sugrövmanövern skrev:Vill inte va en tant.

Det behöver du knappast oroa dig för...

Bjäbbmonstret skrev:

ford skrev:

sssssm skrev:Definiera onaturlighet/naturlighet och visa varför det är dåligt/bra.
Du pratar tyvärr mest nonsens just nu.

Det har jag ju gjort här ovan, är du läskunnig?

Nej det tycker jag inte att du har gjort tillräckligt Ford!

Bjäbbis

Vad skulle jag skrivit då?

Sssssm

Jag förstår inte heller hur man argumenterar för något som baseras på ens smak och känslor.

Jag har ju aldrig sagt att jag dömer någon p.g.a. vad den gör med sitt utseende, bara att jag tycker det är onaturligt och fel att förändra det utseende man är född med.

Men som sagt, det är fenomenet jag är negativt inställd till, inte de människor som trots allt förändrar sitt naturliga utseende.
Jag dömer varken Krigis, för hans tatueringar, eller Sugis för hennes näsring, även om jag kanske tycker att det dom gjort är ren idioti (vilket jag anser det vara min fulla rätt att tycka). Men det är helt och hållet upp till dom och påverkar inte vad jag tycker om dom som personer.
Jag skulle aldrig få för mig att bestämma hur andra människor skall leva, så länge de inte skadar någon annan, eller sig själva.

-"Leva och låta leva", som de säger!

KrigarSjäl skrev:

sugrövmanövern skrev:Vill inte va en tant.

Det behöver du knappast oroa dig för...

Haha, okej doktorn, det känns tryggt det, du har ju koll på kriterierna för det där .

Minnena av att ha gått klädd i tantjeans har etsat sig fast, jag mår inte bra alla gånger .

För min del vet jag inte ens om jag har en egen stil. Jag har alltid mest kopierat andra.........

Tingeling skrev:För min del vet jag inte ens om jag har en egen stil. Jag har alltid mest kopierat andra.........

Haha, jomen, om du inte har kopierat i detalj rakt av så e det väl ändå din stil? Gör du kollage av sönderklippta bilder, blir det ändock ditt konstverk, även om du inte tagit fotografierna. Jag har alltid ögonen öppna för saker jag gillar, kläder, färger, inredningsdetaljer, förvaringslösningar... jag ser det mer som god inspiration och ett bra sätt att inte behöva "uppfinna hjulet två gånger" än "copycat"

Kopierat rakt av har jag nog gjort ganska mycket ja.....

Ibland (de senaste 3 åren har jag faktiskt börjat köpa kläder mer medvetet....nytt fenomen detta) varvat med impulsköp av allehanda konstigt som jag tycker är snyggt. Däremot vad det blir för stil vette katten. Brukar fråga andra vad jag har för stil.....får olika svar bara..........Det är ju olika kläder dessutom.....

Jag har kopierat dialekter och handstilar också. Jag ser ingen större skillnad på det och kläder.

Tingeling skrev:Jag har kopierat dialekter och handstilar också. Jag ser ingen större skillnad på det och kläder.

okej, min personliga signatur ser än idag fortfarande ut som michael jacksons, då det var i min MJ-period jag ombads signera ett ID-kort första gången...

http://www.michaeljackson.hu/forum/uplo ... 115631.jpg

sugrövmanövern skrev:Jag har lite svårt att veta hur jag uppfattas i relation till andra om jag ska vara ärlig. En gång var jag på ett bonnigt ställe, på marknad. Då sade folk runtom mig muuu, muuu. Jag fattade nada, tänkte vadå, varför låter de som kossor när jag går förbi? Till sist fattade jag, ah, det är för att jag har en ring i näsan, sådant har inte dessa små liv sett .

Helt underbart ju! Det måste ha varit ett LITET ställe, eller för LÄNGE sen!

