Wine skrev:

Viktor78 skrev:Jag glömde tillägga att det rör sig om Stockholm.

Tack för svaren. Vet du om läkaren är verksam även i något annat landsting? Har han en egen läkarpraktik?

Jag har ingen kunskap om det men han arbetar inom den offentliga vården, och anlitades till neuropsykiatrisk utredning av en offentligt anställd läkare.

Viktor78 skrev:Asperger är dessutom en medfödd diagnos, så det blir ju extra tråkigt att förledas att tro att det sitter livet ut, när en korrekt diagnos skulle ge möjlighet till att bli helt problemfri.

Aspergers syndrom innebär inte alltid att diagnosen kvarstår livet ut, i det här pdf dokumentet står det följande:

Prognos vid Aspergers syndrom: Uppföljningsstudie av 100 pojkar

84% hade kvarstående Aspergerdiagnos i vuxen ålder

12% hade ingen diagnos inom autismområdet längre

http://www.vgregion.se/upload/PVSB/ST%2 ... 080918.pdf

Det var väldigt intressant, enligt mina ringa kunskaper byggde asperger på en medfödd förändring i hjärnan som i vissa fall tom kan konstateras i hjärnscanning så det var nytt för mig att det skulle kunna försvinna.

Viktor78 skrev:

Wine skrev:
Aspergers syndrom innebär inte alltid att diagnosen kvarstår livet ut, i det här pdf dokumentet står det följande:

Prognos vid Aspergers syndrom: Uppföljningsstudie av 100 pojkar

84% hade kvarstående Aspergerdiagnos i vuxen ålder

12% hade ingen diagnos inom autismområdet längre

http://www.vgregion.se/upload/PVSB/ST%2 ... 080918.pdf

Det var väldigt intressant, enligt mina ringa kunskaper byggde asperger på en medfödd förändring i hjärnan som i vissa fall tom kan konstateras i hjärnscanning så det var nytt för mig att det skulle kunna försvinna.

Vilket det, mig veteligen, också är. Tycker det där tyder på feldiagnostisering om något. Har väldigt svårt att tro att AS "växer bort".

Kul med modernpsykologilänken, slackern!

Tja vad ska jag säga för övrigt...nej jag har nog inte "tillräckligt" med klassisk asperger för att passa in här, dock är jag inte patologiskt känslig heller ha ha. Jag tycker det är lite trist att ha en dogmatisk inställning, intressantare är nyanser. Men många här "vet" ju vad asperger är och ja, i längden blir det en rätt tröttsam inställning att förhålla sig till.

Jag vidhåller dock att asperger i diagnostermer kan vara nåt helt annat än hur det uttrycks i verkligheten och att vidden av vad som räknas in i diagnosen är stor (därför tycker jag inte att det är så fruktansvärt konstigt att TS fick en aspergerdiagnos).

tahlia skrev:Vilket det, mig veteligen, också är. Tycker det där tyder på feldiagnostisering om något. Har väldigt svårt att tro att AS "växer bort".

Jo den taken slog även mej att det handlade om överdiagnostisering. 12% är trotts allt ganska så många.

Ugglan skrev:Kul med modernpsykologilänken, slackern!

Tja vad ska jag säga för övrigt...nej jag har nog inte "tillräckligt" med klassisk asperger för att passa in här, dock är jag inte patologiskt känslig heller ha ha. Jag tycker det är lite trist att ha en dogmatisk inställning, intressantare är nyanser. Men många här "vet" ju vad asperger är och ja, i längden blir det en rätt tröttsam inställning att förhålla sig till.

Jag vidhåller dock att asperger i diagnostermer kan vara nåt helt annat än hur det uttrycks i verkligheten och att vidden av vad som räknas in i diagnosen är stor (därför tycker jag inte att det är så fruktansvärt konstigt att TS fick en aspergerdiagnos).

Jag menar inte att alla måste vara skolboksexempel (väldigt få är det i praktiken). Jag ville bara trycka på att ett visst mått av kommunikationsproblem och repititivt beteende måste finnas, annars kan det knappast vara tal om en aspergerdiagnos. Ramar måste finnas.

