Meditation kan reparera en utbränd hjärna. Psykiatrikern Åsa Nilsonne och meditationsläraren Kristina Kumlin förklarar hur.
Sändes 2011-02-08 09:25
TV4 Nyhetsmorgon - Meditation kan reparera en utbränd hjärna

Kan säkert vara så men det är inte alla som har förmåga att lära sig meditera.

Bjäbbmonstret skrev:Kan säkert vara så men det är inte alla som har förmåga att lära sig meditera.

Vad baserar du det på?
Personligen tror jag att det meditativa tillståndet är ett naturligt tillstånd, och inte så mycket av en teknik att lära sig. Jag har mediterat sedan 1993.

Bjäbbmonstret skrev:Kan säkert vara så men det är inte alla som har förmåga att lära sig meditera.

Då kanske de ska skaffa sig den förmågan.

Har tipsat om meditation redan, med en bild på en hjärna som troligen blivit förändrad:
post694191.html

Jag är överkänslig för meditation, kan få frossa och domna bort i kroppen och må väldigt konstigt.

Parvlon skrev:

Bjäbbmonstret skrev:Kan säkert vara så men det är inte alla som har förmåga att lära sig meditera.

Då kanske de ska skaffa sig den förmågan.

Jag tror att människor har väldigt olika förmåga att komma ner i varv. För vissa människor kan ett tillstånd av lugn vara ångestskapande. Då är det bättre att koppla av genom att göra olika saker.

Intressant diskussion. Vill inte störa den, kom bara att tänka på denne intressante man som varit finansman, sedan blev buddhistisk munk under 16 år och idag är lärare i meditation och skriver på sin första bok.


Sommarpratare 2012: Björn Lindeblad

Kyrkan i min kommun ordnar meditationsg"läger" för nedvarvning i livet. Kanske borde testa. Det är gratis eller till självkostnadspris.

Bjäbbmonstret skrev:

Parvlon skrev:

Bjäbbmonstret skrev:Kan säkert vara så men det är inte alla som har förmåga att lära sig meditera.

Då kanske de ska skaffa sig den förmågan.

Jag tror att människor har väldigt olika förmåga att komma ner i varv. För vissa människor kan ett tillstånd av lugn vara ångestskapande. Då är det bättre att koppla av genom att göra olika saker.

Jag kan eventuellt tillhöra denna typ, men tror att det finns kanske en chans att jag ändå tillhör de som kan lära sig.

Jag tillhör nog också den typen. Blir mest uppstressad av att tvinga mig sitta still och inte tänka.

Jag kopplar av hjärnan bäst genom att vara så upptagen med det jag gör att det inte finns utrymme till att tänka samtidigt.

Iridia skrev:Jag kopplar av hjärnan bäst genom att vara så upptagen med det jag gör att det inte finns utrymme till att tänka samtidigt.

Det är väldigt många med ADHD som fungerar på det sättet. Jag fick idag höra om en polis med ADHD och för att han inte ska klättra på väggarna använder han sin "fritid" till att jobba med ungdomar samt något till socialt jobb. När andra undrar om han inte ska koppla av någon gång så berättar han kort och gott att det är hans sätt att koppla av.

Bjäbbmonstret skrev:Jag tror att människor har väldigt olika förmåga att komma ner i varv. För vissa människor kan ett tillstånd av lugn vara ångestskapande. Då är det bättre att koppla av genom att göra olika saker.

Det är inte samma som att det är omöjligt. Jag kan bara spekulera i vilken grupp det är som har mest nytta av meditation och du vet troligen vad jag syftar på. Jag kan inte se någon anledning till att ha något annat än "ett lugn" som mål eller snarare sinnesro. Tror däremot att många som mediterar, tidigare trott sig vara oförmögna. Detta säger jag trots att jag inte mediterar. Eller så är det det jag gör hela tiden.

Denna gubbe är rolig:

Jag tror de flesta kan lära sig meditera. Var själv övertygad om att jag aldrig skulle klara av att sitta still en kvart innan jag fick en kurs i ACEM av mina föräldrar i födelsedagspresent...
Det slutade med att jag i anslutning till kursen var med på en lång meditation som jag nu inte mins hur lång den var men jag har för mig att den var två timmar...

Kursen jag gick på var under ganska många tillfällen minst fem i alla fall... Ser nu att de har uppstartskurser på ett tillfälle...
Jag kan tycka att det kanske inte är så lämpligt. I den grupp jag gick var vi kanske 10-12 personer. Av dessa var det två som fick ganska starka minnen från barndomen. Saker de förträngt i hela sitt liv, som kom tillbaka när de slappnade av helt... En av dem vet jag blev skickad till Psykiatrin av ledaren för kursen...