MsTibbs skrev:

Tingeling skrev:Jag har kopierat dialekter och handstilar också. Jag ser ingen större skillnad på det och kläder.

okej, min personliga signatur ser än idag fortfarande ut som michael jacksons, då det var i min MJ-period jag ombads signera ett ID-kort första gången...

http://www.michaeljackson.hu/forum/uplo ... 115631.jpg

Du ser:)
Tycker du att du har en egen handstil då?? Bara undrar?? Jag har tre handstilar och jag vet exakt vilka jag kopierat dessutom. Kan dock tycka att man borde funnit sin egen med tanke på att jag är rätt gammal....Jag upplever det nämligen inte som jag har det....ej heller vad gäller klädstilen.....men jag övar iallafall på det sistnämnda...*flinar*.
Det där med handstilen borde jag kanske också öva på....
"finn dig själv genom att finna din egen handstil/klädstil"...kanske vore något....*fnittrar*

Tingeling skrev:

MsTibbs skrev:

Tingeling skrev:Jag har kopierat dialekter och handstilar också. Jag ser ingen större skillnad på det och kläder.

okej, min personliga signatur ser än idag fortfarande ut som michael jacksons, då det var i min MJ-period jag ombads signera ett ID-kort första gången...

Du ser:)
Tycker du att du har en egen handstil då?? Bara undrar?? Jag har tre handstilar och jag vet exakt vilka jag kopierat dessutom. Kan dock tycka att man borde funnit sin egen med tanke på att jag är rätt gammal....Jag upplever det nämligen inte som jag har det....ej heller vad gäller klädstilen.....men jag övar iallafall på det sistnämnda...*flinar*.
Det där med handstilen borde jag kanske också öva på....
"finn dig själv genom att finna din egen handstil/klädstil"...kanske vore något....*fnittrar*

Ja, "egen handstil" har jag. Då jag skriver tillräckligt snabbt, tex när jag snabbklottrar ner något från en föreläsning, så syns "min hansdstil". Det blir helt enkelt det som går snabbast. Ser man i min dagbok så varierar handstilen extremt mycket per humör, ibland stor, liken, mjuk elelr spetsig samt hastighet... varianter på samma tema.

Jag kan tex "skriva som Erik/Greger/Kristina" eller någon annan, men då måste jag koncentrera mig på hur bokstäverna ser ut. Min egen handstil är något mitt emellan mina två äldre (biologiska) syskon och den liknar inte alls min lillasyster eller föräldrars... undrar om handstil är ärftligt, för jag minns inte att jag pluggat in min handstil, mer att jag har "sparat olika typsnitt på hårddisken"...

fast den däringa michaeljacksonautografen var SNYGG!

Savanten Svante skrev:fast den däringa michaeljacksonautografen var SNYGG!

Hell yeah!

MVH,


(PS Okej detta blev en slarvig darrhänt version med ritplatta till datorn, men ni får ju en aning iaf... DS)

Förra gången jag skrev min autograf fick jag en konstig blick.

"Jag SKRIVER sådär!" sade jag.

Då blev hon nöjd, att jag inte drev med henne iaf.

Tack alla!

Som med alla bra undersökningar får man mer än man bad om, och de egna föreställningarnas brister och begränsningar blir tydliga.

AS kan vara en del av orsaken till ett stilval. Personlighet, kontext och historia är andra faktorer. Stil påverkar hur man blir sedd och bemött. Inget överaskande i och för sig, men kul att fundera kring. Tack för er hjälp!

Nå, för att återgälda vad jag blivit given kanske jag borde säga något om mig. Jag misslyckas med att se lika ut och är ointresserad av mode. Men gillar kläder. Har överkänslig hud, så inget som sitter åt, inga bh och helst naturmaterial. Jag är helre fel med flit än av misstag, så det blir ganska knepiga kläder. Har blivit kallad mangapunk och cybergoth, men är nog inte fullt så utstuderad. Bara färg och ludd och bekvämt och sådant som gör mig glad. Har några piercingar och en tattuering, de påminner mig om viktiga ställningstaganden och värden och jag tycker de är fina. Knepigt yttre sänker människors förväntningar, och då är det lätt att överträffa vad de först tror. Social lättja alltså. Och socialt alibi, är jag "fel" i uppträdande så har människor ofta redan förväntat sig det eftersom jag ser ut som jag gör. Fast det var nog mer så när jag var yngre och innan diagnos. Har en mer nedtonad stil nu, lättjan igen.

Seminariet är nu klart och jag har talat inför folk. Det är alltid svårt eftersom jag har en personlighet som påminner om en mix mellan verbal inkontinens och social fobi. I kombo med ticks...

jag räknas nog som trendig, skulle jag tro, gillar det som gäller nu med pumps, klänningar, kjolar...osv...

1910-tal i lite modernare tappning. Böljande kvinnliga linjer, milda svala färger, matchande smycken etc.