Ugglan skrev:Jag vidhåller dock att asperger i diagnostermer kan vara nåt helt annat än hur det uttrycks i verkligheten och att vidden av vad som räknas in i diagnosen är stor (därför tycker jag inte att det är så fruktansvärt konstigt att TS fick en aspergerdiagnos).

Men man måste ju ändå hålla sig till det som står i diagnoskriterierna för Aspergers syndrom:

Autismforum - Aspergers syndrom Diagnoskriterierna i ICD-10 Kod: F84.5

slackern skrev:

tahlia skrev:Vilket det, mig veteligen, också är. Tycker det där tyder på feldiagnostisering om något. Har väldigt svårt att tro att AS "växer bort".

Jo den taken slog även mej att det handlade om överdiagnostisering. 12% är trotts allt ganska så många.

Här har Susanne Bejerot, docent, överläkare, Norra Stockholms psykiatri skrivit i Läkartidningen om en studie som visar på överdiagnostisering av vuxna men hon skriver också att även en korrekt diagnos kan behöva omprövas på sikt eftersom unga utvecklas:

Ingen tjänar på att det går inflation­ i autismspektrumbegreppet

Fries framhåller att autismspektrum underdiagnostiseras, men vi ser också en överdiagnostik som är väl så ­allvarlig. En del psykiatrer förefaller ha låtit andra yrkesgrupper ta över diagnostiken, möjligen som resultat av tidsbrist. I en studie av 50 vuxna med relativt nydia­gnostiserade autismspektrumtillstånd uppfyllde 14 procent av deltagarna inte kriterierna [opubl data].

En god social förmåga är oförenlig med en autism­spektrumdiagnos, vilket kanske förbises när allt annat verkar »stämma«. Inte heller räcker det att personen själv »känner igen sig« i kriterierna eller lyckas »dölja« symtomen för omvärlden, eftersom dia­gnosen, så som den definierats, är baserad på iakttagbara symtom.

Men en korrekt diagnos kan också behöva omprövas eftersom många unga kommer att utvecklas och uppfattas som mer »normala« med åren, och därmed kliva ur sin diagnos; författaren Gunilla Gerland är ett känt exempel på detta.

Sammanfattningsvis finns informationsmaterial av hög kvalitet och kliniskt användbara skattningsinstrument tillgängliga för alla intresserade. Det bör också poängteras att man kan ha en allvarlig funktionsnedsättning och uppfattas som »lite egen« utan att för den skull uppfylla diagnostiska kriterier för ­autismspektrumtillstånd. Ingen kommer att tjäna på att det går inflation i autismspektrumbegreppet.

Ugglan skrev:Asperger är i dagsläget en mycket vid diagnos. Glöm det du tror är asperger. Kring barndomstraumat behöver det inte finnas någon motsättning som också Zombie var inne på. Det faktum att vissa individer har en förhöjd känslighet och far mer illa av barndomstrauman kan i sig peka mot asperger. Överlag kan man säga att samhället bygger på att man ska bita ihop och förtränga och kan man inte det - yes, då kan man ha asperger. Man kan dessutom vara extra bra på undertexter och att läsa av osv. Detta med att du genom språket ville visa att du var intelligent, så gör jag också, något annat vore väl dumt. Alla tänker inte så. Ett varv extra, jag tror det är lite aspergervarning på det.

I mitt fall var orsaken att jag blivit behandlad som mindre vetande i uppväxen och en närstående underskattat min förmåga till förståelse, och att bli idiotförklarad så att personer talar till en snarare än med mig uppfattar jag som väldigt kränkande och frustrerande.

Jag drog väl upp språket lite just för att visa på att jag är en intelligent person som därför skall behandlas som en intellektuell jämlike att resonera med, och inte som ett oförstående barn och därför reagerar jag väl extra kraftigt på att mina invändningar avfärdades utan vidare.