Jag trodde som sagt att jag aldrig skulle klara av att lära mig, dels av att det kröp i hela kroppen på mig vid blotta tanken att sitta still i 20-30 minuter... Dels för att jag är så extremt ljudkänslig... Men det fungerade ändå...
Sen att jag pga att jag är så fruktansvärt ostrukturerad inte fortsatte meditera är en annan sak...
Men nu på senare år har jag börjat använda tekniken igen, även om det inte blir så mycket regelrätt meditation... Utan mer som avslappningsövning när jag ändå sitter och väntar på något... Som i väntrummet hos läkaren eller på tunnelbanan...
Jag använder också tekniken när jag är superstressad för att landa, t.ex. innan jag ska sova...
Men det är ett effektivt sätt att återhämta sig om man bara tar sig tid till det. Efter 20 minuters meditation känner jag mig mer utvilad än vad jag normalt gör när jag vaknar på morgonen... Även om det inte för mig går att ersätta sömn med meditation, så är det ett väldigt bra komplement.. När jag funderar på det så fattar jag faktiskt inte varför jag inte tar mig tiden att meditera.....
Ska börja igen nu!! Ska i alla fall försöka komma igång igen... Det var femton år sedan jag mediterade regelbundet...
Min mor har problem med migrän, det slipper hon nästan helt om hon mediterar regelbundet...
Det är inte som jag trodde innan dock att man inte ska tänka, utan precis tvärt om man ska låta tankarna flöda fritt... Därav att det kan dyka upp saker som man förträngt...
Nu talar jag om ACEM meditation jag har inte prövat någon annan form och kan inte uttala mig om dessa... Det som gjorde att jag accepterade födelsedagspresenten var dock att ACEM är religionsfritt... Så det är inte som andra meditationsformer att det krävs ett besök hos gurun x a 150k för att komma till nästa steg...
Jag kollade på deras hemsida och de tar 900:- för en grundkurs, 600:- för pensionärer, studerande och arbetslösa... Det anser jag vara helt ok även om jag antagligen aldrig gått kursen om jag behövt betala själv...
Men med reservationen om man har mycket förträngda minnen så kan jag nog säga att jag kan rekommendera det... Speciellt eftersom jag nu de senaste åren använder tekniken flera gånger i veckan, men då mer för att dämpa stressnivån och återhämta mig än faktisk meditation...

Ja, om alla kan meditera så inte är det med ett så smalt urval metoder som de brukar känna till, som brukar hävda att alla kan meditera.

Precis som med väldigt mycket annat. Det är väldigt ovanligt att någon begriper hur olika människor är. Och det är väldigt lätt att få dem som inte klarar det man säger att "alla" kan att känna sig skyldiga eller felaktiga. Det borde man ta ansvar för. Bara det skulle säkert kunna förhindra en del utbrändhet.

Men visst, det verkar inte alls orimligt att trådrubriken stämmer på en hel del personer.

Jag tror det är normalt att känna sig skum eller obekväm ibland när man försöker meditera, men det är inget man behöver prestera eller klara av. Det kan nog vara lätt att fastna i tron att meditation är nåt extraordinärt som bara experter klarar. Man får gå till sig själv och bestämma sin egen nivå. Jag har haft perioder då jag inte mediterat, pga att andra problem varit mycket större.

Jag mediterar ganska ofta. Tycker att det ger mig energi och jag känner mig lugn och stark.

Hur mediterar man? Jag skulle vilja prova det. Kan någon förklara? Man måste väl inte lyssna på fågelkvitter och porlande vatten i bakgrunden för då dänger jag bandspelaren i väggen.

weasley skrev:Hur mediterar man? Jag skulle vilja prova det. Kan någon förklara? Man måste väl inte lyssna på fågelkvitter och porlande vatten i bakgrunden för då dänger jag bandspelaren i väggen.

I sin enklaste form: Sitt ned, blunda och fokusera din uppmärksamhet på din andning.

Krillo skrev:

weasley skrev:Hur mediterar man? Jag skulle vilja prova det. Kan någon förklara? Man måste väl inte lyssna på fågelkvitter och porlande vatten i bakgrunden för då dänger jag bandspelaren i väggen.

I sin enklaste form: Sitt ned, blunda och fokusera din uppmärksamhet på din andning.

