Är det någon här som känner till Eleonoragruppen i linköping ?

Soc sa att dom var oroliga för att min dotter inte hade någon att tala med om hur det var att leva med en bror som hade diagnos. Dom såg det som stressande för henne. Därför har dom kontaktat en grupp som kallas Eleonoragruppen som enligt dom är experter på att tala med barn.
Det lät bra först, men när jag googlat på dom så verkar dom specialisera sig för att rådge familjer med alkohol och missbruksproblem! Något som aldrig förekommit hos oss.
Dessutom när jag frågade hur stor del Soc skulle ha i detta så svarade dom vagt att "vi skriver ju en beställning till dom", vilket fick alla varningsklockor att gå igång igen. Efteråt försäkrade soc att dom inte vanligtvis tar del av vad barnen säger i detalj utan mer kollar att besöken genomförs. Men kan man lita på det. Kan man lita på något som säger ?
Å andra sidan tror jag dom har rätt i att min dotter skulle må bra av att ha fler vuxna att diskutera sitt och broderns syndrom med.

Hur gammal är dottern? Är hon för ung för att diskutera på nätet? Vi har ju en del medlemmar som har hittat hit pga. syskon som har diagnos.

Hon är 5, så lite för ung

Misstänkte det, men det är ju bra att ha fakta först.


Eleonoragruppen verkar ju totalt fel i alla fall. Läser man deras egen beskrivning av verksamheten så låter det som de enbart sysslar med alkoholproblem:
http://www.eleonoragruppen.se/subpage.asp?s=7
Om socialen tycker det är ett bra alternativ så verkar de vara totalt verklighetsfrämmande. Ska din dotter prata med några så ska det vara personer som kan något om Asperger, annars lär hon bara få sig itutat en massa missförstånd och felaktigheter. Har socialen egentligen en aning om vad de håller på med i ditt fall? Det verkar inte så. Ska jag följa med dig och försöka prata förstånd med dem nästa gång?

Undrar om LSS Råd och Stöd har någon verksamhet riktad till syskon och anhöriga? Nu måste du visserligen ha en formell diagnos för att få hjälp därifrån, men det skadar ju i alla fall inte att ringa och fråga om de har något hjälp av det slaget. De har i alla fall minst en psykolog som är väldigt kunnig om och engegerad i AS.

Det verkar vara fel forum för henne. Där verkar soc. vara ute o. cykla, men tanken är god att hon bör ha någon utomstående att prata med.
Har du inte turen att ha ngn. att fråga som kanske har tips på vad o. vart? Söka på nätet är ofta bra, men det antar jag att du redan gjort. Jag vet inte om så små barn klarar av indv. psykolog eller kuratorkontakt eller liknande. Isåf. kanske det kan vara ett alternativ? Tyvärr är väl väntetiden lång. Man får isåf. nog starta hos Vårdcentralen eller större privat läkarmottagning. De ska kunna remittera en vidare om de inte kan göra ngt., men anser att behov finns. Jobbigt med ännu en kontakt kan jag tänka mig, men det kan förhoppningsvis ge resultat i längden.

Vet inte vad du anser om kristendom o. kyrkan o. så, men ev. kan församlingen hjälpa till kostnadsfritt om man vill. Där finns både präster, diakoner, ev. diakoniassistenter som man kan få samtal hos, men jag vet inte om barn kan få det. Tror inte de har så lång väntetid o. de står ju utanför andra myndigheter. Fast de vill o. måste veta bakgrunden. Om de begär ut papper eller nöjer sig med att du berättar vet jäg inte.

Jag hade vägrat av princip skäl. Vill socc att ungen ska prata av sig så säg att du vill att socc ska sluta prata. Man kan inte få allt man vill.

Låter märkligt att soc ska intressera sej för Eleonora?

Jag har inte fattat VARFÖR de vill göra en utredning öht. Kan du förklara?

Weasley:
Det började med att dagis kontaktade Soc. Dom tyckte att min dotter betedde sig konstigt och ogillade hur hon var klädd. Jag hade då varit arbetslös i flera år och fick socialbidrag, kläder prioriterades inte på ekonomin utan jag köpte de mesta av barnplaggen secondhand. Kläderna var därmed ganska urtvättade och lite slitna. En kurator på familjecentralen erbjöd att hjälpa oss genom att kontakta Råd och Stöd vilka skulle kunna ge lite tips och råd. Soc snappade snart upp det och gav dom en ny beställning vilken mestadels handlade om rapportering. R&S kunde snart rapportera att vissa delar av min lägenhet, exempelvis lister under sängar, golvet under tunga klädskåp och ytan på mitt databord var rejält dammiga och inte rengjorts på länge. Dessa brister i städningen kombinerat med klädrapporten samt en konflikt jag för tillfället hade med barnens mor gjorde att Soc sade sig bli oroliga. Dessutom åt jag Zoloft vid tillfället viket gjorde mig tidvis väldigt trött.
Jag förskte ta till mig av kritiken. Städade lister, skåp och allt annat, handlade nya kläder lät konflikten bli löst och avbröt Zoloften. Soc var dock fortfarande oroliga , framför allt för barnens beteende så jag föreslog att de skulle låta undersöka barnen för en eventuell diagnos. Min son diagnostiserades för Asperger medan min dotter hade drag av Asperger. För fullständighetens skull lät även jag och barnens mor undersöka oss vilket gav upphov till rapporten som jag tidigare nämnt.
Samtidigt som jag fick rapporten berättade soc att de nu var mycket oroliga med tanke på vad raporten sagt om mig och berättade att de starkt övervägde ett LVU. Dock skulle deras utredningsteam komma till mig i åtta veckor först och fortsätta R&S jobb fast med mer inriktning på barnen. Dessutom tyckte Soc att min dotter var stressad eftersom hon växer upp med Aspergare, och därför behövde några kunniga att tala med. Dessa kunniga skulle vara Eleonora gruppen som Soc presenterat som "experter på barn".

