 120 i vila om jag tar 36 mg concerta och dricker kaffe. 70 är snarare vilopuls för mig.

Idag har jag inte tagit någon ADHD-medicin alls. Jag är trött på biverkningarna.

Ja, det är inte roligt. Får jag 120 i vilopuls är det 112 som gäller för min del.

Pratade mycket med min läkare igår om hjärtat och pulsen. Hur man vet om hjärtat slår oregelbundet och man har arytmier eller inte, så det var lite lugnande.

Det är inte säkert att dagen man tar medicinen, att det är en sådan dag som medicinen är till hjälp. Det ÄR möjligt att träna upp kognitiva funktioner så länge man underhåller det varje dag/försöker underhålla dessa varje dag. Det känns nästan som att det är det och en kopp kaffe som gäller, även om koffein också har sina nackdelar.

Man måste väga upp nack- och fördelar med sina mediciner.

Jag känner att jag som vill träna mycket i livet vill helst inte ha mediciner som påverkar mitt blodtryck, min puls och ställer till det för mycket. Så känner jag rent spontant.

Det finns mycket skit som kan hända en under livet, men det är möjligt att jag tillhör den där procenten som inte får ut mycket av att använda CS. Det kan jag inte med all säkerhet säga än eftersom jag inte utfört en seriös behandling under en viss tid för att se resultatet. Men alla typer av CS jag tagit har fått mig att trivas med människor i kanske 1-2 timmar sen vill jag vara helt i fred och jag vill inte prata med någon. Det är nästan jobbigt att andas om jag måste prata med någon.

Wine: Om det ökar ångest och leder till kognitiva brister på sikt så är det onekligen extremt kontraproduktivt.

Om man använder medicinen skulle man kunna göra det när man gör saker man måste och stå över när man inte behöver medicinen. Saker som t ex vissa arbetsuppgifter, längre konferenser, studier etc. Men låg dos, korttidsverkande.

Verkar som psykiatrin är ganska kåt på att man ska fortsätta käka det regelbundet ändå.

Känns riktigt onödigt.

earlydayminer skrev:Wine: Om det ökar ångest och leder till kognitiva brister på sikt så är det onekligen extremt kontraproduktivt.

Om man använder medicinen skulle man kunna göra det när man gör saker man måste och stå över när man inte behöver medicinen. Saker som t ex vissa arbetsuppgifter, längre konferenser, studier etc. Men låg dos, korttidsverkande.

Verkar som psykiatrin är ganska kåt på att man ska fortsätta käka det regelbundet ändå.

Känns riktigt onödigt.

Jag har fått förklarat för mej utav en psykiatriker. Att om man känner att medicinen inte har lika bra verkan längre. Är för att man vänjer sej vid att saker fungerar och man orkar göra mer saker. Så ska man sänka tempon igen och inte slå på sej själv. Så kan man även ta en paus ifrån medicinerna ett par dagar. Så när man börjar igen så märker man hur pass mycket dom hjälper. Man blir helt enkelt van vid att fungera mer normalt.