Men ok läkaren hade bestämt sig redan innan ni träffades och detta kan nog bero på det faktum att du länge befunnit dig inom psykiatrin och att detta då verkade vara en trolig förklaring. Jag har ingen aning om ifall du har AS eller inte men jag vet bara att asperger är något som det är rätt svårt att få grepp om och att ens fördomar om vad det är stämmer illa med verkligheten.

Att jag inte har asperger kan jag nog vara rätt så förvissad om då det under 20 års kontakt med läkare och psykologer inom psykiatrin inte framkommit minsta knystning, och min psykolog sedan flera år tillbaka tvekade inte att använda ordet "idiotism" om en sådan diagnos.

Även läkaren medgav på slutet att han inte alls skulle trott på en aspergerdiagnos ifall jag var en person som tagits från gatan, utan han utgick från att jag fått en preliminärdiagnos vilket jag som sagt inte fått alls. Möjligtvis var han kanske så van att de personer som dyker upp faktiskt har asperger då övriga läkare har gjort en bra bedömning att väldigt lite räckte för att han skulle se en aspergerpatient framför sig.

Nu har jag inga ingående kunskaper om asperger men följande vet jag om diagnosen:

* Personen har nedsatt "theory of mind" vilket gör det svårare att förstå och relatera till hur andra tänker, har svårt med undermeningar och tar saker mer bokstavligt så ironi kan gå spårlöst förbi. Får sociala problem just för att personen inte riktigt förstår andra eller hur man själv uppfattas och därför kan uppfattas som udda.

I mitt fall stämmer det inte alls, då jag knappast har svårt att relatera till andra utan jag blir faktiskt ofta tillfrågad om råd i relationsfrågor och hur man kan hantera olika situationer, mina vänner säger också att de uppskattar min subtila ironi och mitt sätt att ironisera över saker.

* Personer kan snöa in sig på vissa specialintressen

Stämmer inte alls in på mig

* Personen har ofta förkärlek för mer exakta teoretiska saker än estetism

Jag föredrar hellre att se på drama än gå till biblioteket

* Ogillar förändringar och har ofta repetetiva mönster i tillvaron

Stämmer inte alls, tvärtom så anses min äventyrslystnad och nya upptåg vara något som utmärker mig och som vänner uppskattar, så här har vi tom en stark kontraindikation.

* Har sociala problem då de inte kan relatera till andra

Stämmer bara delvis, jag har sociala problem men det beror på att jag känner mig obekväm i många sociala situationer och jag har även diagnosticeras med social fobi.
Denna punkt är väl den enda som det finns en visst överlapp med asperger, men är som sagt bara en väldigt ytlig likhet då social fobi ju är en helt annan femma.

tahlia skrev:Vilket det, mig veteligen, också är. Tycker det där tyder på feldiagnostisering om något. Har väldigt svårt att tro att AS "växer bort".

Men diagnos sätts ju bara vid svårigheter, om man som äldre lärt sej kompensera och lyckats anpassa sin omgivning (jobb, skola) så att det fungerar så har man ju fortfarande samma personlighet men inte samma svårigheter. Då ska man ju inte heller "ha" en diagnos - den är ju till för dem som har svårigheter.

Sen tänker jag att vi vet ju inte vad som hände med de där 12%. De kanske gick in i väggen efter att undersökningen gjorts. Något som kan betyda att de trots allt inte orkade kompensera eller att omgivningen förändrades markant, så att deras svårigheter blev tydliga igen.

Eller så lever de livet på Maldiverna, med en drink i handen. Det vore intressant med en uppföljning på den uppföljningen.

Viktor78 skrev:Jag har ingen kunskap om det men han arbetar inom den offentliga vården, och anlitades till neuropsykiatrisk utredning av en offentligt anställd läkare.

Men GAAAH vad nyfiken jag är! Varför kan du inte bara säga vem det rör sej om? Fler kan ju råka ut för denne karl.

weasley skrev:

tahlia skrev:Vilket det, mig veteligen, också är. Tycker det där tyder på feldiagnostisering om något. Har väldigt svårt att tro att AS "växer bort".

