Hade ett möte med några på vuxenhabiliteringen i onsdag, där vi pratade om mina problem vad gäller att organisera, sova och minnas saker. De tog även upp att jag, om jag vill, kan komma dit någon gång i november och träffa andra ungdomar som nyss fått någon form av autismspektrumsdiagnos. Tänkte att det kanske inte vore så dumt, eftersom jag dessutom får lite extrahjälp i skolan, där jag kan sitta och plugga i ett tyst rum lite då och då tillsammans med några andra med autism, och har märkt att det är väldigt skönt att träffa några som jag kan vara helt öppen med.

Självklart är väl det bästa att bara gå dit och se hur det är, men tänkte ändå fråga om det är någon annan som har testat som kan säga hur det är, på ett ungefär. Tror ni personerna man träffar kan ha väldigt svåra problem?

Många mår jättebra av att träffa folk med liknande svårigheter (eller hur man nu ska uttrycka sig) medan andra inte behöver det alls.
Själv mår jag både bra och dåligt i möte med andra mas AS, det beror helt på tillfälle samt vilka personerna är.
Men jag tror lätt på att ge det ett försök. Jag vart mer än positiv då jag första gången träffade folk med AS, kände att jag helt plötsligt kunde delta och prata med andra utan att det fanns några som helst hinder (som jag upplevt tidigare).

Huruvida folk kan ha väldigt svåra problem eller ej är så individuellt, folk är olika oavsett om det har AS eller inte.

Lycka till!

försökte få med mig i grupp möten på psykrehab men funka inte, gick på första mötet sen vart det stopp så fick ta den delen enskilt ist.

men helt klart värt att prova på iaf, det som gjorde att det inte funka för mig var att det var massa människor där