Avskydde modet från 70-talet och det som var mellan -96 och 2005. Hoppas de utsvängda byxorna, tajta topparna och klumpiga skodonen aldrig kommer tillbaka igen! Att inte kunna köpa kläder eller skor på ett helt decennium var jobbigt för jag hade verkligen behövt dem.

80-talets linjer gillar jag bättre men inte axelvaddarna, maxiörhängena, pudelfrisyrerna och de grälla färgerna. 90-talets Martha Stewart-frisyrer kan jag också vara utan.

pH skrev:Seminariet är nu klart och jag har talat inför folk. Det är alltid svårt eftersom jag har en personlighet som påminner om en mix mellan verbal inkontinens och social fobi. I kombo med ticks...

Låter som en intressant mix. Grattis i alla fall till vad det nu var för seminarium (om du har beskrivit det annorstädes så har jag nog missat det, jag läser inte alla trådar). Coolt att du vågade! (Själv tycker jag det är jättejobbigt att tala inför publik och gör det inte frivilligt om jag kan slippa).

"Har du en upseendeväckande stil?" Hm. Vet inte ibland förmodligen, eftersom folk brukar kommentera, både bra och dåligt. Ibland älskar jag få kommentarer, andra gånger känner jag bara att "VAD I H-E HAR DU MED MIN HÅRFÄRG ATT GÖRA?!?" Ofta får jag frågan om vad jag "har för stil". Ingen aning. Vad har jag för stil? Kallas det nått? Eller skall jag bara svara typ.... "svart"?

(och ja, idag är jag attention-whore. Fasst inte på ett bra sätt. Mer på det där blandade sättet som när en utnyttjad person får höra "snygga rattar" elelr nått. Usch... )

Jag har en "aspie-uniform" , på min hylla i garderoben ligger det vita och svarta t-shirtar ca 10st, till det har jag 2 huvjackor och 2 urtvättade 5år gamla träningsbrallor. Jag har alltid haft lite avvikande sätt att klä mig, i mitt fall är det inte ett ställningstagande emot gruppmentalitet eller försök att hitta sätt att uttrycka mig eller passa in i någon subkultur. Det är förvisso svårt att få en mer praktisk garderob än min, möjligtvis om man hade en dubbel uppsättning arbetsoveraller och körde italienskt därunder och inte var så överdrivet noga med hygienen.

Men det som gör att jag har ett avvikande sätt att klä mig är att jag aldrig har orkat styra upp det där med en klädstil, självklart har jag haft massa funderingar på att klä mig snyggare, men det har alltid slutat i katastrof. Bli påprackad alternativt snällköpa massa grejer som sitter dåligt som man egentligen inte vill ha, bara för att man inte vet hur det går till när man ska handla eller för att man känner att man måste fly därifrån är ju inte så bra. Jag känner att jag ska göra ett försök till snart med kläder, någon gång i år, jag har blivit bättre på sånt där nu i.o.m. att jag har blivit äldre.

va ska man säga om mig rå
jag går runt med långt mörkt hår.
Samt bär natt svarta kläder och nit bälte.
sen har jag en svart skinnrock med.
och ett pentagram halsband som jag har på mig.

men jag tror inte folk stör sig på någons kläd stil re e snarare
en viss attityd många kan ogilla tror jag.
för jag e alltid nästan tvärt i mot alla andra,i och med att jag vill va den- jag är.
så går jag alltid och dricker multi vitamin jucie mens andra dricker öl.
och sen så klampar jag oftast bara in där jag vill om jag känner för re.
och säger alltid va jag tycker om saker och ting.
och mens andra drar dåliga blondin skämt,så brukar jag -
använda dom skämten och göra om dom till andra skämt typ -
spontan skämt eller sarkasm.
vicket som dock ej gillas av andra.

Och sånt har ja märkt att en del kan nästan bli rädda för att se.
men grejen e vel den att folk e rädda för sånt som e ovanligt.
men då får dom vel vara re med för jag är som jag är-
och har har kommit till insikt att kan man bara bli respekterad för hur man är som person
så kan man åsså få lika möjligheter som andra-
att kunna leva ett socialt respekterat liv.
tack för mig och tänk på att ägg e gött
ett av mina skämt
gillar att exprimentera med konversationer
well ha re gött
mvh The Lord