Men diagnos sätts ju bara vid svårigheter, om man som äldre lärt sej kompensera och lyckats anpassa sin omgivning (jobb, skola) så att det fungerar så har man ju fortfarande samma personlighet men inte samma svårigheter. Då ska man ju inte heller "ha" en diagnos - den är ju till för dem som har svårigheter.

Sen tänker jag att vi vet ju inte vad som hände med de där 12%. De kanske gick in i väggen efter att undersökningen gjorts. Något som kan betyda att de trots allt inte orkade kompensera eller att omgivningen förändrades markant, så att deras svårigheter blev tydliga igen.

Eller så lever de livet på Maldiverna, med en drink i handen. Det vore intressant med en uppföljning på den uppföljningen.

Det kan jag hålla med dej om att det vore grymt intressant med en uppföljning. Men det kanske mognar bort hos vissa med ganska milda symtom? Precis som ADHD gör. Vore intressant att se liknade uppgifter på dom som har fått diagnosen autismliknande tillstånd.

weasley skrev:

Viktor78 skrev:Jag har ingen kunskap om det men han arbetar inom den offentliga vården, och anlitades till neuropsykiatrisk utredning av en offentligt anställd läkare.

Men GAAAH vad nyfiken jag är! Varför kan du inte bara säga vem det rör sej om? Fler kan ju råka ut för denne karl.

Även om jag inte har höga tankar om mannens yrkesmässiga omdöme då jag uppfattar honom som yrkesskadad och självöverskattande, så uppfattar jag ändå att han på det personliga planet är välmenande och därför tar det lite emot att posta namn offentligt, men om någon ändå är intresserad så kan jag ta det via PM.

Wine skrev:

Ugglan skrev:Jag vidhåller dock att asperger i diagnostermer kan vara nåt helt annat än hur det uttrycks i verkligheten och att vidden av vad som räknas in i diagnosen är stor (därför tycker jag inte att det är så fruktansvärt konstigt att TS fick en aspergerdiagnos).

Men man måste ju ändå hålla sig till det som står i diagnoskriterierna för Aspergers syndrom:

Autismforum - Aspergers syndrom Diagnoskriterierna i ICD-10 Kod: F84.5

Jag känner mig främmande för diagnoskriterierna såsom de uttrycks! Så på det viset ligger jag väl i överdiagnosticeringsfrekvensen, min utredande psykolog menar att diagnoskriterierna i praktiken har förändrats väldigt mycket sen de tillkom. Mina "sociala problem" är ett resultat av kvantitativ karaktär snarare än av kvalitativ art. Min perceptionsförmåga gör att mingel gör mig trött och ibland lite stressad. Och jag är inte så mycket för att kallprata men jag gillar människor och har ingenting av sociala svårigheter eller social fobi. Däremot är min perception sådan att den gör mig funktionsnedsatt eftersom jag får huvudvärk och blir orkeslöshet lätt. Asperger med dess känsliga perception (kanske inte alltid) är därför det som överensstämmer med hur jag fungerar på vissa punkter men på andra sätt är jag raka motsatsen. Trots allt kan jag känna igen mig i TS beskrivning av hur han är i motsats till kriterierna.

weasley skrev:

Wine skrev:Hur menar du att jag skriver negativt om diagnoser?

Oj! Förlåt! Jag menade det inte riktat till dej utan till trådskaparen!

Hemskt ledsen! Det är alltså TRÅDSKAPAREN jag riktar mej till i styckena två och tre! Jösses vad tokigt det blev, jag brukar dela av inlägget med små stjärnor vid sådana här tillfällen men glömde det den här gången.

Ja det kan ju hända. Efter att jag hade postat tänkte jag att det kanske var TS du riktade dig till men eftersom jag tyckte det såg ut som att det var riktat till mig i och med att du citerade mig så tänkte jag att det kanske är bäst ändå att jag frågar för jag läste igenom TS inlägg fler ggr efteråt.

