Jag kan skriva protokoll, men nu har jag stött på en variant som jag inte sett förut.

Protokollsföraren ifråga använder presens enbart i direkta citat. Allt annat är i imperfekt och perfekt, med påföljd att en person hamnar i imperfekt och en detaljnörd som jag undrar när h*n dog

Är det nån som känner igen det här?

Jag förstår inte varför det skulle vara något fel med att skriva protokoll i imperfekt. Om du muntligen berättar om mötet efteråt, så använder du väl knappast presens?

Det har funnits en tradition inom kommunala nämnder att använda presens i protokoll, men handboken JO om kommunala protokoll liksom Svenska skrivregler avråder uttryckligen från det. Det är rimligast att skriva protokoll i tempus för förfluten tid, d.v.s. i regel preteritum (imperfekt med en äldre term). Man beskriver ju vad som skedde och vad som beslutades vid ett möte som redan har varit. Dessutom kan presens ofta misstolkas, eftersom presens har olika funktioner. Bland annat används det ofta för syftning på framtiden. En mening som ”Styrelsen beslutar om arbetsuppgifterna” blir därmed tvetydig. Beslutade man om uppgifterna på mötet eller ska man besluta om dem någon gång i framtiden?

Ur Språkvård 2/2003, http://www.sprakradet.se/3147

(Är inte protokollregler och protokollförare, utan s, mer språkligt korrekt?)

Flia skrev:Jag kan skriva protokoll, men nu har jag stött på en variant som jag inte sett förut.

Protokollsföraren ifråga använder presens enbart i direkta citat. Allt annat är i imperfekt och perfekt, med påföljd att en person hamnar i imperfekt och en detaljnörd som jag undrar när h*n dog

Är det nån som känner igen det här?

På den tiden jag brukade skriva protokoll skrev jag alla protokoll så och flertalet protokoll jag läst var också skrivna i imperfekt. Sen efter flera år när vi samarbetade med en annan organisation var det en justerare som var av uppfattningen att protokoll skulle skrivas i presens vilket jag då aldrig hade stött på.

Jag antar att det helt enkelt är varierande tradition i olika föreningar hur ett protokoll ska skrivas och att det utbildas en praxis för hur protokollföring ska gå till som inte stämmer med varandra.

Det kanske också också kan höra samman med i vilken mån man använder sig av protokollsböcker

Om protokollet förs direkt i protokollsbok - vilket är svårt - så är det kanske naturligt att man för det i presens. Om man däremot sitter hemma ett par dagar senare och skriver rent det så blir det väl lätt att det blir i imperfekt om man inte har några särskilda regler om det inte får vad det.

Det är två tänkbara skäl. Det finns säkert flera.

Jo, alltså..
Självklary skriver jag också "nn ville", "beslutades att" och så. Men "huset som stog" och "nn som förestog köket" blir ju alldeles fel eftersom huset står kvar och föreståndaren fortfarande jobbar där.

Ska det inte vara fakta i skrivande stund som gäller?

Förlåt stavningsmissen. Skyller på SwiftKey i mobilen.

Flia skrev:Ska det inte vara fakta i skrivande stund som gäller?

Jo om man menar de fakta man känner till under mötet. (Dvs om mötet inte har information om att föreståndaren Karlsson har efterträtts av en som heter Olsson ska sekreteraren inte föra in det i protokollet utan i så fall i en särskild anmärkning )

Bjäbbmonstret skrev:

Flia skrev:Ska det inte vara fakta i skrivande stund som gäller?

Jo om man menar de fakta man känner till under mötet. (Dvs om mötet inte har information om att föreståndaren Karlsson har efterträtts av en som heter Olsson ska sekreteraren inte föra in det i protokollet utan i så fall i en särskild anmärkning )

Precis. Men protokollföraren försatte föreståndaren som person i imperfekt vilket kändes väldigt konstigt.

Egentligen undrar jag om nån sett nåt sånt tidigare.