Men det går ju inte. Andas gör man ju automatiskt. Jag får ju bara massa tankar i huvet. Ska man tänka eller ska man inte? Ska man tänka på att andas? Jag förstår inte.

Det är meningen att man ska låta tankarna rinna igenom men släppa dem har jag läst någonstans.

Är inte förutsättningen för att man ska kunna lära sig meditera att man klarar av vanliga avslappningsövningar?

Min sjukgymnast sa att om man inte kan slappna av så finns det ett annat sätt att få bort spänningar i kroppen och det är att ta ut sig så mycket som möjligt. Då slappnar kroppen av automatiskt.

Annars tror jag på att låta folk koppla av på de sätt de tycker att de själva mår bäst på.

Ibland säger folk att "alla" borde ägna sig åt träning, eller att "alla" borde lära sig spela ett instrument. Det är ungefär lika dumt.

weasley skrev:

Krillo skrev:

weasley skrev:Hur mediterar man? Jag skulle vilja prova det. Kan någon förklara? Man måste väl inte lyssna på fågelkvitter och porlande vatten i bakgrunden för då dänger jag bandspelaren i väggen.

I sin enklaste form: Sitt ned, blunda och fokusera din uppmärksamhet på din andning.

Men det går ju inte. Andas gör man ju automatiskt. Jag får ju bara massa tankar i huvet. Ska man tänka eller ska man inte? Ska man tänka på att andas? Jag förstår inte.

Det är just tankarna som man ska göra sig av med i meditation. Att fokusera på andningen är ett verktyg och inte själva syftet med meditationen. Det är svårt att låta bli att tänka längre än några sekunder, man glider in i tänkandet hela tiden. Att det blir så är inte nåt tecken på att man inte kan meditera, som med allt annat krävs det träning och envishet för att komma nånvart.

weasley skrev:Men det går ju inte. Andas gör man ju automatiskt. Jag får ju bara massa tankar i huvet. Ska man tänka eller ska man inte? Ska man tänka på att andas? Jag förstår inte.

På samma sätt som att man kan betrakta molnen som far över himlen (utan att man har åsikter om dem, eller fösvinner iväg i tankar) så "betraktar man utan åsikt" sin andning. Poängen är att inte spinna vidare på sina tankar utan bara släppa dem, och åter vända sin uppmärksamhet på andningen.

Bjäbbmonstret skrev:Det är meningen att man ska låta tankarna rinna igenom men släppa dem har jag läst någonstans.

Ja, det är en bra beskrivning.

Bjäbbmonstret skrev:Är inte förutsättningen för att man ska kunna lära sig meditera att man klarar av vanliga avslappningsövningar?

Nä. Det är olika saker och du kan meditera medan du tränar, promenerar eller nåt. Man behöver inte sitta stilla.

Bjäbbmonstret skrev:Annars tror jag på att låta folk koppla av på de sätt de tycker att de själva mår bäst på.

Ibland säger folk att "alla" borde ägna sig åt träning, eller att "alla" borde lära sig spela ett instrument. Det är ungefär lika dumt.

Ibland kan man ju behöva lära sig nåt för att uppleva fördelarna med det och att det innebär en del ansträngning och obekvämligheter på vägen. Som med t.ex olika sorters träning. Ofta tråkigt i början och det gör ont och känns hopplöst men när man kommit över några trösklar så kommer man till en nivå där man inser att det var mödan värt och att man mår bättre än innan man började.

Många beskriver mediteringskonsten som konsten att släppa alla små tankar som kommer singlande, låta dem flyga vidare som fåglarna över himlen. Man kan väl också säga att det konsten som inte existerar: Konsten att inte försöka sig på nån konst alls.

Jag brukar helt enkelt slappna av fysiskt - det börjar alltid med en utandning med en suck och med att fästa blicken i ett tänkt fjärran. Mitt "mantra" är just ett tänkt, ständigt ofokuserat fjärran att fästa blicken på. Att stå stadigt går (hö hö) men att sitta rak i ryggen - utan ryggstöd förstås - är mycket lättare. Händerna i knät, förslagsvis.

Börjar jag gäspa är jag verkligen nöjd med hur "djupt" ner i ingenting/meditationstilstånd jag kommit. Vill man ha nåt slags bekräftelse på att det verkligen är "meditera" man gör så funkar gäspningar alltså utmärkt, skulle jag säga.

Men det känns mer avancerat (oavsett om det är så eller ej) att bara få nåt slags känsla av värme i bröstet. Säkert ser riktiga mediterare både det och gäspningar som fusk men det får mig att må bra.