Ugglan skrev:Min perceptionsförmåga gör att mingel gör mig trött och ibland lite stressad. Och jag är inte så mycket för att kallprata men jag gillar människor och har ingenting av sosiala svårigheter eller social fobi. Däremot är min perception sådan att den gör mig funktionsnedsatt eftersom jag får huvudvärk och blir orkeslöshet lätt. Asperger med dess känsliga perception (kanske inte alltid) är därför det som överensstämmer med hur jag fungerar på vissa punkter men på andra sätt är jag raka motsatsen. Trots allt kan jag känna igen mig i TS beskrivning av hur han är i motsats till kriterierna.

Då är du väl just väldigt känslig. OBS, jag menar inget illa med det jag skriver och vill inte förringa ditt lidande! Som det stod i artiklen Ingen tjänar på att det går inflation i autismspektrumbegreppet som Wine länkade: "Det bör också poängteras att man kan ha en allvarlig funktionsnedsättning ... utan att för den skull uppfylla diagnostiska kriterier för ­autismspektrumtillstånd."

Jesters Tear skrev:Ugglan skrev:
Min perceptionsförmåga gör att mingel gör mig trött och ibland lite stressad. Och jag är inte så mycket för att kallprata men jag gillar människor och har ingenting av sosiala svårigheter eller social fobi. Däremot är min perception sådan att den gör mig funktionsnedsatt eftersom jag får huvudvärk och blir orkeslöshet lätt. Asperger med dess känsliga perception (kanske inte alltid) är därför det som överensstämmer med hur jag fungerar på vissa punkter men på andra sätt är jag raka motsatsen. Trots allt kan jag känna igen mig i TS beskrivning av hur han är i motsats till kriterierna.

Då är du väl just väldigt känslig. OBS, jag menar inget illa med det jag skriver och vill inte förringa ditt lidande! Som det stod i artiklen Ingen tjänar på att det går inflation i autismspektrumbegreppet som Wine länkade: "Det bör också poängteras att man kan ha en allvarlig funktionsnedsättning ... utan att för den skull uppfylla diagnostiska kriterier för ­autismspektrumtillstånd."

Ugglan skrev:Min perceptionsförmåga gör att mingel gör mig trött och ibland lite stressad. Och jag är inte så mycket för att kallprata men jag gillar människor och har ingenting av sosiala svårigheter eller social fobi. Däremot är min perception sådan att den gör mig funktionsnedsatt eftersom jag får huvudvärk och blir orkeslöshet lätt. Asperger med dess känsliga perception (kanske inte alltid) är därför det som överensstämmer med hur jag fungerar på vissa punkter men på andra sätt är jag raka motsatsen. Trots allt kan jag känna igen mig i TS beskrivning av hur han är i motsats till kriterierna.

Då är du väl just väldigt känslig. OBS, jag menar inget illa med det jag skriver och vill inte förringa ditt lidande! Som det stod i artiklen Ingen tjänar på att det går inflation i autismspektrumbegreppet som Wine länkade: "Det bör också poängteras att man kan ha en allvarlig funktionsnedsättning ... utan att för den skull uppfylla diagnostiska kriterier för ­autismspektrumtillstånd."

Visst jag fattar! Och jag tycker själv att det blir väldigt konstigt hur olika man kan vara, att spridningen är så stor, det är ju därför jag heller inte tycker det är så konstigt att TS fick en aspergerdiagnos (men visst det måste ju föreligga någon form av funktionsnedsättning som grund för en eventuell diagnos, så är det).

Viktor78 skrev:

weasley skrev:

Viktor78 skrev:Jag har ingen kunskap om det men han arbetar inom den offentliga vården, och anlitades till neuropsykiatrisk utredning av en offentligt anställd läkare.

Men GAAAH vad nyfiken jag är! Varför kan du inte bara säga vem det rör sej om? Fler kan ju råka ut för denne karl.

Även om jag inte har höga tankar om mannens yrkesmässiga omdöme då jag uppfattar honom som yrkesskadad och självöverskattande, så uppfattar jag ändå att han på det personliga planet är välmenande och därför tar det lite emot att posta namn offentligt, men om någon ändå är intresserad så kan jag ta det via PM.

Ja såklart. PM istheshit! Klokt resonemang från din sida. Mindre klokt från min egen sida.