Manar, det här låter inte alls bra! Väldigt likt det som hände Rdos fast nästan ännu värre eftersom du tydligen försökt göra dem till lags efter bästa förmåga och det ändå inte hjälper. Blir riktigt orolig när jag läser det här. Verkar som om du råkat i klorna på skrämmande okunniga tanter som inte tänker ge sig.

Fortsätter de terrorisera dig och dina barn så får du nog ringa till Janne Josefsson eller nåt. Vore bra om du hade någon med dig vid nästa möte som stöd och vittne. Be gärna att få spela in allt som sägs också så att du har bevis för absurditeterna vid ev anmälan. Säg att du vill spela in för att inte missa någon viktig information, jag tror att man har rätt till det.

Manar skrev:Är det någon här som känner till Eleonoragruppen i linköping ?
Soc sa att dom var oroliga för att min dotter inte hade någon att tala med om hur det var att leva med en bror som hade diagnos. Dom såg det som stressande för henne.
Å andra sidan tror jag dom har rätt i att min dotter skulle må bra av att ha fler vuxna att diskutera sitt och broderns syndrom med.

Är verkligen en femåring gammal nog att diskutera sådant? Snarare kanske lekterapi, vilket de också verkar ha:

I barngrupperna arbetar vi främst med lek, bild och drama.

Men dels stämmer det inte alls in på er, eftersom inget missbruk av alkohol, droger el mediciner är aktuellt. Dels undrar man ju hur de skulle (miss)tolka det din dotter säger/visar/tecknar.

Jag tycker du ska ringa till Barn- el Vuxenhabiliteringen och fråga om de har någon verksamhet för syskon till aspergare. Berätta om Soc:s erbjudande och att du känner tveksamhet inför det.

Lekterapi låter som det mesta sunda, men på rätt ställe, vilket Eleonora inte verkar vara vilket ju konstaterats tidigare i tråden.

Nu har vi varit hos Eleonora gruppen, oceh det verkade lite bättere än det först lät. Dom specialiserar sig på alkohol och drogproblem, men inte enbart. Ingen var expert på Asperger, men dom visste mycket om barns krisbettenden och hur dom hanterades och dom hade i allafall viss kunskap on syndromet. Min dotter skulle inte gå i en grupp med andra barn utan träffa och leka med en vuxen. Dessutom försäkrade Eleonoraguppen att deras tystnadsplikt även gällde mot soc, något som soc bekräftade.

Vi har bestämt oss för att ge det en chans i allafall. Åtminstonne till ett bättre alternativ uppenbarar sig.

OK, lycka till! Berätta gärna hur det gick sen och säg till om du får mer problem med soc.

Ok. Det låter ju bra. Viktigt att hon får leka där oxå o. barnen bearbetar sin värld genom leken o. tar ut mkt. av sina upplevelser genom lekarna så när personalen pratar med henne under och/eller efter leken kommer förmodligen en del nytt att komma fram iaf. med tiden tror jag. Barn är (förmodligen) inte mogna till att bara sitta o. prata om det som händer dem. Hoppas det kommer gå bra!

Nu är ju jag vuxen, men jag går själv hos Eleonoragruppen för att prata om min son och hans eventuella AS diagnos. Min erfarenhet av dem är enbart positiv. Visst, de är specialister på missbruksproblem, men de är ändå utbildade för att ta hand om människor med problem så de kan hantera även annat.

För mig har det varit viktigt att få någon som lyssnar och kan se saker från ett annat perspektiv och komma med lite konkreta råd och tips om hur man ska hantera situationen.

Matulda skrev:För mig har det varit viktigt att få någon som lyssnar och kan se saker från ett annat perspektiv och komma med lite konkreta råd och tips om hur man ska hantera situationen.

Så fungerar även min samtasterapi, men jag går inom vården Jag tror att det är av stort värde att gå på samtalsterapi (o. inte enbart knapra piller) då man inte mår bra o. huvudsaken är att kemin stämmer, man blir förstådd, får verklig hjälp o. ens ekonomi inte urholkas. Det kan oxå vara av stor vikt då man har funktionshinder förutsatt att terapeuten har utb om f.hindret. tex vuxenhabet.