Susanne Bejerot (i Wines länk ovan) har vad jag vet utmärkt sig för sin snäva tolkning av Aspergerkriterierna som utesluter (bland annat) inlärd kompensation, alltså att hon bokstavstolkar att det ska vara iakttagbara symptom.

Hon gör fullt medvetet, och strider för, det många andra diagnostiker gör av okunnighet: går mer eller mindre enbart på den yttre framtoningen. Jag tror inte vare sig vi autister, samhället eller forskningen tjänar på den sortens (faktiskt aspiga) omtolkningar. Och jag tror inte det finns lika "bra" annan hjälp att få för alla de autister som inte uppfyller sådana dumtolkade kriterier.

Därmed inte sagt något om något annat.

Det gäller överhuvudtaget för dessa länkar, att man måste komma ihåg att det är partsinlagor, diskussionsinlägg och vissa personers preliminära sanningar och inget som är hugget i sten bara för att de som säger sakerna förväntas vara kunniga eller behärskar en begreppsapparat som ser imponerande ut.

En direkt svaghet hos många av dem kan faktiskt vara att de som upptagna proffs inte har tid att lära känna några autister i vardagslivet eller på ett ställe som det här.

Zombie skrev:Susanne Bejerot (i Wines länk ovan) har vad jag vet utmärkt sig för sin snäva tolkning av Aspergerkriterierna som utesluter (bland annat) inlärd kompensation, alltså att hon bokstavstolkar att det ska vara iakttagbara symptom. Hon gör fullt medvetet, och strider för, det många andra diagnostiker gör av okunnighet: går mer eller mindre enbart på den yttre framtoningen. Jag tror inte vare sig vi autister, samhället eller forskningen tjänar på den sortens (faktiskt aspiga) omtolkningar.

Därmed inte sagt något om något annat.

Det gäller överhuvudtaget för dessa länkar, att man måste komma ihåg att det är partsinlagor, diskussionsinlägg och vissa personers preliminära sanningar och inget som är hugget i sten bara för att de som säger sakerna förväntas vara kunniga.

Sant.

Kanske är jag aspig och bokstavstolkande när jag tror att man måste uppfylla kriterierna för att kunna ha AS. Står det att följande kriterier måste vara uppfyllda tolkar jag det så - eventuellt ska man inte tolka det så strikt(?). Jag uppfyller kriterierna själv men är utifrån sett verkligen inget skolboksexempel på AS då jag kompenserat för och kamouflerat symtomen ända sedan jag lärde mig att det var möjligt att göra så.

Men man måste väl ha element av kommunikationsproblem och stereotypt beteende för att få AS-diagnos - är det inte det som är essensen av AS? I och för sig betonas perceptionsproblemen mer och mer, och de kan ju vara de mest handikappande för många, men det räcker väl knappast att bara ha perceptionsproblem.

Ett stort problem (om inte det största) i ditt fall, Viktor78, verkar vara att läkaren på förhand bestämt sig för diagnos. Undrar om läkaren inte har någon självinsikt alls? I ett utredningsläge är det ju extremt viktigt att inte döma på förhand. Har diagnosen redan bestämts mentalt av läkaren finns det knappast någon vits med en utredning.

Zombie skrev:En direkt svaghet hos många av dem kan faktiskt vara att de som upptagna proffs inte har tid att lära känna några autister i vardagslivet eller på ett ställe som det här.

Förtydligar: Kliniska möten, tester och forskningslitteratur är faktiskt näringsmässigt ensidig kost det med, hur mycket man än har ätit av den, jämfört med att dessutom följa en massa olika människor (i det här fallet autister) i deras dagliga liv on- och offline och kunna skapa sig en direktupplevd konkret bild av deras tillgångar, problem och inbördes olikheter där.

Så det är inte så att vi bara kan överlåta diskussionen på experterna. Precis som för andra "patientgrupper" finns det områden där vi vet mer om oss själva än vad de gör. Viktiga områden. Saker som kan vara av avgörande vikt i våra och efterkommande autisters liv och som ingen annan kommer att påpeka eller kämpa för om inte vi gör det.

Zombie skrev:Så det är inte så att vi bara kan överlåta diskussionen på experterna. Precis som för andra "patientgrupper" finns det områden där vi vet mer om oss själva än vad de gör.

Fast om en person som egentligen inte har AS utan är feldiagnostiserad med AS och tror sig ha det går ut med en massa information om att det som står i diagnoskriterierna egentligen inte behöver överensstämma på alla för att den personen fungerar annorlunda och att man kan ha AS ändå så blir det väl ändå lite fel?

Diagnoskriterierna finns ju av en anledning och det är att definiera vad som särskiljer autismspektrumproblematik från annan problematik, för att kunna definiera just vad exempelvis Aspergers syndrom innebär.

Men nu kommer det ju snart bli en skärpning av kriterierna i DSM-V för vad jag har förstått så är det ju ganska många som har insett att det gått inflation begreppet i autismspektrum och att det faktiskt sker överdiagnostisering eftersom man i vissa fall inte bryr sig om att kriterierna ska vara uppfyllda.

Zombie skrev:imponerande ut.
En direkt svaghet hos många av dem kan faktiskt vara att de som upptagna proffs inte har tid att lära känna några autister i vardagslivet eller på ett ställe som det här.

Men nu tror jag du glömmer en väldigt viktig del. När dom gör en utredning så betraktar dom och studerar patientens beteende väldigt noga. Det är inget dom kan göra på ett forum dom ser inte hur folk ser ut hur dom reagerar i en viss situation. Så det som folk skriver på ett forum ger ingen verklig bild hur det ser ut i verkliga livet.

Nej, slackern, jag glömmer ingenting. I alla fall inte av det du påstår. Det är som vanligt du som inte läser vad jag skriver. Och jag tror det är bäst för oss båda att jag inte försöker formulera om.

Wine, hur kunde jag veta att du skulle svara som du gjorde? Det är just det där med "insikt", "överdiagnosticering" och "skärpning", åt ett enda håll som tycks vara det enda håll du ser åt (bortsett från enstaka markeringar som verkar vara mest för syns skull), som behöver kompletteras och fördjupas.

Och att meningarna är delade även bland proffsen – för den händelse du tror mer på proffs än på aspergare, även sådana som är akademiskt verksamma på samma nivåer som de här aspergerproffsen. Och att mänskliga subtiliteter som de här alltid är en bedömningsfråga och aldrig kan bli annat. Det kan till och med hända att Bejerot, för att bara ta henne som exempel, som person är blind för saker som är uppenbara för en annan läkare i fråga om vad som lyser igenom när en viss aspergare skickligt kompenserar. Eller vice versa i något annat avseende.

Och du har ingen anledning att dissa mitt och flera andra aspergares omdöme utan att försöka sätta dig in i vad vi menar, särskilt inte när du samtidigt är selektiv i vilka proffs du lyfter fram. För det är inte några få enstaka aspergare det rör sig om som av den Bejerotska falangen skulle kunna anses feldiagnosticerade eller har välgrundade synpunkter på sådant.

Den här "överdiagnosticerings"-debatten verkar överhuvudtaget föras på ett för ytligt plan, utan just precis sådan inifrånförståelse som vi skulle kunna bidra med, och utan utblick över några vidare konsekvenser heller.

Och där inkluderar jag APA:s arbete med DSM-V, som verkar som ett riktigt magplask där man behåller ålderdomligheter som nyare rön har gendrivit väldigt bestämt. Att de för vidare uteslutningen av hur AS kan yttra sig hos vuxna, uteslutningen av kompensationsstrategier och vad de kan kosta, uteslutningen av hur AS kan yttra sig hos "typiska" kvinnor och "kvinnliga" män. Och därmed också riskerar att stänga de områdena för forskning, förutom att fler kan bli utan hjälp, eftersom det inte finns någon annan diagnos som förklarar de sakerna bättre.

Inget märkvärdigt med det, det är inte precis det enda området där fackidioti och ovilja att ta till sig nya rön härskar vare sig i läkeriet eller på annat håll. Men den här gången är det oss och våra möjligheter till hjälp och självförståelse det går ut över.